Hoppa till huvudinnehåll

Skidteknik för nybörjare

Längdskidåkning är mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av kroppens alla muskelgrupper. Här lär du dig lätt diagnonalåkning, något svårare dubbelstakning och den mycket effektiv fristilen, eller skate.

Med rätt teknik i skidspåret sparar man både tid och energi.

Längdåkningsteknik delas in i två stilar: klassisk och fristil (skate). Inom varje stil finns flera tekniker. I klassisk längdskidåkning finns diagonal, dubbelstakning med och utan frånspark och fiskben (saxning).
En av de viktigaste teknikfaktorerna är anpassning. Om du kan anpassa dig efter terrängen och ta den som den kommer har du en stor fördel.

Grunderna för klassisk stil är diagonalåkning, stakning och stakning med frånskjut. De är centrala tekniker som vem som helst kan öva på och bli bättre.

Diagonaltaktik

Diagonalåkning är den lättaste och kanske mest naturliga tekniken att börja med. Den används i mindre uppförsbackar och av nybörjare även på platt terräng. Den fungerar som gång eller löpning på barmark.

Diagonalrörelsen följer vårt gångmönster. Genom hela rörelsen ska det kännas som om du faller framlänges. Det vill säga att vikten ligger på den främsta foten. Höften ska kännas hög. Meningen är att våga flytta tyngden från ben till ben.

Skidning
Diagonaltaktik Skidning Bild: Arja lento lördax

Du använder armarna aktivt och svänger dem parallellt med benen. Kroppens linje är mer eller mindre rak och framåtlutad – sträckt ända från hälen upp till huvudet. Benet du sparkar ifrån med svingas framåt så rakt som möjligt. Det bärande benet hålls också rakt. Titta framåt i spåret. Om man hänger med huvudet och tittar ner påverkar huvudets ställning tekniken negativt och man kan bli styv i nacken.

En skidåkare på snön
Skidåkning i klassisk stil En skidåkare på snön Bild: Yle/Arja Lento skida

Dubbelstakning

Dubbelstakning är svårare för nybörjare än diagonaltekniken. Det kan bero på att det kräver mer styrka och skidkänsla att byta till den här tekniken. Dubbelstakning används på platt och svagt nedförsluttande terräng. Utgångsställningen är hög, med vikten på båda fötterna och känslan av att falla framlänges.

Försök att föra fram armarna ”så långt” som möjligt. Stavarna ska peka lite bakåt och hållas nära kroppen när de sätts ner i snön. Böj överkroppen aktivt och lägg vikten på armarna. Sedan förs armarna bakåt. Händerna passerar i knähöjd och fullbordar rörelsen med armarna bakom kroppen. Räta upp kroppen mellan varje stakning.

Niklas Nyman vann FSSM i H35-klassen.
Dubbelstakning Niklas Nyman vann FSSM i H35-klassen. Bild: YLE/Patric Westerlund nyman niklas,Ekenäs

Dubbelstakning med frånskjut

Den här stilen är den som kräver mest timing och kräver ofta mest övning. Det är mycket mer kraft i dubbelstakning med frånspark som därför används för att bevara farten i lite mer krävande terräng. Tekniken för själva stakningen är samma som i dubbelstakning men man tillför en spark bakåt med ett ben i taget för att få mer kraft. För fram armarna samtidigt som ett ben sparkar bakåt.

NÅIDM 2014 i Västerbyterrängen.
Skidtävling NÅIDM 2014 i Västerbyterrängen. Bild: Yle/ Patric Westerlund allmän skidbild,Ekenäs
Tour de Ski 2012
Skidåkare vid Tour de Ski Tour de Ski 2012 Bild: EPA / Maurizio Brambatti tour de ski

Fristil eller skate

Skate eller skating är den åkteknik inom längdåkning där man rör skidorna på ett sätt som liknar rörelserna på skridskor inom skridskoåkning. Tekniken används i fristilslopp och är klart effektivare än klassisk stil. Tekniken används i skidspår som inte är spårade för klassisk stil.

Aleksej Petuchov
Skidåkaren Aleksej Petuchov Aleksej Petuchov Bild: EPA aleksej petuchov

Jämfört med utrustning för klassisk stil är skidstavarna längre, pjäxorna stabilare och skidorna kortare. Skidorna har även skarpare kanter och saknar fästvalla.

Finn Hågen Krogh
Fristil eller skateing Finn Hågen Krogh Bild: EPA/GIAN EHRENZELLER finn haagen krogh
Skidskor i skidor.
Tävlingsskidor Skidskor i skidor. Bild: YLE/Patric Westerlund skidor allmänt

Benrörelserna kombineras med huvudsakligen dubbelsidiga stavtag. Stavföringen beror bland annat på banans lutning och på hur mycket kraft åkaren vill använda vid det tillfället. Stakning på enbart endera sidan används främst i uppförsbacke. I mycket branta backar används ibland en variant med enkelsidiga stavtag, "skate-saxning", och i nedförsbackar används ibland inga stavtag alls.

Johannes Rydzek i OS 2014
Skating i nedförsbacke Johannes Rydzek i OS 2014 Bild: EPA/FILIP SINGER rydzek
Skidskor i skidor.
Skate-saxning Skidskor i skidor. Bild: YLE/Patric Westerlund skidor allmänt

Bill Koch var den som först använde tekniken med framgång i internationella tävlingar på 1980-talet. Efterhand övergick de flesta åkare till denna stil. Många ville däremot behålla den traditionella stilen. Lösningen inom längdskidåkningen blev att man delade upp tävlingsformen i två olika stilar, klassisk stil respektive fristil. Inom samma tävlingsarrangemang kan man ha tävlingar i båda stilarna, och i vissa fall används båda åkstilarna i samma tävling, t ex i skiathlon eller i stafetter.

Sverige och Polen växlar i sprintstafetten.
Skidstafett Sverige och Polen växlar i sprintstafetten. Bild: EPA/Grzegorz Momot ida ingemarsdotter

I övriga idrotter där längdskidåkning ingår har den fria stilen tagit över helt, eftersom man av praktiska skäl inte vill arrangera tävlingar i båda stilarna. Det gäller skidskytte, nordisk kombination och skidorientering.

Kaisa Mäkäräinen 2014
Kaisa Mäkäräinen under tävling i skidskytte Kaisa Mäkäräinen 2014 Bild: EPA/IGOR KUPLJENIK mäkäräinen

Att åka längdskidor ger dig mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av i princip alla muskelgrupper som finns i kroppen. Sporten ger dig utmaning och du kan hela tiden utvecklas, eftersom det tar tid att lära sig tekniken fullt ut.

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix