Hoppa till huvudinnehåll

Nollavtal – kryphål för arbetsgivaren eller flexibel anställningsform?

Inom vårdbranschen finns företag där alla personliga assistenter har nollavtal. Näringslivet anser att nollavtalen behövs och ger flexibilitet på arbetsmarknaden, medan facket tycker att företagen undviker att ge personalen anställningstrygghet.

Nina Kokkinen jobbar för ett stort företag inom vårdbranschen. Hon är utbildad närvårdare och jobbar som personlig assistent till en person med funktionsnedsättning.

Nina Kokkinen
Nina Kokkinen vill ha en fast anställning istället för nollavtal. Nina Kokkinen Bild: Yle/Linda Söderlund nina kokkinen

- Jag har i över två år haft regelbunden arbetstid och jobbar sju nätter och sedan är jag ledig sju nätter. Antalet arbetstimmar varierar i avtalet, men jag jobbar ungefär 130–150 timmar i månaden.

Plötsligt meddelar arbetsgivaren att man inte får några arbetstimmar. Då får man varken lön eller arbetslöshetsersättning.― Matias Nyman, jurist vid Tehy

Trots regelbundet heltidsjobb är Kokkinens arbetsavtal ändå skrivet som ett nollavtal, det vill säga att arbetstimmarna kan variera från noll till fyrtio timmar i veckan. Kokkinen kan till exempel plötsligt bli helt utan arbetstimmar och inkomster, eller inte få någon sjukdagpenning om hon blir sjukskriven för en längre tid.

- Arbetsgivaren har sagt att det här är firmans praxis. På min arbetsplats finns det inte ens några andra avtal än nollavtal. Vi är flera hundra personliga assistenter som alla har nollavtal.

Nollavtal

- 83 000 finländare har ett nollavtal.
- Vid nollavtal kan arbetstiden variera mellan 0 timmar till t.ex. 40 timmar i veckan.
- Arbetsgivaren kan låta bli att betala sjukdagpenning vid längre tids sjukfrånvaro.
- De som jobbar på nollavtal har inte alltid rätt till arbetsplatshälsovård.
- 0 arbetstimmar ger inte rätt till arbetslöshetsersättning, eftersom personen fortfarande är anställd.

Nollavtalen ökar inom privata sektorn

Vid vårdfacket Tehy har juristen Matias Nyman med oro sett hur nollavtalen ökar inom den privata sektorn. Speciellt inom den privata äldreomsorgen blir nollavtalen hela tiden vanligare.

- Det vanligaste är att man har jobbat på nollavtal länge och att allt har gått bra. Plötsligt meddelar arbetsgivaren att man inte får några arbetstimmar och arbetet tar slut. Då får man varken lön eller arbetslöshetsersättning, eftersom arbetsförhållandet fortfarande är i kraft, säger Nyman.

Matias Nyman, jurist på Tehy
Inom vårdbranschen är nollavtal aldrig ett initiativ från arbetstagaren, säger Tehys jurist Matias Nyman. Matias Nyman, jurist på Tehy Bild: Yle matias nyman

Nyman förundrar sig över att arbetsgivarna inte skäms för att kalla nollavtalen flexibla, eftersom han anser att det endast är arbetstagaren som är flexibel.

- Arbetsgivaren kringgår anställningstryggheten och flyttar över företagarrisken på arbetstagaren, säger Nyman.

"Att förbjuda nollavtal skulle vara ett steg i fel riktning"

Finlands Näringsliv EK anser ändå att nollavtalen är bra, eftersom de skapar flexibilitet och ger till exempel ungdomar en chans att komma in på arbetsmarknaden.

- Vi tycker att nollavtal är en viktig anställningsform. Att förbjuda nollavtal skulle vara ett steg i fel riktning i det här läget, säger Mika Kärkkäinen, jurist vid EK.

Mika Kärkkäinen, jurist på EK
Både arbetstagaren och arbetsgivaren vinner på nollavtal, anser EK:s jurist Mika Kärkkäinen. Mika Kärkkäinen, jurist på EK Bild: Yle mika kärkkäinen

EK:s uppfattning är att nollavtal främst används vid produktionstoppar då företagen tillfälligt behöver mera arbetskraft. Det här gäller till exempel i restaurang- och hotellbranschen och i handeln där nollavtalen är vanliga.

Att nollavtal också används för regelbundet heltidsjobb förvånar Kärkkäinen.

- Det låter inte okej. Om man jobbat länge med en fast arbetstid, borde man förstås avtala om en fast anställning, säger Kärkkäinen.

Så det betyder att företagen kan utnyttja nollavtalen?

- Jo, men i de flesta fall behövs nollavtal ändå, säger Kärkkäinen.

Nollavtal passar ofta studerande

Också bland dem som jobbar på nollavtal är åsikterna delade om avtalsformen. Nollavtal passar till exempel ofta bra för studerande som vill jobba vid sidan av studierna. I vissa fall kan arbetstagaren meddela hur mycket hen vill jobba och komma överens om lämpliga arbetstider med arbetsgivaren.

Men det finns också de som bara väntar på att arbetsgivaren ska ringa och som känner att de inte har möjlighet att tacka nej till en arbetstur. Då ringer kanske inte arbetsgivaren flera gånger.

grafik
grafik Bild: Yle grafik

83 000 finländare har ett nollavtal, visar Statistikcentralens uppgifter från 2014. 61 procent jobbar deltid och ungefär hälften av dem önskar flera arbetstimmar. 29 procent jobbar heltid och av dem önskar rätt få fler arbetstimmar.

Medborgarinitiativ vill förbjuda nollavtal

Kampanjen Operation Fastjobb vill att nollavtal förbjuds och att arbetsgivaren ska erbjuda minst 18 arbetstimmar per vecka.

Ifjol skrev 63 000 finländare på medborgarinitiativet och det behandlas i riksdagens plenum den 18 februari.

Det skulle vara exceptionellt med en obligatorisk arbetstid.― Mika Kärkkäinen, jurist vid EK

EK anser att det inte är riksdagen som ska bestämma om arbetstiden, utan att det är arbetsgivaren och arbetstagaren som gemensamt ska komma överens om arbetstiden.

- Medborgarinitiativet handlar inte bara om att förbjuda nollavtal, utan det är värre än så. Om man inför en lagstadgad lägsta arbetstid om minst 18 timmar, så innebär det en väldigt stor förändring i vår arbetsrätt. Det skulle vara exceptionellt med en obligatorisk arbetstid, säger Mika Kärkkäinen, jurist på EK.

Det borde vara en grundrättighet att ha ett riktigt arbetsavtal.― Nina Kokkinen, personlig assistent

- Jag har inga stora förhoppningar om att medborgarinitiativet går igenom. Då man följer med vilka lagförslag den här regeringen gör, går nog utvecklingen mot ett helt annat håll just nu, säger Matias Nyman, jurist på Tehy.

Nina Kokkinen hoppas i alla fall att medborgarinitiativet ska göra politikerna medvetna om problemen med nollavtal. Hon är rädd att nollavtalen blir ännu vanligare ifall man inte i lag lyckas förbjuda dem.

- Det borde vara en grundrättighet att ha ett riktigt arbetsavtal, säger Kokkinen.

Medborgarinitiativet mot nollavtal

- Vill förbjuda nollavtal
- Arbetstiden för deltidsjobb minst 18 h/vecka
- Hindra arbetsgivaren från att kringgå regler som gäller uppsägningsskydd, prövotid och permittering.
- 18 timmars minimiarbetstid ska ge deltidsarbetaren rätt till inkomstbunden arbetslöshetsersättning.
- Det ska vara lättare att förutse antalet arbetstimmar och inkomstnivån.
- Det ska på särskilda grunder fortfarande vara möjligt att jobba mindre än 18 h/vecka. (studier, deltidspension, barnskötsel eller liknande)