Hoppa till huvudinnehåll

Moderskapslagen - "Socialen måste ha viktigare saker att göra"

Heidi Lunabba och Ulrica Rosedahl med sonen Bo
Heidi Lunabba och Ulrica Rosedahl med sonen Bo Bild: Yle/ Eva Frantz moderskapslag

När lilla Bo föddes för tre år sedan hade han juridiskt sett bara en förälder, nämligen mamma Heidi Lunabba som födde honom.

Lunabbas hustru, Ulrika Rosendal blev officiellt Bos mamma först efter en byråkratisk procedur.

- Efter att Bo föddes skulle Ulli adoptera honom, berättar Lunabba, och jag var också tvungen att gå och avsluta faderskapsutredningen. Vi var på en intervju hos socialen, de skickade ett utlåtande till tingsrätten, vi fick en räkning hem och först när allt detta var avklarat var vi båda officiellt mammor till Bo.

Familjen är bosatt i Helsingfors, och menar att det var tur. I alla kommuner har familjer med två mammor inte fått ett lika bra bemötande.

- Här har de rutin, alla vi kom i kontakt med var trevliga och verkade själva se det absurda i situationen, säger Ulrika Rosendahl.

- Men visst har man hört skräckhistorier om hur processen drar ut på tiden, utomstående adoptionsföretag kopplas in, socialen kommer på hembesök, granskar föräldrarnas inkomster och lägger ner stora resurser på utredningen. I värsta fall skickas sedan en räkning på flera hundra euro till familjen.

Juridik i babybubblan

Med den nuvarande lagstiftningen kan vem som är barnets vårdnadshavare fastställas först när barnet har kommit till världen.

- Så i det skedet då man har ett litet nyfött barn hemma ska man orka ta striden med myndigheterna, stå på sig och hävda sin rätt, konstaterar Rosendahl.

Frågan är också vad som händer med barnet ifall mamman som fött barnet skulle dö innan processen hunnit slutföras. Den interna adoptionsprocessen tar flera månader, i värsta fall över ett år.

- I praktiken fanns ju Ulli här hela tiden, men rent juridiskt hade hon ingen rätt till Bo, påpekar Lunabba. Och Bo hade heller ingen rätt till henne, ifall någonting hade hänt mig.

Svårt att få vårdnad om sitt eget barn

Den andra föräldern har i praktiken varken rättigheter eller skyldigheter gentemot barnet. Om paret till exempel skulle göra slut innan adoptionsprocesssen är avklarad kan inte mamman som fött barner kräva att den andra mamman betalar underhåll. Barnet skulle heller inte ha rätt att ärva den andra mamman

Ulrika Rosendahl ser också flera andra situationer som kunde tänkas bli problematiska innan adoptionen är definitiv.

- Det är inte ovanligt bland regnbågsfamiljerna att den äldre generationen inte godkänner familjen. I sådana fall blir det svårt för den andra mamman att juridiskt hävda rätten till sitt eget barn ifall partnern skulle dö. Om man har dåliga relationer till morföräldrarna kan de ha starkare juridiska argument för att få vårdnaden om barnet.

I familjen Lunabba-Rosendahls fall gick allting bra i slutändan, även om processen kändes märklig och onödig. Men ifall paret skulle få flera barn skulle de i nuläget tvingas genomgå samma process en gång till.

- Det att vi båda nu juridiskt är mammor till Bo och lever i ett registrerat parförhållande hjälper inte. Det skulle vara samma sak igen.

Samma rättigheter som i faderskapslagen

Vid årsskiftet trädde en ny faderskapslag i kraft i Finland. Den innebär att familjer där mamman och pappan inte är gifta kan fastställa faderskapet på mödrarådgivningen redan innan barnet är fött.

Tidigare var paren tvungna att vänta tills barnet kommit till världen, och därefter uppsöka en barnatillsyningsman som efter en intervju kunde slå fast att mannen var pappa till barnet.

Faderskapslagen har av många setts som en steg i rätt riktning. Utredningen upplevdes ofta som förnedrande och osmidig i ett samhälle där allt flera ogifta par får barn ihop. I heteroförhållanden där parterna är gifta blir maken automatiskt juridisk far till barnet.

Socialen har viktigare saker att göra

Den moderskapslag man nu hoppas kunna driva vidare med hjälp av ett medborgarinitiativ vill att samma regler ska gälla kvinnopar som bildar familj.

Lagen skulle uttryckligen gälla familjer där båda mammorna har varit involverade i fertilitetsbehandlingen från början och då spermadonatorn har avsagt sig alla skyldigheter och rättigheter kring ett eventuellt barn. Ingen biologisk far ska alltså kunna berövas sina rättigheter i och med lagen.

- Det enda som vi begär är att familjer med två mammor också ska ha möjlighet att slå fast vilka som är föräldrarna redan innan barnet föds, säger Rosendahl. Båda föräldrarna skulle då kunna ha en tydlig roll genast från födseln, och man slapp stressa med juridik när man har ett spädbarn hemma.

- Lagen är dessutom i det närmaste färdig, den förbereddes redan för den förra regeringen och kunde enkelt klubbas igenom, säger Lunabba.

- Och framför allt har ju socialen mycket viktigare saker att göra än att sätta resurser på att utreda familjer som mår bra!

Läs mera om medborgarinitiativet här (huvudsakligen på finska).

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP