Hoppa till huvudinnehåll

Veronica Hertzberg: Se möjligheterna med nordisk skola

Veronica Hertzberg, styrelseordförande för Kårkulla samkommun.
Veronika Hertzberg, ordförande för svenska sektionen i Helsingfors utbildningsnämnd Veronica Hertzberg, styrelseordförande för Kårkulla samkommun. Bild: Malin Johansson veronica hertzberg

Frågan om en nordisk skola på Busholmen i Helsingfors väcker starka reaktioner. Veronica Hertzberg, ordförande för svenska sektionen vid utbildningsnämnden i Helsingfors önskar att man kunde se möjligheter i stället för att bara måla upp hotbilder.

- Om man har en tvåspråkig skola utan en vettig plan, kan det bli mycket besvärligt för språkliga minoriteter. Man måste definiera vad en tvåspråkig skola är och vad man vill uppnå med den.

Veronica Hertzberg delar inte Barbro Allardt Ljunggrens uppfattning om att tvåspråkiga skolor kan vara början på slutet för finlandssvenskheten:

- Barbro Allardt Ljunggren verkar utgå främst från minoritetssituationer ute i Europa och från situationen i den sverigefinska skolan i Sverige. Där har man ett helt annat system än här. I skolan i Sverige får man undervisa högst 50 % i ett annat språk än svenskan.

- Situationen för de finska barn som börjar skolan i Sverige är ofta en helt annan än den som finlandssvenska barn har. Sverigefinska barn har ofta en ganska modest kunskap i finska, en del sämre, en del bättre.

- Och det finns ingen möjlighet att ha undervisning enbart på finska. Systemet haltar i Sverige ganska mycket på grund av svensk lagstiftning.

Skillnaden mellan minoritetsskolor i Europa och den nordiska skola som planeras till Busholmen i Helsingfors är stor.

- Skillnaden mellan minoritetsskolor i Europa och den nordiska skola som planeras till Busholmen i Helsingfors är stor. Det är viktigt att se skillnaden mellan de här olika systemen.

Varför väcker den nordiska Busholmsskolan så mycket känslor?

- Största orsaken till starka känslor är farhågan att Cygnaeus lågstadieskola skulle stängas. Motsatsförhållandet mellan Cygnaeus och Busholmen är olyckligt.

- Om man kunde titta på Busholmen utan risk för att förlora Cygnaeus skulle situationen vara en annan.

Men finns här inte också stämningar av protektionism, bevarande av finlandssvensk identitet och oro för att förlora något mer än bara en skolbyggnad?

- Jag tycker att det är viktigt att vi talar om att bevara den finlandssvenska identiteten. Men man borde nog ändå titta närmare på tanken bakom Busholmsskolan.

Det är inte en tvåspråkig skola där man läser olika språk huller om buller utan en vettig plan

- Det är inte en tvåspråkig skola där man läser olika språk huller om buller utan en vettig plan. Planen är att det också ska finnas en egen svensk linje i huset med egen rektor och att den här linjen ska höra till den svenska administrationen.

- Den tvåspråkiga linjen skulle vara en förstärkt språkbadslinje. Vi har sett att finska barn lär sig oerhört bra svenska i språkbad. Eventuellt kunde den tvåspråkiga linjen också intressera tvåspråkiga familjer som känner att de går miste om det finska, om de har sina barn i en enspråkigt svensk skola.

Vi har sett att finska barn lär sig oerhört bra svenska i språkbad.

- Här finns flera grupper som kunde dra nytta av en tvåspråkig skola. Den finska linjen kunde involveras i den nordiska tanken. Här finns alla möjligheter att bygga en positiv anda för det svenska.

- Jag tror nog också att en nordisk skola skulle ha en additiv och positiv inverkan på det svenska språket.

Här finns alla möjligheter att bygga en positiv anda för det svenska.

Veronica Hertzberg jobbar just nu med svenska skolor på finska orter. I Lahtis finns en skola som på tio år har tiodubblat antalet elever:

- Skolan började med 7 elever, nästa höst är de 77. Man tar in också finska barn som har gått i språkbad på dagis.

- Just nu har vi igång ett projekt med lärarna om hur vi ska stärka svenskan hos språkbadseleverna. Det här är en skola som aktivt jobbar med de här frågorna med stor ambition.

- Jag hoppas att man i diskussionen skulle fokusera mer på möjligheterna. Problemen känner vi till från förr, men här finns också fina möjligheter.

Är tvåspråkiga skolor ett hot mot finlandssvenskheten eller en möjlighet för bättre språkinlärning? Doktorn i tvåspråkighetsforskning Barbro Allardt Ljunggren, docenten i pedagogik Fritjof Sahlström, projektledaren för flerspråkighetsinstitutet Katri Karjalainen och modersmålsläraren Petra Bredenberg debatterar.

Tvåspråkiga skolor diskuterades också den 5 november 2015 med helsingforspolitikerna Marcus Rantala (SFP) och Bernt Nordman (Gröna), redaktionschefen vid HS, Erja Yläjärvi och elevkårsordföranden Alexander Beijar i studion.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt