Hoppa till huvudinnehåll

Skidteknik för nybörjare

Längdskidåkning är mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av kroppens alla muskelgrupper. Här lär du dig lätt diagnonalåkning, något svårare dubbelstakning och den mycket effektiv fristilen, eller skate.

Med rätt teknik i skidspåret sparar man både tid och energi.

Längdåkningsteknik delas in i två stilar: klassisk och fristil (skate). Inom varje stil finns flera tekniker. I klassisk längdskidåkning finns diagonal, dubbelstakning med och utan frånspark och fiskben (saxning).
En av de viktigaste teknikfaktorerna är anpassning. Om du kan anpassa dig efter terrängen och ta den som den kommer har du en stor fördel.

Grunderna för klassisk stil är diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut. De är centrala tekniker som vem som helst kan öva på och bli bättre.

Diagonaltaktik

Diagonalåkning är den lättaste och kanske mest naturliga tekniken att börja med. Den används i mindre uppförsbackar och av nybörjare även på platt terräng. Den fungerar som gång eller löpning på barmark.

Diagonalrörelsen följer vårt gångmönster. Genom hela rörelsen ska det kännas som om du faller framlänges. Det vill säga att vikten ligger på den främsta foten. Höften ska kännas hög. Meningen är att våga flytta tyngden från ben till ben.

Skidning
Diagonaltaktik Skidning Bild: Arja lento lördax,skidning

Du använder armarna aktivt och svänger dem parallellt med benen. Kroppens linje är mer eller mindre rak och framåtlutad – sträckt ända från hälen upp till huvudet. Benet du sparkar ifrån med svingas framåt så rakt som möjligt. Det bärande benet hålls också rakt. Titta framåt i spåret. Om man hänger med huvudet och tittar ner påverkar huvudets ställning tekniken negativt och man kan bli styv i nacken.

En skidåkare på snön
Skidåkning i klassisk stil En skidåkare på snön Bild: Yle/Arja Lento skida,skidor,skidåkare,snö,sport,vinter

Dubbelstakning

Dubbelstakning är svårare för nybörjare än diagonaltekniken. Det kan bero på att det kräver mer styrka och skidkänsla att byta till den här tekniken. Dubbelstakning används på platt och svagt nedförsluttande terräng. Utgångsställningen är hög, med vikten på båda fötterna och känslan av att falla framlänges.

Försök att föra fram armarna ”så långt” som möjligt. Stavarna ska peka lite bakåt och hållas nära kroppen när de sätts ner i snön. Böj överkroppen aktivt och lägg vikten på armarna. Sedan förs armarna bakåt. Händerna passerar i knähöjd och fullbordar rörelsen med armarna bakom kroppen. Räta upp kroppen mellan varje stakning.

Niklas Nyman vann FSSM i H35-klassen.
Dubbelstakning Niklas Nyman vann FSSM i H35-klassen. Bild: YLE/Patric Westerlund Ekenäs,fssm,fssm 2013,förbundsmästerskap,niklas nyman,nyman niklas,raseborg,skidare,skidtävling,skidåkare,västerby,västerby skidcentrum,västnyland,ösk,österby sportklubb

Dubbelstakning med frånskjut

Den här stilen är den som kräver mest timing och kräver ofta mest övning. Det är mycket mer kraft i dubbelstakning med frånspark som därför används för att bevara farten i lite mer krävande terräng. Tekniken för själva stakningen är samma som i dubbelstakning men man tillför en spark bakåt med ett ben i taget för att få mer kraft. För fram armarna samtidigt som ett ben sparkar bakåt.

NÅIDM 2014 i Västerbyterrängen.
Skidtävling NÅIDM 2014 i Västerbyterrängen. Bild: Yle/ Patric Westerlund allmän skidbild,Ekenäs,nåidm 2014,raseborg,skidare,skidning,skidtävling,västerby,västnyland
Tour de Ski 2012
Skidåkare vid Tour de Ski Tour de Ski 2012 Bild: EPA / Maurizio Brambatti skidåkning,sport,tour de ski

Fristil eller skate

Skate eller skating är den åkteknik inom längdåkning där man rör skidorna på ett sätt som liknar rörelserna på skridskor inom skridskoåkning. Tekniken används i fristilslopp och är klart effektivare än klassisk stil. Tekniken används i skidspår som inte är spårade för klassisk stil.

Aleksej Petuchov
Skidåkaren Aleksej Petuchov Aleksej Petuchov Bild: EPA aleksej petuchov,epa,skidning,sport

Jämfört med utrustning för klassisk stil är skidstavarna längre, pjäxorna stabilare och skidorna kortare. Skidorna har även skarpare kanter och saknar fästvalla.

Finn Hågen Krogh
Fristil eller skateing Finn Hågen Krogh Bild: EPA/GIAN EHRENZELLER epa,finn haagen krogh,krogh,skidor,sport
Skidskor i skidor.
Tävlingsskidor Skidskor i skidor. Bild: YLE/Patric Westerlund skidlöpning,skidning,skidor,skidor allmänt,skidskor,skidsport

Benrörelserna kombineras med huvudsakligen dubbelsidiga stavtag. Stavföringen beror bland annat på banans lutning och på hur mycket kraft åkaren vill använda vid det tillfället. Stakning på enbart endera sidan används främst i uppförsbacke. I mycket branta backar används ibland en variant med enkelsidiga stavtag, "skate-saxning", och i nedförsbackar används ibland inga stavtag alls.

Johannes Rydzek i OS 2014
Skating i nedförsbacke Johannes Rydzek i OS 2014 Bild: EPA/FILIP SINGER johannes rydzek,nordisk kombination,rydzek,skidor,sport
Skidskor i skidor.
Skate-saxning Skidskor i skidor. Bild: YLE/Patric Westerlund skidlöpning,skidning,skidor,skidor allmänt,skidskor,skidsport

Bill Koch var den som först använde tekniken med framgång i internationella tävlingar på 1980-talet. Efterhand övergick de flesta åkare till denna stil. Många ville däremot behålla den traditionella stilen. Lösningen inom längdskidåkningen blev att man delade upp tävlingsformen i två olika stilar, klassisk stil respektive fristil. Inom samma tävlingsarrangemang kan man ha tävlingar i båda stilarna, och i vissa fall används båda åkstilarna i samma tävling, t ex i skiathlon eller i stafetter.

Sverige och Polen växlar i sprintstafetten.
Skidstafett Sverige och Polen växlar i sprintstafetten. Bild: EPA/Grzegorz Momot falun,ida ingemarsdotter,skidåkning,stafett,sverige

I övriga idrotter där längdskidåkning ingår har den fria stilen tagit över helt, eftersom man av praktiska skäl inte vill arrangera tävlingar i båda stilarna. Det gäller skidskytte, nordisk kombination och skidorientering.

Kaisa Mäkäräinen 2014
Kaisa Mäkäräinen under tävling i skidskytte Kaisa Mäkäräinen 2014 Bild: EPA/IGOR KUPLJENIK kaisa mäkäräinen,mäkäräinen,skidskytte,sport

Att åka längdskidor ger dig mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av i princip alla muskelgrupper som finns i kroppen. Sporten ger dig utmaning och du kan hela tiden utvecklas, eftersom det tar tid att lära sig tekniken fullt ut.

Grundskola, åk 3-6

Läs också

  • Galtby färjfäste.

    Ingen strejk i skärgårdstrafiken

    Färjetrafiken i skärgården skulle ha stannat upp i morgon.

    Parterna i tvisten om skärgårdstrafiken godkände riksförlikningsman Minna Helles medlingsbud i natt. Färjetrafiken i skärgården skulle ha stannat upp på fredag.

  • Träning i häcklöpning vid Folkhälsan utbildning i Norrvalla.

    Idrottande unga löper risk för ätstörning

    Folkhälsan utbildar idrottledare i ämnet.

    Många idrottande ungdomar har under sin karriär antingen själv drabbats av ätstörningar eller sett en kompis drabbas.För att öka medvetenheten och kunskapen om ätstörningar har Folkhälsan utbildning startat projektet "idrott och ätstörningar" där man utbildar idrottsledare om kostens del av träningen.

Vetamix

  • Folkmassa i Åbo på första maj

    Valborg är vårens och arbetets fest

    En glad karnevalhelg med munkar och mjöd.

    Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.

  • Karta över Svenskfinland är Stafetten 100 löpes.

    Följ med Finland 100-stafetten

    Stafettkarnevalen föregås av en stafett genom hela Finland.

    Inte sedan de Olympiska spelen 1952 har en stafettpinne förts fram genom hela Finland. Nu har vi chansen att tillsammans återuppleva denna bedrift. Över 100 skolor deltar i denna stafett. Stafettpinnen kommer föras genom landet av över 2 000 elever.

  • Full fart framåt i gatustafetten

    Tio enkla träningstips inför Stafettkarnevalen

    Lär dig mer om bland annat uppvärmning, mat och utrustning.

    Följ med Jessicas tio enkla träningstips inför Stafettkarnevalen. Allt från att man har rätt utrustning till att man värmer upp på rätt sätt. Du lär dig också växla smidigt och med rätt taktik. Sedan är det bara att springa allt vad du orkar!

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix