Hoppa till huvudinnehåll

Sjukhusdirektör: Raseborgs sparkrav kan betyda slutet för sjukhuset

Raseborgs sjukhus.
Är nedskärningarna början på slutet för sjukhuset? Raseborgs sjukhus. Bild: Yle/ Maria Wasström ekenäs sjukhus

Staden ska minska på sina kostnader för den specialiserade sjukhusvården med 3 miljoner de kommande åren, säger Raseborgs stadsdirektör Tom Simola. Sjukhusdirektör Gabriela Erroll befarar en mörk framtid för Raseborgs sjukhus.

- Det kom som en blixt från klar himmel. Jag upplever det på ett sätt som ett svek, säger Erroll och riktar hård kritik mot Raseborgs stadsdirektör.

Raseborgs stad, Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) samt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) har under en längre tid jobbat fram en lösning för hur sjukhusvården ska se ut i regionen i framtiden.

Besluten har förankrats i Raseborgs fullmäktige och i HNS styrelse. Bollen har satts i rullning och VNS har sanerat och byggt om i sjukhuset enligt planerna, understryker Erroll.

- Det är förändringar som redan har kostat HNS en massa pengar. Allt raserar Simola så där bara.

Västra nylands sjuhus barnavdelningen.
Bland annat barnavdelningen har lagts ner och fungerar nu som en mottagning på annan plats i sjukhuset. Västra nylands sjuhus barnavdelningen. Bild: Yle/Minna Almark västra nylands sjuhus barnavdelningen,Ekenäs

För Tom Simola är gamla förankrade beslut inget hinder. Nu handlar det om ekonomin.

- Jag märker att jag får börja alla diskussioner med att pengarna i Raseborg är slut. Jag tror få inser hur allvarlig situationen är. Vi har ett kroniskt underskott och vi börjar närma oss ett underskott på över 20 miljoner euro. Alla måste tänka på så effektiva lösningar som möjligt så att vi kan vara kvar som staden Raseborg.

Raseborgs sjukhus inte stadens sjukhus

Sjukhusdirektör Gabriela Erroll säger att hon förstår att staden är utan pengar. Samtidigt är Raseborgs sjukhus inte Raseborgs stads sjukhus. Också Hangöbor, Ingåbor och sommargäster får vård vid sjukhuset.

Raseborg betalar drygt 60 procent av kostnaderna för sjukhuset eftersom ungefär 60 procent av patienterna är raseborgare, säger Erroll.

- Man går omkring och tror att Raseborgs stad bekostar sjukhuset, men det stämmer alltså inte.

Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och Gabi Erroll tf sjukvårdsområdets direktör..
Tom Simola och Gabriela Erroll har olika syn på sjukhusets möjligheter att trimma kostnaderna. Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och Gabi Erroll tf sjukvårdsområdets direktör.. Bild: Yle/ Bubi Asplund sjuk- och hälsovårdsreformen,Ekenäs

Raseborgs stad anlitar också andra sjukhus i Nyland än sjukhuset i Ekenäs. Bland annat Lojo och HUCS i Helsingfors, säger Erroll.

År 2015 gick till exempel Raseborgs stads kostnader för sjukhuset i Ekenäs ner jämfört med året innan. Däremot ökade kostnaderna vid Lojo sjukhus och HUCS.

Att kostnaderna ökade vid HUCS beror på några svårare medicinska fall och kostnaderna vid Lojo sjukhus beror på att man har råkat ha ett lite större antal neurologiska fall och starroperationer, säger Erroll.

- Vill man inte ha sådant ska man inte remittera patienter.

Oklara signaler från Raseborg

Gabriela Erroll poängterar att hela initiativet till den omorganisering som nu genomförs på sjukhuset har kommit från Raseborgs stad.

- Det gick faktiskt till så att jag hösten 2014 fick läsa det i tidningen Västra Nyland. Där stod det att Raseborg tänker göra Ekåsen till sitt stadshus och att vi flyger ut. Det var där det hela började.

En stor byggnad fotograferad nerifrån. Det är Ekåsens sjukhus i Ekenäs.
Ekåsen skulle bli Raseborgs nya stadshus. Nu är det beslutet också satt under lupp. En stor byggnad fotograferad nerifrån. Det är Ekåsens sjukhus i Ekenäs. Bild: Yle/Maria Wasström ekåsens huvudbyggnad,Ekenäs

Efter det har sjukhuset gjort stora omändringar för att möta stadens önskemål.

Raseborgs sjukhus har lagt ner verksamheter så som barnavdelningen för att Raseborg skulle få in sin hälsocentral på sjukhuset. Också samjouren har startat på sjukhuset.

- Ur ett klientperspektiv var det ju fiffigt. Men skulle vi då ha vetat att staden ändrar på planerna hade vi istället för hälsocentralen kunnat inhysa psykiatrin i den stängda barnavdelningen, säger Erroll som ändå tycker att det skulle ha varit en dum lösning.

Psykebygget i vågskålen

En av de sista pusselbitarna i helheten är nybygget för psykiatrin, det så kallade Psyke-centret. Tanken har varit att spara pengar genom att riva den gamla hälsocentralsbyggnaden i Ekenäs och ersätta den med nybygget Psyke.

- Psyke skulle betjäna både Raseborgs stad och Raseborgs sjukhus. Vi skulle få ett förnuftigt och kvalitativt högtstående koncept till en billigare penning än nu, säger Erroll.

I Psyke skulle nuvarande anstaltsplatser för vuxna krympas ner från dagens 14 till 8. Ungdomsplatserna minskar från 5 till 2. Vården inom psykiatrin glider alltmer mot öppenvård.

Ritning över huset som ska byggas där Ekenäs hvc finns nu.
Det har varit svårt att hitta någon som vill bygga Psyke. Nu kanske det inte blir något av hela bygget. Ritning över huset som ska byggas där Ekenäs hvc finns nu. Bild: Arkkitehdit Siistonen / Raseborgs stad mentalvårdscampus,Ekenäs

Stadsdirektören i Raseborg är ändå inte särskilt imponerad.

Han lyfter fram det faktum att sjukhuset kraftigt har minskat på antalet anstaltsplatser inom psykiatrin, men att Raseborgs stads kostnader för vården inte har minskat i motsvarande grad.

- Det tyder på att man inte fullt ut har gjort effektiveringsåtgärder på sjukhuset. Nu hoppas vi att vi ska kunna förhandla oss fram till en lösning där man faktiskt på allvar går in för att sänka Raseborgs stads betalningsandel under de kommande åren med drygt tre miljoner euro.

Enligt nuvarande plan skulle man genom att bygga psykcentret sänka kostnaderna för vården med en miljon euro. Tanken var att skära ner personalstyrkan med 20 personer.

Men Raseborg drar i handbromsen och vill se över läget.

- Jag tycker man ska ställa sig frågan om man förutom förändringar i psykiatrin också kunde göra förändringar inom den övriga sjukhusvården och på det sättet få in psykiatrin inom befintliga väggar i Raseborgs sjukhus, säger Tom Simola.

Vilken avdelning ska bort?

Tom Simola nämner som en möjlighet att den nya jour- och uppföljningsavdelningen kunde läggas ner. Han säger att det också finns andra avdelningar vars verksamhet man kunde se över och på så sätt flytta in psykiatrin i nuvarande sjukhus.

Gabriela Erroll kommer med mothugg.

- Jour- och uppföljningsavdelningen består av 400 kvadratmeter. Där är ett stort dyrt rum med monitorer renoverat uttryckligen för jouravdelningen. Dessutom finns där några isoleringsrum. Inte kan du så där bara flytta en psykiatrienhet dit. Då måste vi ju göra om allting igen och varifrån ska vi få de pengarna?

Ingången till laboratoriet i Ekenäs sjukhus.
Inom Raseborgs sjukhus har man gjort en hel del förändringar. Ingången till laboratoriet i Ekenäs sjukhus. Bild: Yle/Bubi Asplund labben i ekenäs,Ekenäs

Att lägga ner verksamhet leder till en dominoeffekt där varje enhet påverkar helheten.

- Att skära ner tre miljoner ur en total budget på cirka 40 miljoner euro är mycket, säger Erroll.

Några färre sängplatser sparar väldigt lite då det ändå behövs personal och kostnaderna för städning och hyra är de samma.

- Utan personal finns inte heller någon verksamhet, säger Erroll.

Att ta bort samjouren är inte ett alternativ och den inremedicinska avdelningen behövs med tanke på befolkningsstrukturen, säger Erroll.

- Om vi slutar med kirurgin kan vi inte fortsätta med vår samjour. Då har vi ingen bakjour, vi skulle inte ha några läkare som kan sköta den, säger hon.

Befarar slutet för sjukhuset

Erroll befarar också att ytterligare nedskärningar kan innebära dödsstöten för sjukhuset.

- Jag funderar i vilket skede personalen börjar rösta med sina fötter. Vi har redan nu svårt att rekrytera läkare och det samma gäller staden.

Korridor i Ekåsen
Gabriela Erroll befarar att sjukhuset töms på verksamhet ifall man inte får personal och verksamheten beskärs för mycket. Korridor i Ekåsen Bild: Yle/ Tove Virta interiör,Ekenäs

Erroll säger att det finns en reell risk för att besluten kan leda till att sjukhuset helt och hållet töms på verksamhet.

- Det är i så fall Raseborgs stad som försätter oss i den situationen. Det är svåra saker. Hur ska vi kunna komma till mötes så att skadan blir så liten som möjligt?

Tom Simola är ändå optimistisk och säger att han tror att man nog kommer att hitta ett förhandlingsresultat.

- Inte ifrågasätter jag någon enskild verksamhet i Raseborgs sjukhus. Jag har inte behörighet eller kompetens att göra det. Men enligt alla siffror jag har sett gällande personal och ekonomi så är det något som inte stämmer.

Gabriela Erroll sticker inte under stol med vad hon tycker om Tom Simolas utspel.

- Jag blev perplex när jag hörde stadsdirektören i radion imorse komma med en massa synpunkter på hur sjukhuset ska spara tre miljoner euro på några års tid, men sedan som en slutknorr konstaterad han att han inte har kompetensen till att säga hur. Men hans synpunkter är såpas radikala att vi nog får lov att fundera på vilka förutsättningar vi har för att överhuvudtaget fungera.

Grundar åsikter på statistikuppgifter

Stadsdirektör Tom Simola har också granskat patientstatistiken och anser att för många i Raseborg får sjukhusvård.

- Enligt senaste statiskt anlitar över 40 procent av raseborgarna årligen den specialiserade sjukhusvården när det i övriga kommuner i Nyland rör sig om 20 till 30 procent. Det betyder också att våra kostnader är klart högre än hos andra kommuner i Nyland.

Sjukhusdirektör Gabriela Erroll replikerar ändå med att man inom VNS inte går omkring med hundfångarhåv och samlar in patienter från gatan. De får remiss och i de flesta fall av en läkare på en hälsocentral.

- Antalet remisser från Raseborg sjunker inte. År 2011 skickade staden nästan 7 000 remisser till HNS och siffran har varit den samma de senaste åren. Av dem kommer drygt 5 000 till sjukhuset i Ekenäs. Den siffran har mellan åren 2011 och 2015 varierat mellan 5 200 och 5 700.

Karis hälsovårdscentral.
Erroll frågar om det är så att stadens hälsocentraler har för få läkare och att därför skickar så många patienter till sjukhuset. Karis hälsovårdscentral. Bild: Yle/Malin Valtonen karis hvc

Erroll rullar alltså bollen till Raseborgs stad som ansvarar för vården på hälsocentralerna och frågar om det är brist på kompetens där.

- Har vi vårdat friska människor på sjukhuset? Det tror jag inte. Eller är det så att staden inte har haft kapacitet att göra allting själv? Om det finns för få läkare och man inte har kapacitet att sköta något själv så skickar man patienten vidare.

Sjukhusdirektör Erroll sätter sitt hopp till social- och hälsovårdsreformen.

- Jag hoppas det här "sote" ska komma och omyndigförklara oss alla och ta över hela paletten.

Erroll understryker också att invånarna i Raseborg ingalunda slutar söka sig till sjukhusvård bara för att Raseborgs sjukhus skulle krympa eller upphöra.

Lojo sjukhus
Raseborgarna kommer att behöva sjukhusvård i framtiden också. Och vården på till exempel Lojo sjukhus är inte heller gratis, säger Erroll. Lojo sjukhus Bild: Yle/Robin Lindberg hns jour

- Inte är vården gratis i Lojo eller på HUCS heller. Det är någon form av villfarelse att tro att vår verksamhet är dyrare än till exempel i Lojo. Våra priser är helt i linje med medeltalet inom HNS.

Tungt för personalen

Erroll säger att stämningen på sjukhuset är jobbig just nu.

- Vi har ju tyckt att man ska se oss som en resurs och en tillgång och inte som en belastning. Men nu ser man oss nog enbart som en belastning och det är nog verkligen tungt.

Hon säger att det blåser snålt från alla håll och kanter nu då HNS också har funderat på hur man borde centralisera verksamhet på olika sätt och hur olika vårdspecialiteter kunde fördelas.

Erroll befarar att sjukhusen i periferin inom HNS får kritik då man lyfter fram centralisering och effektivering.

- Men det är också viktigt att tänka på vilken verksamhet som är vettig att centralisera.

Samtidigt har HNS högsta tjänsteman, vd Aki Lindén, gett sjukhuset sitt stöd även om också han tycker det är viktigt att trimma kostnaderna.

aki lindén
Aki Lindén har gett planerna i Ekenäs sitt stöd även om också han betonar möjligheterna till besparingar, säger Erroll. aki lindén Bild: YLE/Markku Sandell egentliga finlands sjukvårdsdistrikt

- Jag träffade Aki Lindén i måndags (15.2). Då gav han nog mig sitt stöd och backade upp Psyke-projektet. Han sa också att vi borde minska på antalet platser på sjukhuset och få ner kostnaderna, men inte talade han om tre miljoner euro, säger Erroll.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland