Hoppa till huvudinnehåll

Invånare på privata asylboenden behandlas som fångar - ingen ingriper

Luonas asylboende i Esbo.
Här på ett av Luonas asylboenden i Esbo skedde i början av januari ett allvarligt sjukdomsfall som senare ledde till att en asylsökande dog. I samband med det framkom brister gällande antalet vårdare på Luonas boenden. Luonas asylboende i Esbo. Bild: Yle/ Toni Määttä asylsökande (process),flyktingförläggning,flyktingar,Esbo

Sjuka asylsökande som inte får vård, aggressiva väktare och en ledning som inte bryr sig. Så ser verkligheten ut på företaget Luonas asylboenden i huvudstadsregionen. Flera personer har sagt upp sig på grund av företagets agerande.

Det privata företaget Luona Ab driver nu sju asylboenden i huvudstadsregionen. Yle Huvudstadsregionen har tidigare rapporterat om hur företaget inte följer Migrationsverkets rekommendationer när det gäller antalet vårdare och socialarbetare på asylboendena.

Nu visar det sig att personalen på asylboendena byts ut i rätt snabb takt. Sju personer som har jobbat på Luonas asylboenden i Esbo, Helsingfors och Vanda vittnar nu om missförhållanden på företagets boenden. De tidigare anställda vill alla vara anonyma.

"Väktarna rasistiska"

- Väktarna behandlade de asylsökande som fångar. De var rasistiska och förolämpade dem, säger en person som har jobbat på flera av Luonas asylboenden i huvudstadsregionen.

Personen berättar om hur väktarna övervakat att asylsökandena inte har vattenkokare på rummet. Bakgrunden var att köket på asylboendet stängde på kvällen men invånarna ville gärna dricka te före de gick och lägga sig. Därför köpte många av dem vattenkokare så de kunde laga sitt eget te.

- Väktarna gick därefter omkring på asylboendet och samlade in vattenkokarna eftersom det inte var tillåtet att ha dem på rummet och om någon klagade svarade väktarna att ”ni bor inte på hotell”!

Väktarna behandlade de asylsökande som fångar. De var rasistiska och förolämpade dem.

De asylsökande som bor på ett asylboende och får måltider där får 92 euro per månad av Migrationsverket och en del av den summan tvingades de alltså använda till att köpa vattenkokare.

Enligt en asylsökande som har bott på ett av Luonas boenden var dessutom den här så kallade mottagningspenningen ofta försenad och betalades inte ut när den borde.

Asylsökande hälsades med svordom

- Väktarna ville ofta använda sin makt och jag försökte förklara åt dem att de asylsökande inte är brottslingar. Det verkade som om väktarna genom att vara aggressiva vill få de asylsökande att förstå hur det går till i Finland. Vissa av dem var rasistiska, säger en tidigare anställd.

Personen berättar också om hur väktarna gick omkring och tittade in genom fönstren till husen där de asylsökande bor och om de såg en kniv beslagtogs den.

Jargongen bland väktarna var sådan att man bara på skoj gick omkring och sade ”kyss fittan” åt de asylsökande.

En annan person som också jobbat på ett asylboende vittnar om väktarnas språkbruk där asylsökande kunde hälsas med uttryck som ”haista vittu”, ungefär ”kyss fittan”.

- Jargongen bland väktarna var sådan att man bara på skoj gick omkring och sade ”kyss fittan” åt de asylsökande. Attityden var nedlåtande mot invånarna, säger personen.

Räddningsinstitutets gamla byggnad i Otnäs blir flyktingförläggning
Luona öppnade asylboenden i snabb takt i höstas. Bland annat här i Otnäs i Esbo. Räddningsinstitutets gamla byggnad i Otnäs blir flyktingförläggning Bild: Paavo Voutilainen flyktingförläggning

Luona har länge känt till att rekommendationerna inte följs

En tidigare anställd säger att det ofta fanns fyra väktare samtidigt på ett asylboende. Antalet vårdare var däremot mycket färre. Migrationsverket rekommenderar en vårdare per 150 invånare och för socialarbetarna gäller samma sak. Det här har nästan inte följts i något av företagets asylboenden i huvudstadsregionen. Boendena har hundratals invånare.

Luonas kommunikationschef Anna Virrantaus har förklarat att man inte har känt till Migrationsverkets rekommendationer. Det är ändå inte sant.

Jag meddelade ledningen i november-december om att rekommendationerna inte följs.

Flera tidigare anställda uppger att Migrationsverkets rekommendationer fanns uppskrivna på ett papper på anslagstavlan i asylboendet i november.

- Jag meddelade ledningen i november-december om att rekommendationerna inte följs, säger en före detta anställd.

"Ledningen brydde sig inte"

Enligt personen tog företaget inte rekommendationer och föreskrifter på allvar utan det fanns en uppfattning om att man inte behöver följa dem.

- Ledningen brydde sig inte, säger personen.

Jorma Kuuluvainen vid Migrationsverket uppgav också förra veckan för Yle att Luona har känt till rekommendationerna redan tidigare.

En annan person som också jobbat vid Luonas asylboenden säger att organisationen inte kändes proffsig.

Fastän Luonas ledning fick reda på att flera var sjuka reagerade man inte eftersom det skulle innebära kostnader.

"Dödsfallet ingen överraskning"

En av de tidigare anställda vittnar om att attityden var att hälsovårdaren inte ska kontaktas fastän asylsökande var sjuka. Och utan hälsovårdarens remiss kunde sjuka invånare inte sändas till sjukhus för vård.

- Vi var samtidigt rädda för att bli smittade då vissa hade virus som behövde åtgärdas. Men fastän Luonas ledning fick reda på att flera var sjuka reagerade man inte eftersom det skulle innebära kostnader, säger en före detta anställd.

Fastän Luonas ledning fick reda på att flera var sjuka reagerade man inte.

Enligt en tidigare anställd kom inte fallet då en asylsökande dog strax efter årsskiftet som någon nyhet. Redan under hösten förekom flera livshotande situationer.

- Tillgången till läkare var i händerna på enhetens handledare som inte hade någon medicinsk kompetens. Där jag jobbade fanns till en början ingen hälsovårdare utan vårdaren jobbade i ett annat boende en dag i veckan och det var svårt att få en läkartid.

En annan tidigare anställd vittnar om att det inte var ovanligt att diabetiker blev utan injektion och svimmade i korridoren.

Det var inte ovanligt att diabetiker blev utan injektion och svimmade i korridoren.

"Jag var ofta hungrig"

En asylsökande som har bott på Luonas asylboende berättar att under 14 timmar från tidig kväll till morgon var det inte möjligt att få mat.

- Jag var ofta hungrig och om någon av de anställda på enheten gav mat åt oss på kvällen fick denne ofta höra om det efteråt. Överlag var maten heller inget vidare. Det var soppa med morötter och ris med morötter. Jag hjälpte till i köket och märkte att många slängde bort stora delar av maten. En gång gjorde en kvinna några arbetspass i köket och hon frågade då oss hur vi kan äta maten som serverades.

- Verkligheten på asylboendet var inte sådan jag tänkte att den skulle vara. Min rumskompis fick nog och reste tillbaka till Irak fastän jag förklarade åt honom att det är livsfarligt.

Jag rapporterade till ledningen om flera saker som borde åtgärdas och det ledde till att man ansåg att jag inte hade skött mitt jobb.

Anställda har nollavtal

Flera av de tidigare anställda vittnar om en inställning hos företaget där anställda som inte var kompetenta och som inte såg till de asylsökandes bästa valdes framom personer som vill göra något åt de missförhållanden som kommer fram.

En person säger att han var populär bland de asylsökande och försökte hjälpa dem men fick inte fortsätta sin anställning. Flera av dem som har försökt åtgärda problemen på enheterna har inte fått fortsätta.

- Jag rapporterade till ledningen om flera saker som borde åtgärdas och det ledde till att man ansåg att jag inte hade skött mitt jobb. Till slut meddelade jag dem att jag inte vill fortsätta där eftersom det verkade som att jag bara ansågs vara en besvärlig anställd när jag rapporterade om problemen, säger en tidigare anställd.

Luona verkar också föredra anställda som inte har den rätta kompetensen om till exempel socialvård och därmed inte heller vet hur saker ska skötas.

- Luona verkar också föredra anställda som inte har den rätta kompetensen om till exempel socialvård och därmed inte heller vet hur saker ska skötas.

De anställda har nollavtal där Luona dikterade hur mycket de jobbade och därmed kunde "besvärliga" anställda få färre turer.

"Jag valde mellan girighet och mänsklighet"

Flera har också mer eller mindre frivilligt avslutat sitt arbetsförhållande med Luona.

- Jag litar inte på företagets verksamhet, säger en före detta anställd.

- Jag slutade eftersom Luonas värderingar var emot mina egna. Jag tvingades välja mellan girighet och mänsklighet och valde mänskligheten, säger en annan tidigare anställd.

Yle Huvudstadsregionen har kontaktat Luona med anledning av den här artikeln men företaget har inte svarat.

Christoffer Gröhn
Laura Savolainen

Luona Oy

- Luona är ett aktiebolag som är en del av den internationella Barona-koncernen. Koncernens omsättning är över 160 miljoner euro.

- Paavo Voutilainen som är styrelseordförande för Luona sade i en Yle-intervju i september att Luonas asylboenden inte handlar om att göra vinst, men att aktiebolaget inte heller kan gå på förlust.

- Luona har nu sju asylboenden i huvudstadsregionen (Esbo, Helsingfors och Vanda). Under februari kommer ett boende i Helsingfors ändå att stänga.

- Asylboendena har mellan 160 och 580 invånare som i vissa fall är utspridda över flera enheter.

Källor: yle.fi, Luona samt Migrationsverket

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen