Hoppa till huvudinnehåll

Påskfastan engagerar allt fler

Det blir vanligare att folk deltar i den kristna fastan. En orsak är att många vill visa solidaritet i en orättvis värld.

Birgitta Udd fastade för första gången för tio år sedan. För henne var det en naturlig sak eftersom hon är troende.

- Vi lever i en turbulent värld och jag vill tänka på vad livet egentligen handlar om.

Paus från Facebook

Tidigare har hon bland annat fastat genom att lämna bort sötsaker eller låtit bli att titta på teve. I år fastar hon från Facebook.

- Jag tänker att det kan ge mig mera tid att läsa eller träffa vänner ansikte mot ansikte.

Birgitta Udd vid sin dator.
Birgitta Udd försöker träffa vänner ansikte mot ansikte. Birgitta Udd vid sin dator. Bild: Yle/Minna Almark Raseborg,udd

Birgitta Udd har också beslutat att tömma frysen och gå igenom skåpen och dessutom försöka tillreda mera vegetarisk mat till familjen.

Många fastar synligare

Hon tycker att det har blivit vanligare att folk deltar i fastan. Men om det beror på att de verkligen är flera eller om det har blivit vanligare att berätta om det på sociala medier har hon svårt att avgöra.

- Bland mina bekanta och vänner så är det i alla fall flera som synliggör att de fastar. Många vill bidra till den värld vi lever i i dag och visa ansvar för dem som lever omkring oss.

Finns det en risk att fastan blir ett jippo där budskapet går förlorat?

- Självfallet. Jag motverkar det genom att diskutera varför jag fastar.

Hon menar i alla fall att det inte nödvändigtvis behöver vara en dålig sak om någon börjar fasta för att visa sig duktig eller för att man hänger på en trend.

- Man kan också den vägen komma till insikten att fastan i grund och botten handlar om våra medmänniskor eller miljön.

Ekofastan är populär

I de västliga kristna kyrkorna inleds fastetiden på askonsdagen och i alla kristna kyrkor avslutas den på påsknatten.

Den evangelsk-lutherska kyrkan i Finland ordnar också i år kampanjen Ekofasta. I år handlar den om att minska miljöpåverkan av mat- och klädkonsumtion.

Margareta Puiras jobbar som kaplan i Hangö svenska församling. Hon tycker sig också se en trend där allt fler deltar i fastan.

- Jag tycker det blir mer och mer. I sitt Facebookflöde har många skrivit att de tar en paus. Just nu är det också väldigt populärt med ekofasta, att göra så små avtryck i miljön som möjligt.

Världsläget engagerar folk

Margareta Puiras tror att världssituationen just nu gör att folk vill göra något åt det.

- Många vill rädda världen om man säger så.

Själv fastar hon bland annat genom att avstå från socker. I stället för att köpa en godispåse eller bulle så ger hon pengarna till välgörande ändamål när fastan är slut.

- Inte blir det stora summor, men det blir något konkret som man kan ge.

Skryt hör inte ihop med fastan

Den traditionella idén med fastan är just att avstå från någonting för någon annan eller någonting annat, säger hon.

- I dagens värld är det enormt stor skillnad mellan de som har det bra och de som har det dåligt och så finns det alla dessa stackars människor som är på vandring utan någonting alls. Så om vi kunde avstå från någonting för att göra deras liv lättare så skulle det vara jättebra.

Kaplan Margareta Puiras.
Margareta Puiras lämnar bort socker under fastan. Kaplan Margareta Puiras. Bild: Yle/Minna Almark puiras

Hon tror att det finns en risk att fastan kan börja handla om att visa sig duktig. I och för sig är det alltid bra att till exempel värna om miljön, säger Margareta Puiras.

- Men just det här att visa upp sig hör nog inte ihop med fastan.

För hennes del är fastetiden en tid för bön och en möjlighet att reflektera.

- Det är en tid för eftertanke - är jag på rätt väg?

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland