Hoppa till huvudinnehåll

Fritjof Sahlström: Det är klart och entydigt att tvåspråkighet är bra för människor

Fritjof Sahlström deltog i Obs debatt 25.2.2016
Fritjof Sahlström anser att det ryms flera språk i en människa utan att modersmålet tar skada. Fritjof Sahlström deltog i Obs debatt 25.2.2016 Bild: Rikhard Husu / Yle Fritjof Sahlström

Fritjof Sahlström, docent i pedagogik anser att man glömmer bort de många fördelar som kunde finnas med tvåspråkiga skolor. Enligt honom finns här fördelar som gagnar både tvåspråkiga barn, enspråkigt finska barn och enspråkigt svenska barn.

- Genom tvåspråkiga skolor skulle vi få flera personer som kan tala både svenska och finska. Det är en stor fördel.

- Det här kunde också innebära en ökad kontakt för svenskan för många finskspråkiga barn. På sikt skulle det här vara värdefullt för dem som individer, men också för svenskan i Finland.

Att fler personer lär sig både svenska och finska är värdefullt för dem som individer, men också för svenskan i Finland.

Många undrar om det faktiskt ska vara den lilla finlandssvenska minoritetens sak att se till att de finskspråkiga ska intressera sig för svenskan. Vad säger du åt dem?

- Jag kan förstå den synpunkten. Men i det mest aktuella fallet, den planerade nordiska skolan på Busholmen som nu diskuteras, är skolan faktiskt under den finskspråkiga skoladministrationen i Helsingfors och den är inte tänkt att direkt ersätta svenskspråkiga skolor.

- Men jag tror att ömsesidig kontakt och en öppenhet för att bjuda in behövs både bland svenskspråkiga och finskspråkiga. Om vi väljer en sådan linje att den enda kontakt vi kan ha, är inom den egna språkgruppen så sänder vi en signal om hur det är att vara tvåspråkig i det här landet, som varken känns relevant eller uppdaterad.

Hur kommer det sig att finlandssvenskarna strider så mycket om den här frågan nu?

- Jag förstår mycket väl att man debatterar frågan om tvåspråkiga skolor för det är en väldigt viktig och stor fråga. Det är inte en fråga man ska ta lätt på. Frågan om tvåspråkiga skolor förtjänar att debatteras ur olika perspektiv.

Det är bra att vi diskuterar. Men vi ska komma ihåg att tvåspråkighet är bra.

- Det är bra att vi diskuterar. Men vi ska komma ihåg att tvåspråkighet är bra.

- Det är klart och entydigt att tvåspråkighet är bra för människor. All den forskning som finns visar att om du kan välja mellan att vara enspråkig eller tvåspråkig, så finns det bara fördelar med tvåspråkighet.

- Det finns också forskning som visar att det går att ha tvåspråkiga skolor på ett sådant sätt att modersmålet är lika starkt som det skulle ha varit om du gått i en enspråkig skola. I en tvåspråkig skola går det ganska lätt att få ett extra språk.

Forskning visar att det går att ha tvåspråkiga skolor på ett sådant sätt att modersmålet är lika starkt som det skulle ha varit om du gått i en enspråkig skola.

- Det är så lätt att tänka att det bara ryms ett språk, eller en viss mängd språk i en människa. Och att ju mer språk det kommer till är de bort från annat. Men det fungerar verkligen inte så.

- Vi kan kunna hur många språk som helst. Och vi kan många språk. När vi tittar på barnen som växer upp i huvudstadsregionen idag är en väldigt stor andel av dem tvåspråkiga. Det skulle vara spännande att ge nya möjligheter att prova hur en tvåspråkig skola skulle fungera.

Det ryms många språk i en människa.

Om du nu hade makten att fatta ett beslut i frågan om den nordiska skolan på Busholmen, vad skulle du göra?

- Först skulle jag göra precis det som vi gör nu, diskutera den här saken på många sätt.

- Sedan tycker jag nog att det finns god vetenskaplig grund att genomföra ett första avgränsat försök. Men på ett sådant sätt att det måste vara mer än hälften svenskspråkiga elever i det här skolområdet där den tvåspråkiga verksamheten ska äga rum. Eftersom svenskan är ett minoritetsspråk måste en större andel av undervisningen ske på svenska än finska, särskilt under de första åren.

Det finns god vetenskaplig grund att genomföra ett första avgränsat försök.

- Så måste vi engagera forskare på bred front både språkforskare, pedagoger och sociologer att följa upp och undersöka vad den här skolan betyder för individerna, för staden och för samhället i ett lite större perspektiv.

- Och det tror jag att vi kommer att göra.

I webbstudiodiskussionen här nedan kommenterar Fritjof Sahlström tvåspråkighetsforskaren Barbro Allardt Junggrens utspel mot tvåspråkiga skolor:

Är tvåspråkiga skolor ett hot mot finlandssvenskheten eller en möjlighet för bättre språkinlärning? Doktorn i tvåspråkighetsforskning Barbro Allardt Ljunggren, docenten i pedagogik Fritjof Sahlström, projektledaren för flerspråkighetsinstitutet Katri Karjalainen och modersmålsläraren Petra Bredenberg debatterar.

Tvåspråkiga skolor diskuterades också den 5 november 2015 med helsingforspolitikerna Marcus Rantala (SFP) och Bernt Nordman (Gröna), redaktionschefen vid HS, Erja Yläjärvi och elevkårsordföranden Alexander Beijar i studion.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt