Hoppa till huvudinnehåll

"..däremellan kommer fastan"

radband av trä
radband av trä Bild: Kirkon kuvapankki / Aarne Ormio Radband,fasta,romersk-katolska kyrkan

”I säck och aska” är ett uttryck som man fortfarande ser och hör ibland – då handlar det mer eller mindre skämtsamt om att någon ångrar någonting och ber om förlåtelse.

Uttrycket går tillbaka till Daniels bok i Gamla testamentet och har mycket riktigt med ånger och botgöring att göra. Det står att Daniel bad och fastade inför Gud i säck och aska; han klädde sig i tyg son var stickigt och obehagligt och strödde aska i sitt hår.

Den kristna fastan inleds med askonsdagen, som i år inföll den 10 februari. Sedan 1000-talet har seden att på askonsdagen med aska teckna ett kors på kyrkobesökarnas pannor funnits i katolska kyrkan. Dagen fick då namnet dies cineris, askdagen. Fastan varar sedan, för att travestera en julsång "till påska". Vid midnatt, när påsklördagen övergår i söndag avslutas fastan (söndagarna under den här perioden räknas inte som fastedagar).

I protestantiska kyrkor föll askonsdagsseden i glömska till senare delen av 1900-talet då den igen togs i bruk på många håll. Också i Finland finns det församlingar där man den dagen ordnar kvällsmässor där prästen ritar ett kors av aska på deltagarnas pannor – en symbol för ånger och botgöring, men också för liv som spirar ur det till synes döda, förstörda och sönderbrända.

Fasta ett inslag i de flesta religioner

Det är inte bara i kristenheten man har fasta – i utövande av islam ingår som en viktig del Ramadan (nionde månaden i den muslimska månkalendern), fastemånaden då man ingenting äter eller dricker från soluppgång till solnedgång. Också anhänagrna av Baha'i har en fastemånad per år. För religiösa judar är varje lördag på sätt och vis en fasta – under lördagen, sabbaten, avstår man från allt arbete, inklusive matlagning. Försoningsdagen, Yom Kippur, är också en fastedag.

I olika österländska religioner iakttas också olika former av fasta, av tider då man avstår från att äta helt och hållet eller äter mycket begränsat. Inom buddhismen är det främst munkar och nunnor som fastar, medan det bland hinduer vanligen är kvinnorna som fastar vid nymåne och fullmåne.

En ekonomiskt viktig faktor

Under den tid hela Västeuropa hörde till den katolska kyrkan kan man lugnt säga att fastan hade stora ekonomiska konsekvenser. Fredagar året runt var fastedagar då man avstod från kött, och så hade man dessutom den s.k. lilla fastan före jul och stora fastan före påsk. Efterfrågan på fisk blev därför stor och bl.a. norska fiskare försörjde sig i hög grad på att sälja torkad fisk till trakter som inte hade egen kust. Och handeln med fisk till katolska länder fortsatte efter reformationen.

Att avstå på olika sätt

I dagens läge iakttar aktivt troende katoliker och ortodoxa fastan – avstående från kött och fysiska njutningar kopplas samman med ett intensivare böne- och andaktsliv. Man kan säga att fastan inom de reformerta kyrkorna, bland dem den evangelisk-lutherska, har gjort comeback. Men fastebegreppet har vidgats – en del väljer att under fastetiden avstå från kött eller socker eller något annat livsmedel eller tobak; andra kanske i stället ”fastar” från t.ex. sociala medier eller avstår från Tv-tittande eller biobesök.

Dela med dig

I dag betonas ofta rättviseaspekter och medmänsklighet under fastan. Man vill avstå från något för att kunna t.ex. ge mera pengar åt nödställda eller mer tid för sina närmaste och andra som behöver en. Fastan bereder också mera tid för att kunna fundera över den nog så viktiga frågan ”Vad skulle Jesus göra” – hur skall ett liv i Kristi efterföljd se ut?

Ekofasta

Evangelisk-lutherska kyrkan utmanar genom en kampanj alla att under fastetiden tänka över sin konsumtion och så mycket som möjligt äta ekologiskt riktigt. Dessutom uppmuntras alla att antingen avstå från att köpa nya saker eller också kontrollera att det man köper är ansvarsfullt odlat/framställt.

Läs också

Tro

Nyligen publicerat - Tro