Hoppa till huvudinnehåll

"Priset för att försvara Baltikum ökar"

Ruska Buk-missiler.
Ruska Buk-missiler. Bild: EPA / YURI KOCHETKOV buk-missiler

Rysslands kraftiga utrustning utmed gränserna till Europa hotar i första hand försvarsalliansen Natos möjligheter att komma till de baltiska staternas undsättning, hävdar en ny rapport.

Ryssland har under senare år utmed landets västgräns förstärkt luftvärnet och byggt ut raketvapensystem som når Östersjöområdet och långt ner på kontinenten. De baltiska staterna är utsatta på så sätt att de som Natomedlemmar med direkt gräns mot Ryssland är helt beroende av att Natoländerna i händelse av krig kommer till deras undsättning.

Insatserna ökar

Enligt International Institutet for Strategic Studies IISS rapport för år 2016 har Ryssland i dag möjlighet att förhindra eller åtminstone starkt försvåra att Natoländerna skickar soldater och vapen till Baltikum.

Charly Salonius-Pasternak ställer upp i EU-parlamentsvalet för SFP
Charly Salonius-Pasternak Charly Salonius-Pasternak ställer upp i EU-parlamentsvalet för SFP eu-val

- Att Ryssland har rustat upp utmed sin västgräns innebär för Natos del att priset för att kunna förflytta styrkor till Baltikum höjs. Det kräver större insatser, mer skydd av transporterna och man måste räkna med större förluster för att ta sig dit, säger Charly Salomius-Pasternak, säkerhetspolitisk expert vid Utrikespolitiska Institutet.

Natos försvar av de baltiska staterna bygger just på en plan att i krisfall snabbt förflytta soldater och vapen. I dagsläget har Nato bara mindre styrkor stationerade i Baltikum och de baltiska staternas egna försvar är små. Om den ryska upprustningen konkret ökar risken för en väpnad konflikt är svårt att säga, men insatserna ökar:

Avskräckande effekt i första hand

- Även om man förfogar över en stor slagkraft så fungerar de här vapnen i första han i avskräckande syfte. Från rysk sida kommer man att tänka efter mycket noga innan man använder dem mot andra stormakter. Det är en sak att skrämma små grannländer, men deras robotsystem i Kaliningrad når ända till Tyskland. Det är en helt annan sak, säger Charly Salonius-Pasternak.

International Institute for Strategic Studies IISS är en Think Tank i London som sedan slutet av 1950-talet har gjort sammanställningar om försvarsförmåga och försvarsutgifter. IISS räknas tillsammans med motsvarigheten SIPRI i Sverige till de främsta observatörerna av militär styrka.

Fokus på Asien

I årets rapport konstaterar IISS att de globala militära maktförhållandena håller på att ändras. Framför allt minskar Europas militära styrka i förhållande till att andra delar av världen, främst länder i Asien och Kina främst av alla, nu snabbt ökar sina försvarsutgifter och rustar upp.

Det globala läget som håller på att förändras får följder också här. USA fokuserar sina försvarsresurser allt mer mot Stilla Havsområdet. Det betyder att européerna måste ta ett större ansvar för det militära försvaret av Europa.

Visat vad man har

I de konflikter där ryska vapen används har också en del nya vapen kommit till användning. Även det är något som måste tas med i helhetsbedömningen:

- Ryssland har ingripit i kriget i Syrien och är indirekt också inblandat i konflikten i Ukraina. Ryssland här där inför världen visat upp vilka nya vapen och strategier man utvecklat, att man är beredd att använda dem och hur effektiva de är, säger Charly Salonius-Pasternak.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt