Hoppa till huvudinnehåll

Ingen gynnas av Brexit – ändå allt populärare

David Cameron och Donald Tusk har förhandlat tätt om de brittiska medlemskapskraven. Resultaten har mötts av mycket kritik i Storbritannien trots Camerons försäkringar om att brittiska krav möts. Cameron och Tusk förhandlade om brittiska villkor Bild: FACUNDO ARRIZABALAGA/EPA cameron,david cameron,donald tusk,eu-samtal

Risken för att Storbritannien lämnar EU är fortfarande hög trots den preliminära överenskommelse som premiärminister David Cameron manglade igenom. Om britterna lämnar EU skulle det enligt experter försvaga både unionen och Storbritannien. Trots det vill allt fler britter bryta sig ut.

Då David Cameron ledde Tory-partiet till seger och lovade en folkomröstning om landets fortsatta medlemskap i EU, antas han ha varit säker på att han kunde övertyga sina väljare om att Storbritannien ska vara kvar i unionen.

Han lovade självsäkert att förhandla fram nya villkor för ett brittiskt medlemskap, villkor britterna skulle vara nöjda med.

Men den självsäkerheten är nu bortblåst, senast efter att de villkor Cameron förhandlade fram presenterades förra veckan och möttes av missnöje, ilska och hån.

– Det finns ingen substans i premiärministerns förslag, eller i de här förhandlingarna överhuvudtaget. Cameron talar om ett reformerat EU men i utkastet finns inga reformer - bara omskrivningar av nuläget, sade Richard Tice som leder gruppen Leave EU dagen efter att utkastet till en överenskommelse hade offentliggjorts.

Och en stor del av Camerons partikamrater och den brittiska pressen höll högljutt med.

Pressen, folket svårövertygade

Camerons överenskommelse kallades ett misslyckande, till och med ett svek, av tidningar som står med bägge fötter i Tory-lägret, bland annat Daily Mail, Daily Express och the Sun.

Samtidigt som Cameron sade att en folkomröstning om ett Brexit kan hållas redan om någon månad, visade mätningar att en sådan omröstning med allt större sannolikhet skulle föra landet ur unionen.

Medan missnöjet med EU vädras stort och ofta i den konservativa brittiska pressen får Brexits möjliga konsekvenser mycket mindre utrymme.

Brexit dåligt för ekonomin

Flera finansinstitut har varnat för att den brittiska ekonomin tar skada till en storlek av mellan 0.5 och 1,5 procent i upp till 15 år, om britterna lämnar EU.

Det skulle vara ett svårt slag då landet redan tampas med att bibehålla en blygsam tillväxt.

Andra menar att konsekvenserna kunde bli långt värre eftersom institutens uträkningar inte beaktar hur tjänster och finanssektorn påverkas av utebliven tillgång till den gemensamma marknaden.

En annan studie visar att över en tredjedel av de europeiska storbolagen som är verksamma i Storbritannien lämnar landet helt, eller drastiskt skär ner sin tillverkning i Storbritannien, om britterna lämnar EU.

Ett mindre, och mindre mäktigt Storbritannien

Förutom arbetslöshet och ekonomisk katastrof har det också varnats för politiska följder.

Storbritannien skulle utan EU förlora en del av sin utrikespolitiska pondus och sin förhandlingskraft om landet står ensamt, varnas det.

Dessutom kunde det igen göra frågan om Skottlands självständighet aktuell.

Hela EU-frågan ses i Skottland som ett utryck för engelsk nationalism.

Camerons hantering av frågan om EU-medlemskap var en av de stora orsakerna bakom nationalistpartiet SNP:s brakseger i skotska distrikt i fjolårets parlamentsval.

EU-frågan skulle sannolikt leda till att skottarna i en repris av självständighetsomröstningen från 2014 den här gången skulle rösta ja.

Skottarna är överväldigande för EU och det tros betyda att ett Storbritannien utanför EU skulle betyda ett Skottland utanför Storbritannien.

Brexit "existentiellt hot" mot EU

Men det är inte bara Storbritannien som skulle påverkas negativt. Om unionens tredje ekonomi drar sig ur den gemensamma marknaden skulle det vara ett hårt slag för en union som tampas med lågkonjunktur.

– Förlusten av en viktig medlem skulle skada förtroendet inom hela regionen och skada unionens förmåga att förhandla till medlemsländernas fördel i globala sammanhang. Det skulle dessutom bekräfta att EU inte är oåterkallelig, vilket kan leda till en kedjereaktion. Det skulle skada bilden av både i och utanför unionen och till och med utgöra ett existentiellt hot, säger Jennifer McKeown, ekonomist med Europa som expertisområde på Capital Economics.

Också EU:s utrikespolitiska pondus och inte minst förmågan att projicera ett visst mått av militär makt för att ge sina krav styrka skulle förminskas utan britternas uteblivna inflytande, och av uppfattningen att unionen inte längre attraherar en av dess starkaste medlemmar.

Det talas dessutom med största allvar om den negativa psykologiska effekten ett Brexit kan få för unionen.

I ett EU som redan tyngs av diverse kriser och oenighet befars en skilsmässa med Storbritannien sätta igång en kedjereaktion där land efter land lämnar unionen och tillslut kan innebära hela EU:s sönderfall.

Läs också

  • Konsulter: Åland kunde bli en enda kommun

    Lokalpolitiker har farhågor om närservicen.

    Åland kunde vara en enda kommun i stället för att bestå av 16 kommuner som i dag. Det är ett förslag från konsulter som landskapsregeringen har bett presentera förslag för Ålands framtid. Representanter för åländska kommuner fick ta del av förslaget på fredagen.

  • Besök Lappvikens sjukhus i virtuell verklighet

    Ta del av Radioteaterns hörspelsinstallation på din dator.

    Lappvikens sjukhus har under sin 160-åriga historia vårdat såväl vanliga människor som många berömda personer som lidit av mentala problem. Den veckra byggnaden ritad av Carl Ludwig Engel har sett och hört många historier. Nu bjuder Radioteatern er på några av dem.

Nyligen publicerat - Utrikes

  • Ny bro över Bosporen öppnades

    Hängbron är en av världens största i sitt slag.

    Turkiet har öppnat en ny broförbindelse över Bosporen, den senaste i en rad av megaprojekt som genomförs under Recep Tayyip Erdogans tid som president.

  • Estland försöker välja president, men det kan bli svårt

    Presidentvalet börjar på måndagen, men kan ta flera veckor.

    På måndag inleds presidentvalet i Estland, men det kan ta en hel månad innan vi får veta vem som blir landets nästa president. Det krångliga valsystemet, där folket inte tillfrågas, har blivit ett nästan lika stort samtalsämne som vilken av kandidaterna som väntas vinna.