Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: Statsbidragen viktiga i osäkra tider

Christel Raunio, februari 2016.
Christel Raunio Christel Raunio, februari 2016. Bild: Finlands Svenska Idrott Christel Raunio

En väsentlig del av de finska idrottsorganisationernas kostnader täcks med statliga medel. Det nya ansökningssystemet har ändå inte fört med sig det positiva som förväntades, skriver FSI:s generalsekreterare Christel Raunio.

Idrottsorganisationerna i Finland får statsbidrag av Undervisnings- och kulturministeriet. Understödsbidragen varierar men för de större organisationerna rör det sig om en väsentlig del av kostnaderna som täcks med statliga medel.

För att bättre kunna följa upp hur idrottsanslagen används, förnyades hela ansökningssystemet. Ansökningstiden tidigarelades och det motiverades med att beslutet om finansiering skulle komma tidigare.

I skrivande stund när snart två månader av det nya året har gått, har inget beslut om statsbidrag ännu kommit och organisationerna har ingen vetskap om hur stora statsunderstöd för år 2016 som är på kommande.

Osäkerhet präglar vår tid

Osäkerhet präglar vår tid. På de flesta håll i vårt samhälle.

Idrottsorganisationernas ekonomi kanske inte intresserar så många, men ett stort antal idrottare och motionärer berörs direkt eller indirekt av finansieringen.

År 2015 fick över 120 organisationer statsunderstöd för sin verksamhet till en summa på ca 40 miljoner euro. Den summan går såväl till tävlingsidrott som motion i allmänhet.

Omräknat per invånare i Finland, betyder det att för varje finländare reserveras ca 8 euro/år för idrotts- och motionsverksamhet.

Med den summan trollar organisationerna fram verksamhet på såväl elitnivå som i den lokala idrottsföreningen där talkokrafter hjälper till att få det hela att gå runt.

Bidragen räcker inte till

Det säger sig självt att endast de statliga verksamhetsbidragen inte räcker till. För att finansiera all den verksamhet som organisationerna erbjuder såväl allmänhet som elitidrottare, behövs inte bara bidrag från fonder, stiftelser utan även EU-finansiering.

Därtill finns olika riktade statliga anslag, som idrottsorganisationerna kan ansöka om. Just nu ligger regeringens spetsprojekt ”en timme rörelse om dagen” samt ”skolan i rörelse” högt upp på agendan.

Regeringen har vikt 21 miljoner euro för projektet ”skolan i rörelse” under tre års tid. Tanken är att såväl kommuner som idrottsorganisationer kan ansöka om pengar för att skapa modeller för en skoldag som innehåller mera rörelse också under andra timmar än gymnastiken.

Samtidigt har staten dragit ner på de anslag som gick till klubbverksamhet i skolan, d.v.s. tiden efter själva skoldagen.

Varför stöds då idrott och motion?

Idrott och motion är viktiga i sina egenskaper av preventiv hälsovård ur folkhälsosynvinkel. Ju flera som rör på sig, desto mera sannolikt lever de också friskare och behöver färre hälso- och sjukvårdstjänster.

Med relativt lite medel per capita skapas en verksamhet som har långt gående följder för det finländska samhället.

Utgående från dessa 8 euro/invånare skapar idrottsorganisationerna inte bara förutsättningar för en bättre livskvalitet, hållbar samhällsekonomi och friskare individer, utan också en arena för social samhörighet och gemenskap över generations- och språkgränser.

För att inte tala om alla de stunder av vi-anda då Finland tar guld i någon gren eller den egna lokala föreningen klarar sig i distrikts- eller nationella mästerskap. Tänk allt detta för 8 euro/år eller 2 cent/dag/invånare. Och en sund själ kommer som bonus.

Christel Raunio
Generalsekreterare, Finlands Svenska Idrott

Artikeln uppdaterad kl. 11.06: Rubriken ändrad.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport