Hoppa till huvudinnehåll

Gamla, vackra saker skänker Brita glädje och tröst

Brita Lindberg i sitt hem i Helsingfors
Brita Lindberg i sitt hem i Helsingfors Bild: Yle/ Tiina Grönroos samtal om livet,Helsingfors,antikviteter,musik

Brita Lindberg har haft en framgångsrik karriär som antikhandlare. Vid sidan av sitt företag har hon aktivt tagit del av sin avlidne man, Roger Lindbergs familjeföretag Musik Fazer.

Hemmet i Helsingfors har välkomnat musikaliska världsstjärnor och vänner som Jussi Björling, Birgit Nilsson och Isaac Stern, för att nämna några. I maj fyller Brita 98 år och hon är fortfarande aktiv vad gäller sällskapsliv, konserter, konst och antikviteter.

Antikhandlare Brita Lindberg är nästan lika gammal som republiken Finland och de flesta av hennes vänner har gått bort. Men ingen ska tro att Brita är någon ängslig, gammal tant som sitter ensam hemma dagarna i ända. Numera har hon god kontakt med vännernas barn, som är i 70-årsåldern. När jag påpekar att de är nästan jämnåriga med henne, skrattar hon glatt och håller med.

Brita Lindberg har alltid tyckt om gamla saker och antikviteter. Speciellt sådana föremål eller sådan konst som förnimmer en viss stämning.

-En vacker sak gör dig nog ganska lycklig. Jag märker nu när jag är gammal och inte rör på mig så väldigt mycket, att föremål som är fyllda med minnen skänker mig tröst.

Brita pekar på den stol hon sitter i. Rokokomöblemanget fanns i hennes barndomshem.

Jag brukar till exempel gå runt och säga ”hej” till mina tavlor.

-Det finns naturligtvis saker som bara är fina, men har du en känsla av att både formen och färgen är rätt så ger de dig väldigt mycket. Jag brukar till exempel gå runt och säga ”hej” till mina tavlor.
Brita skrattar gott igen och ger mig en kort guidad rundtur så jag får bekanta mig med tavlor målade av bland andra konstnären Helene Schjerfbeck.

Flera av Britas tavlor har varit utlånade till museer runtom i Europa.

-Jag tycker att man inte får vara egoistisk. Fast nu när jag är så här pass gammal vill jag gärna ha dem hemma.

Brita berättar bland annat hur en tavla var utlånad från museum till museum i många månader och att det till sist kändes ganska tomt på väggen. Men i nästa andetag säger hon att hon har lovat låna ut en tavla till Åbo i höst.

-Man kan ändå inte säga nej och faktiskt, egoism får man inte gå och släpa på.

Antikaffären i Tölö

Brita Lindberg har som sagt alltid varit intresserad av gamla, vackra saker. I början av 1970-talet ledde hennes stora intresse till en yrkeskarriär. Tillsammans med en väninna öppnade de en antikhandel i Helsingfors.

-Jag jobbade i tiderna på svenska ambassaden och under lunchtimmen tyckte jag om att gå runt i antikaffärerna. De var inte så många på den tiden. Ibland köpte jag något smått. Antikhandlarna var väldigt kunniga och med tiden lärde jag mig en hel del. När vi var utomlands tyckte jag dessutom om att gå i antikbutiker, museer och framför allt på auktioner. Det var intressant, spännande och lärorikt.

Väninnan lyckades locka med sig Brita och hösten 1971 öppnade de en antikaffär på Tölötorgsgatan.

-Jag funderade hur vi skulle få in varor att sälja, men min väninna, Carita Rodén sade att jag skulle vara helt lugn. Varorna skulle komma in genom dörren.

Så gick det. På området fanns många familjer och sterbhus som ville sälja gamla möbler och föremål.

-Det fanns inga auktioner då, så det var enkelt att sälja. Vi lagade dem i skick, men gudskelov var vi också ganska försiktiga.

Känslan när man rör en gammal möbel

Det gäller att känna till vad man säljer. Här finns inga genvägar, det gäller att studera, det vill säga läsa och att kunna ”känna” sig fram.

-Wenzel Hagelstam sade att handen är ett bra redskap. Med handen kan man känna om ett bord är gammalt eller nytt.

Vi känner på undersidan av Britas bord. Ytan under är lite ojämn.

-När jag var ung tyckte jag om att examinera växter. Jag satt med ”Floran i färg” på ängen. Det är nästan samma sak när jag letar efter stämplar på silver eller tenn. Här gäller det inte att komma på blommans namn utan vem som har gjort tennstopet eller silverbägaren. Det är väldigt spännande och fortfarande det mest roliga.

Idag är det Britas dotter Monica som driver företaget.

-Jag blir förbaskad på mig själv när jag börjar ge min dotter goda råd. Det är svårt att låta bli när kärleken till gamla föremål är så stark.

Tänk om det luktar gammal fisk när man öppnar skåpet!

Det märks att Brita följer med dagens företagsamhet inom antikbranschen. Numera kommer kunderna allt mer sällan in till affären för att sälja sina antikviteter. De använder sig av andra kanaler. Vi talar en stund om auktionshus och näthandel. Plötsligt utbrister Brita:

-Jag tycker Morre (Bernt Morelius) sade så bra i senaste Experttimme. Man har ingen aning om vad det luktar inne i ett skåp som man köpt på nätet. Tänk om det luktar gammal fisk när man öppnar skåpet!

Trots ökad konkurrens tror Brita starkt att antikaffärerna klarar sig. Hon hänvisar åter till den känsla som bara handen kan förmedla när man stryker över en möbel eller håller i en gammal sak.

Umgänge med musikens världsstjärnor

Vi träffas i Brita Lindbergs vackra. ljusa hem på Granö i Helsingfors. Huset byggdes 1948 av Brita och hennes man Roger Lindberg. Bland byggarna fanns då många kvinnor. De var flinka i fingrarna när det gällde att sy gamla kaffesäckar som användes för att täcka taket och starka i armarna när det gällde att bära tegelstenar.

-Här har jag bott i 68 år. Tänk, det tog bara ett halvt år att bygga huset fast det var brist på material. Det användes bland annat gamla spikar som rätades ut och så då kaffesäckar. Fast de är nog numera utbytta.

Huset har välkomnat många gäster, bland dem stora musiker och det som idag kallas världskändisar. Orsaken är att Britas man, kommerserådet Roger Lindberg var verkställande direktör för Musik Fazer.

-Min man tyckte det var en självklarhet att vi skulle bjuda hem artisterna när de besökte Finland. Och gästerna trivdes. De blev våra vänner, som höll kvar kontakten.

Brita tror att orsaken till att många av de stora stjärnorna, bland dem Jussi Björling, Birgit Nilsson, Mstislav Rostropovitj och Isaac Stern trivdes tillsammans med henne och Roger Lindberg var att de inte försökte göra sig till, utan de var sig själva.

Journalisten, musikredaktören och musikpedagogen Lena von Bonsdorff har skrivit en bok om Roger Lindberg. I boken Mentor, mecenat, musikhandlare kan man läsa mera om honom, mötena med de stora artisterna och musikbranschen i 1900-talets Finland.

”Va fan gör du här?”

Brita Lindberg är en riktig Helsingforsflicka. Hon är född i Helsingfors, det var också hennes mamma medan pappan kom från Göteborg.

Brita träffade sin blivande man i New York, när Brita var där på arbetspraktik. Hon hade nämligen fått jobb hos skeppsredare Thordéen, som ville att hon skulle bli hans sekreterare. Men för att lära sig mera, skickades Brita som 21-åring till kontoret i USA. Det råkade sig inte bättre än att Roger Lindberg också befann sig i New York där han bland annat jobbade i en skivaffär. Brita och Roger kände till varandra från skoltiden, men inte desto mer.

Fröken Brita Tenström beslöt sig att ta kontakt med denne Roger Lindberg eftersom de båda befann sig i samma stad. Hon ringde hem till Rogers farbror och frågade artigt efter Roger Lindberg.

-Efter en lång väntan kom Roger fram till telefonen och när jag presenterade mig utbrast han ”va fan gör du här?”

Det här var inledningen till en vänskap som bland annat ledde till några föreställningar på Metropolitan. Men någon djupare relation blev det inte då eftersom Roger redan hade en flickvän i Finland.

-Han gifte sig sedan med sin ”girlfriend” men det äktenskapet var nog inte lyckligt.

Vi var förfärligt lyckliga. Vi hann vara gifta i 57 år.

Några år senare tog Roger Lindberg kontakt med Brita. Han hade en liten son, men skiljde sig småningom. Brita och Roger Lindberg gifte sig 1946.

-Vi var förfärligt lyckliga. Vi hann vara gifta i 57 år.

Lyckligt liv och goda gener

Efter att Roger dog har Brita Lindberg levt ensam. Hon känner sig emellertid inte ensam. Hon har många goda vänner, barnen bor nära och likaså har hon bra kontakt med barnbarnen.

Brita går fortfarande på konserter och operaföreställningar. Inte så ofta, men ibland.

-Nå, numera är det nog ganska sällan. Musikhuset är alldeles förskräckligt med sina hemska trappor. Har du varit där? frågar Brita och suckar.

I maj (2016) fyller hon 98 år. Hemligheten bakom ett långt liv tror hon beror på ett lyckligt liv och goda gener.

-Jag har en syster som fyllt 95 och en bror. Fast han är bara 86. Han är pigg som en mört. Vintertid skidar han varje dag. Han kör också isjakt när isarna är blanka, men han tävlar inte längre. Jag brukar varna honom för de svaga isarna och påminna honom om hans höga ålder. Han påminner då mig om min ålder!

Du kan höra mera om Brita Lindbergs innehållsrika liv, bland annat lunchen hos Jean Sibelius i ett Samtal om livet fredagen den 19 februari kl 11.03 och lördagen den 20.02 kl 20.03 i Radio Vega.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje