Hoppa till huvudinnehåll

Så förolämpade man varandra i Sundom! Har du roliga exempel från din hemby?

Gammal bild av socialtjänsten
”Först kommer noll, och så kommer ”assit”, och så kommer ingenting – och först efter det kommer du!” Gammal bild av socialtjänsten Bild: Yle fattigvård,svartvit bild

Syltsock! Lingonpelarin! Påmbel-hovo! Listorna med skällsord som ingick i byapublikationen Murmursunds Allehanda, var det som jag i min barndom alltid läste först.

Det var vanligen på juldagsmorgonen som jag kröp upp i soffhörnet med en färsk Murmursunds Allehanda, levererad av julbocken. Jag skummade igenom innehållsförteckningen, tills jag hittade rätt och njöt sedan av de humoristiska formuleringarna. Det var någonting i de gamla uttrycken som tilltalade mig.

Min morfars far Johannes Sundin stod oftast för de här listorna. Även om han själv var en vänlig själ, hade han publicerat gamla skällsord ända sedan Murmursunds Allehanda började utkomma under tidigt 1950-tal.

Här är fler exempel på skällsord från Sundom:

Du jölper han som assit jäär

Det är när jag förbereder en intervju med amerikanska konstnärer som samlar in humoristiska skällsord, som jag kommer att tänka på de gamla uttrycken.

Jag tar med mig några Murmursunds Allehanda till mötet med konstnärerna och ger dem ett exempel: Du hjälper den som ingenting gör. Det gör sig lika bra på engelska - You´re helping the one who´s doing nothing - som på dialekt - Du jölper han som assit jäär.

Många uttryck och dess betydelse har idag fallit i glömska - andra lever kvar. Vi har frågat några Sundombor, som har ett stort intresse för byns historia, vilka humoristiska förolämpningar de har på lager.

Fratabyx

- Fratabyx finns ju, säger högstadieleven Daniel Mitts, när han får frågan. Daniel Mitts kan, trots sin ringa ålder, utan problem delta i sakdiskussioner som rör till exempel byaoriginal födda kring mitten av 1800-talet. Han har läst sina Murmursunds Allehanda och lyssnat när gubbarna diskuterat.

- Plåterkajs är ett annat tips. Det brukar min pappa säga när någon talar hela tiden.

Flattron och bonkhovo

-Det verkar i äldre tider ha funnits fler förolämpningar riktade mot kvinnor än mot män, konstaterar Bjarne Blomfeldt, som är sekreterare i Sundom Bygdeförening r.f. Han var i tiderna med när en Arbisgrupp arbetade med insamlingen av dialektord och -uttryck. Bjarne Blomfeldt brukar lägga ut äldre ord och uttryck på Facebook. Samtidigt frågar han om folk vet vad de betyder.

Rivijääne, flatron och bonkhovo är några förolämpningar som Bjarne Blomfeldt tipsar om. Rivjärn syftar på en amper kvinna, flattron på någon som flamsar och flabbar. Bonkhovo kan med fördel användas om någon som gjort något utan att tänka efter.

Bjarne Blomfeldt läser i sin förteckning över förolämpningar från Sundom.
Bjarne Blomfeldt läser i sin förteckning över förolämpningar från Sundom. Bjarne Blomfeldt läser i sin förteckning över förolämpningar från Sundom. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney bjarne blomfeldt,dialektord,Sundom (Vasa),Förolämpning

Ett beckband över käften

Pensionerade fiskaren Bertel West sitter på en guldgruva av historier om folks göranden och låtanden förr i tiden. Han är ofta anlitad som historieberättare i samband med olika historiska tillställningar i byn.

-Det var två torgtanter som var på väg hem från stan, berättar Bertel West när frågan om förolämpningar går till honom. Den ena kvinnan, som hade fått barn som ogift, var mer tystlåten av sig. Den andra var mera språksam av sig och talade hela tiden. Till sist sa den mer tystlåtna ”Du borde ha ett beckband på käften så att du håller käft”. Då svarade den andra ” Hördu, vet du var du skulle ha haft beckbandet?”.

(Beckband var ett tygband som strukits med beck och som användes för att täta båtar).

Om du lyssnar på klippet så kan du höra fler guldkorn som Bertel West bjuder på, tillsammans med Bjarne Blomfeldt och Daniel Mitts.

Har du en humoristisk förolämpning du vill dela med dig? Gå in i vårt kommentarsfält och skriv!

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje