Hoppa till huvudinnehåll

Vi använder makt varje sekund

Reidar Wasenius, kommunkationsexpert.
Reidar Wasenius. Reidar Wasenius, kommunkationsexpert. Bild: Yle/Parad Media reidar wasenius

När man talar om manipulation och påverkan är det viktigt att komma ihåg att alla former av kommunikation egentligen är manipulation eller påverkan. Det här säger kommunikationsexpert Reidar Wasenius.

- Vi blir alla manipulerade hela tiden, dagligen. Orsaken är att kommunikation är påverkan eller manipulation i någon form, menar han. I svenskan, och i finskan också, har vi ett bra ord för tvåvägskommunikation, det är växelverkan. Envägskommunikation kan definieras så att man skickar ut en signal eller ett meddelande på något vis men att man aldrig får veta hur det gick fram.

Vi utövar makt

Reidar Wasenius menar att så fort man talar, gestikulerar, skickar radiomeddelanden eller skjuter nödraketer så är man ute efter att påverka någon annans tankar eller handlingssätt. Om den mottagande parten inte påverkas har ingen kommunikation skett.

- I klartext innebär det här att vi hela tiden sysslar med maktutövning av olika slag. Och man måste helt enkelt se det som en naturlig del av vår vardag. När någon i en diskussion nickar igenkännande till den talande parten är det ett sätt att visa att man lyssnar och tar till sig det som sägs.

Var gränsen mellan påverkan och manipulation går kan vara svårt att avgöra, och en definition är inte alltid heller nödvändig.

Människan fungerar så här ända från födseln. Då redan antyder babyn med olika slags skrik att den behöver hjälp av olika slag, ibland är det hunger och ibland blöjbyte eller trötthet.

Omedveten påverkan

Reidar Wasenius påpekar att det också är viktigt att minnas att vi på många plan påverkar andra människor utan att vare sig de eller vi själva är medvetna om det.

- Var gränsen mellan påverkan och manipulation går kan vara svårt att avgöra, och en definition är inte alltid heller nödvändig, menar Wasenius. Men rent generellt kan man kanske säga att påverkan, som inte gagnar den mottagande partens syften eller då den den mottagande parten inte vill bli utsatt för påverkan, kan kallas manipulation.

Tandkrämskonspirationen

I mediesammanhang och i reklam finns det hur många exempel som helst på så kallad undermedveten manipulation, då vi luras att tro att saker ska vara på ett visst sätt, anser Wasenius.

- Ett typiskt exempel på det här brukar jag kalla tandkrämskonspirationen, säger Wasenius. De allra flesta förstår inte att de i åratal har blivit påverkade av ett billigt trick inom tandkrämsreklamen. Något som i praktiken leder till att konsumenten konsumerar mycket mer än nödvändigt och som givetvis ger tandkrämsproducenterna många miljoner extra i fickan årligen.

De allra flesta förstår inte att de i åratal har blivit påverkade av ett billigt trick inom tandkrämsreklamen.

Rent konkret handlar det här om att man i alla tandkrämsreklamer alltid lägger på helt för mycket tandkräm på borsten, när det skulle räcka med en bråkdel av mängden. Reidar Wasenius menar att det t.o.m. har gått så pass långt att om vem som helst, barn eller vuxen, skulle rita en tandborste med tandkräm på, så skulle man rita en stor klick tandkräm på borsten automatiskt. Så pass inrutat är det här mönstret.

För den enskilda konsumenten som på allvar lurats att tro att det är så mycket tandkräm man måste använda är svinnet knappast mer än ett par hundra euro under en livstid på sin höjd.

- Men när man lägger till att alla gör det hela sin livstid på femtio, sextio eller sjuttio år eller mer och sedan lägger till att de lär sina barn att borsta tänderna dagligen på samma sätt så inser man hur mycket de stora bolagen får in årligen på det här, menar han.

Inget måste

När det kommer till kommunikation människor emellan kan man också tala om manipulation.

- Jag rekommenderar varmt en kille som heter Derren Brown, han är illusionst och har gjort flertalet program om hur vi manipulerar varandra hela tiden. Vi gör det med allt vi säger, våra ordval och gester.

Det här med måste. Vi måste ingenting, säger han. Man har alltid ett val eller ett alternativ.

Reidar påpekar att sättet vi uttrycker oss på ofta innebär att vi mer eller mindre ljuger. Om man avböjer en festinbjudan med ett “jag kan tyvärr inte komma för jag måste studera” ljuger man, menar han.

- Det här med måste. Vi måste ingenting, säger han. Man har alltid ett val eller ett alternativ.

Då handlar det om att vi egentligen lämnar bort avslutande delen av meningen, där det skulle framgå att vi måste studera för att få goda vitsord, till exempel. På samma sätt ljuger vuxna lätt för sina barn med att till exempel säga att man måste gå och lägga sig. Och det här menar Reidar Wasenius att barnen också vet, att man egentligen inte måste gå och lägga sig just då utan lika bra kan göra det lite senare. Och därför kan barnet vara törstigt kl. 21.05, vilja gå på toan kl. 21.07 och leta efter den borttappade nallen kl. 21.12. Det blir en sanning först i det skedet man säger att man måste gå och lägga sig för att kunna vakna pigg följande morgon.

Om man sedan väljer att utmana dessa måsten och inte följa dem bör man också vara beredd att ta konsekvenserna, menar han. I förlängningen är det en orsak till att man byggt fängelser.

Självbedrägeri

Den sista poängen kring manipulation som Reidar Wasenius vill plocka fram är självbedrägeri. Hur vi helt enkelt lyckas intala oss själva olika saker fast det kan tala emot logik och eventuella överenskommelser.

- En av de vanligaste formerna av självbedrägeri är att man vill få något njutningsfullt, en belöning av något slag, så fort som möjligt. Som exempel har man som målsättning att gå ut på joggingtur och att äta hälsosamt mot att stanna på soffan och äta en riktigt kaloristinn hämtpizza eller hamburgermåltid.

En av de vanligaste formerna av självbedrägeri är att man vill få något njutningsfullt, en belöning av något slag, så fort som möjligt.

Wasenius menar att vi i det här skedet gör två stora misstag. Det ena är att man tänker en massa postitiva tankar om frestelsen, att man t.ex.för sig själv förskönar det där med snabbmat framom att äta hälsosamt med fraser som “det är ju bara den här gången” eller “ det är ju inte så farligt” etc.

- Det andra är att man börjar tänka negativa tankar om sitt långsiktiga mål att ta sig iväg på joggingtur, i stil med att "det regnar ju och är mörkt och kallt där ute".

Ifall man ändå till slut gör tvärtom, dvs. äter sin snabbmat i soffan istället för att gå ut på joggingrunda, blir utmaningen att ändå vara ärlig med sig själv om det. Men det är vi oftast inte, anser Wasenius. På det här viset tillåter vi oss själva istället att njuta i nuet, trots att de långsiktiga målsättningarna tar stryk.

Reidar Wasenius är gäst i Efter Nio om manipulation på måndag 15.2.2016 kl. 21.00 på Yle Fem och på Arenan.

Nyligen publicerat - Yle Fem