Hoppa till huvudinnehåll

Hjärtat - livets motor

Ett hjärta
Ett hjärta hjärtat - livets motor

Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

Hjärtan finns hos alla djurgrupper. Hos människan och andra ryggradsdjur är hjärtat en ihålig muskel som sammandras regelbundet. Sammandragningarna driver blodet genom blodkärlen, det vill säga det system som blodet strömmar genom i kroppen.

Hjärtat börjar utvecklas redan i ett tidigt skede, när människoembryot är bara tre veckor gammalt. Fyra veckor senare har embryot ett hjärta som liknar en fullvuxen människas.

Hjärtat pumpar år efter år, utan pauser och automatiskt - man kan inte med sin vilja påverka hur hjärtat slår. Men du har säkert märkt att ditt hjärta kan slå på olika sätt. I vila slår hjärtat 60-75 slag i minuten. Anstränger du dig börjar hjärtat slå snabbare och kan hos en ung människa öka till 200 slag i minuten. Blir du rädd tar hjärtat kanske ett jätteskutt.

När hjärtat slår skapar det en tryckvåg genom kroppen som kallas puls. Pulsen uppstår varje gång hjärtat drar ihop sig och pumpar ut nytt blod. Varje gång hjärtat slår pumpar det ut kring 75 milliliter blod. Det blir kring fem liter i minuten och under en livstid på 75 år blir det 200 miljoner liter blod.

foster
Ett tidigt människoembryo har redan ett hjärta. foster Bild: EPA/National Geographic Channel foster
Arkivbild visar blodprovstagning i El Salvador.
Det finns 4-5 liter blod i en vuxen människa. Arkivbild visar blodprovstagning i El Salvador. Bild: EPA/ROBERTO ESCOBAR kanyl

Varför slår hjärtat?

Hjärtat slår i genomsnitt 100 000 gånger per dygn. Men vilken funktion uppfyller hjärtat när det slår?

Hjärtat är en del av blodomloppet, som har flera viktiga funktioner. Bland annat transporterar blodomloppet syre från lungorna till vävnaderna och koldioxid i motsatt riktning. Blodomloppet förser också kroppens celler med näring och hjälper oss hålla kroppstemperaturen.

Hjärtat gör alltså att blodet flöder till alla kroppens delar och vävnader. Om blodet slutar att cirkulera i kroppen måste man få igång det igen snabbt. Kroppsdelarna får inte syre och speciellt illa är det här för hjärnan, som får stora skador redan efter 3-5 minuter utan syre.

Hjärtat håller med andra ord igång hela kroppen, också hjärnan. Människan är död som individ när hjärnan slutar fungera.

De röda blodkropparna transporterar syre från lungorna ut i kroppen. Bild: iStock.com röda_blodkroppar
Hjärtat sitter mellan lungorna i bröstkorgen. Bild: YLE/Seppo Sarkkinen tarmar

Hur fungerar hjärtat?

Hjärtat delas i två delar av en muskelvägg. På så sätt består hjärtat av två halvor, vänster och höger halva. Båda halvorna har ett förmak och en kammare, som sammandras turvis. Förmaken är lite mindre och har tunna väggar och kamrarna som är lite större har tjocka väggar.

Runtom i kroppen strömmar blodet genom olika ådror, som kallas blodkärl. Det finns tre slag av blodkärl: artärer, vener och kapillärer.

Det högra förmaket i hjärtat tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen. Blodet kommer till förmaket genom två vener, den övre och nedre hålvenen. Höger kammare pumpar blodet till lungorna för syresättning.

Vänster förmak tar i sin tur emot blod som syresatts i lungorna. Vänster kammare pumpar sedan det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, som också kallas för aorta.

Så får hjärtat alltså blod från kroppen, som det pumpar till lungorna och igen vidare i blodomloppet.

Se hjärtats delar:

Hjärtats delarHjärtats delar
Bild: Eric Pierce/ Wikimedia commons/ CC-Share Alike 3.0 Unported, Eric Pierce/ Wikimedia commons/ CC-Share Alike 3.0 Unported /Yle
Hjärta i genomskärning
Hjärta i genomskärning Bild: Yle hjärtat,blodomloppet

Så flöder blodet i hjärtat: I det högra förmaket kommer blodet in via hålvener (blå). Det pumpas till lungorna via lungpulsådern (lila). Till vänster förmak kommer blodet från lungvener (små röda). Vänstra kammaren pumpar blodet ut i kroppen via aortan (stor röd).

Artärer, vener och kapillärer

När hjärtat slår uppstår ett tryck i de stora artärerna, som fylls med blod som åker ut i kroppen. Det här trycket kallas blodtryck, ett värde som förändras med åldern.

Artärerna för blod från hjärtat till kroppens olika delar. Man kan känna när blod pumpas ut i artärerna bland annat på halsen eller i handloven. Då känner man på pulsen.

De ådror som för blod tillbaka till hjärtat kallas däremot för vener. Mellan artärerna och venerna finns kapillärer, som är mycket tunna blodkärl. Ämnesombytet mellan blodet och vävnaderna sker via kapillärerna.

Blodkärlen i en kropp bildar ett omfattande nätverk. Tillsammans skulle en enda människorkropps artärer, vener och kapillärer bilda en ådra så lång att den räcks två gånger runt hela jordklotet.

Hjärthälsa

Liksom andra muskler kan man träna hjärtat och att vara fysiskt aktiv gör gott också åt hjärtat. Till skillnad från andra muskler blir hjärtat inte trött vid fysisk påfrestning.

Hos en vuxen väger hjärtat ungefär 300 gram, men hos en vältränad person kan det väga till och med 550 gram. Ett vältränat hjärta slår långsammare i viloläge än en normal människas hjärta. Normalt är hjärtat ungefär lika stort som ens egen knytnäve.

Dieten i Finland har länge varit ohälsosam för hjärtat, då man tidigare har ätit mycket smör, grädde och kött. De här råvarorna innehåller mättat fett som höjer blodets kolesterolhalt. Kolesterol är fett som behövs i kroppen, men när det finns för mycket kolesterol samlas det i blodkärlens väggar och gör att de blir för trånga. Det kan i sin tur leda till hjärtinfarkt.

För mycket salt och stress har också konstaterats vara illa för hjärtat, medan fleromättade fetter och i synnerhet fiskfetter gör gott åt hjärtat. Att annars äta och leva hälsosamt och undvika övervikt och rökning förknippas med ett friskt hjärta.

Trots att motion är bra kan det vara farligt för hjärtat att idrotta när man är sjuk. Vänta därför tills du tillfrisknat ordentligt innan du ger dig ut och sportar.

Pensionärer motionerar i en gymnastiksal.
Fysisk ansträngning är bra för hjärtat. Pensionärer motionerar i en gymnastiksal. Bild: YLE / Hanna Othman pensionär
Korvar i Chef Wotkin's fabriksaffär
Dieten i Finland har historiskt sett varit ogynnsam för hjärtat. Korvar i Chef Wotkin's fabriksaffär Bild: Yle/Helena von Alfthan chef wotkins

Hjärtat - en symbol för kärlek

Hjärtat är inte bara väldigt viktigt för oss biologiskt. Organet har en helt egen symbolisk betydelse och står för människans samvete, känslor och för kärleken.

Redan de gamla egyptierna såg hjärtat som källan till allt som var mänskligt. Kroppen fungerade tack vare hjärtat och glädje och sorg kändes i hjärtat, där människans förnuft, känslor och vilja också fanns. I gamla indiankulturer var hjärtat livets och själens säte. Många av våra uppfattningar om hjärtat kommer från Bibeln, där det förbinds med känslor och samvete.

Hjärtsymbolen härstammar från 1000-talet och för tusen år sedan användes hjärtsymbolen bland annat i kärleksdikter för att uttrycka känslor. Men varför symbolen ser ut som den gör är inte riktigt säkert. Många teorier pekar på att symbolen har fått sin form av element av världslig kärlek, först och främst av formen på en kvinnas kroppsdelar.

Hjärtsymbolen liknar formen på bågen av en kvinnas bröst eller en kvinnas bak. Vidare tror man att hjärtats form kan försöka likna kvinnans yttre könsorgan eller ett par testiklar. Det kunde förklara varför hjärtat var en så populär tatuering bland sjömän, som var ute till sjöss i långa perioder.

Det finns också mer romantiska teorier, som att hjärtsymbolen efterliknar pilspetsen på Amors pilar eller att konturen av ett hjärta uppstår mellan två människor som kysser varandra.

Hjärtan
Hjärtan Bild: Arja Lento godi
En demonstration för en liberalare kyrka ordnades i Helsingfors på fredagen
En demonstration för en liberalare kyrka ordnades i Helsingfors på fredagen Bild: Yle homodebatt

Vår uppfattning är att kärleken bor i hjärtat och har man ett brustet hjärta betyder det att man har kärleksbekymmer. Ibland kan man vara så ledsen att man känner en hård smärta i bröstet och då ska man inte vifta bort det som hjärtesorg - vid akut stress kan det hända att hjärtat tvingas pumpa mer än det klarar av.

Hjärtat kan med andra ord reagera på starka psykiska bedrövelser. Så att hjärtat hänger ihop med våra känslor är kanske inte alls så långsökt.

Testa dig! Vad vet du om hjärtat?

Hur många slag slår ett hjärta i minuten (i viloläge)?

Var i kroppen ligger hjärtat?

Hjärtat håller igång kroppens ...

Hur får blodet i sig syre?

Vilken blodådra är minst?

Hur stort är ditt hjärta?

Hjärtat är i dag en symbol för ...

Hur mycket blod pumpar hjärtat på ett dygn?

Källor: Nationalencyklopedin.se om hjärtat, Rönkä, Jeronen m.fl: Högstadiebiologi (Söderströms & C:o Förlags Ab), Tast, Tyrväinen m.fl: Skolans biologi - Människan och hälsan (Schildts), Hjärta och blodomlopp på 1177 Vårdguiden, Tiede.fi om hjärtat, Yle X3M: Ditt hjärta kan brista

  • Borgå besvärar sig över Edupolirektor

    Enligt staden är rektorsvalet olagligt.

    Stadsstyrelsen i Borgå beslutade skicka in ett besvär till Helsingfors förvaltningsdomstol. Besväret är riktat mot samkommunen för yrkesutbildningen i Östra Nyland och handlar om hur och på vilka vilkor Pentti Suursalmi valts till ny rektor för Edupoli.

  • Nya Zeeland tog hem America's Cup

    Avgjorde finalen mot USA på första matchbollen.

    På Bermuda avgjorde rorsmannen Peter Burling och hans Emirates seglingsklassikern på första matchbollen.

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix