Hoppa till huvudinnehåll

Ebba Witt-Brattström: Kulturmannen bor i oss alla

Ebba Witt-Brattström
Ebba Witt-Brattström. Ebba Witt-Brattström Bild: Yle/Parad Media ebba witt-brattström,efter nio

Stor litteratur skrivs av män. Klassiker skrivs av män. De viktiga litteraturpriserna delas ut till män.

De stora manliga genierna bär upp och citerar varandra, men i deras hov finns också kvinnliga muser, förlagsredaktörer och beundrarinnor som skrattar åt deras skämt och smeker deras egon med villiga händer.

Att träffa professor Ebba Witt-Brattström är som att få en smarthetsinjektion. Dels är hon så bildad att man baxnar, dels väjer hon inte för att ta ställning och gömmer sig aldrig bakom svåra vetenskapliga formuleringar. För varje påstående plockar hon fem exempel ut världslitteraturen.

Ju större priser desto färre kvinnliga pristagare

I sin essäsamling Kulturmannen ger hon talrika exempel på hur den skrivande kvinnan förminskats och fortfarande förminskas av både kvinnliga och manliga kulturmän. En av de allra mest slående passagerna är när hon radar upp litterära priser och vem som tagit emot dem:

"En enkel sökning i prislandskapet våren 2015 ger vid handen att ju större priser, desto färre kvinnliga pristagare.

Med början i Nobelpriset med sina ynka fjorton kvinnor och nittionio män, är det bara att gråta vidare: Övralidspriset (300 000 kronor) har gått till nio kvinnor men sextiotvå män, Akademiens Nordiska pris (400 000) till tre kvinnor och tjugosju män, Samfundet de Nios stora pris (300 000) till tjugotvå kvinnor och etthundraelva män, Gerhard Bonniers pris (200 000) till fem kvinnor och tjugofem män, Kellgrenpriset (200 000) till fem kvinnor och trettiotvå män, John Landquists pris (150 000) till två kvinnor och tjugosex män, Augustpriset i den skönlitterära kategorin (100 000) till nio kvinnor och arton män, Svenska Akademiens essäpris (100 000) till nio män men inte till en enda kvinna."

Bara äta korv och aldrig sallad

Nyckeln till helbildning är så enkel som att både män och kvinnor läser böcker skrivna av både män och kvinnor, säger Ebba Witt-Brattström.

– Om män bara läser andra män blir det en väldigt ensidig kost. Det är lite som att bara äta korv och aldrig äta sallad. En mer generell litterär aptit finns i högre grad hos kvinnor än hos män, i dag i alla fall.

Kulturmannen ska inte bekämpas, men han behöver en rejäl dos kulturkvinna vid sin sida (Kulturmannen innehåller 9 porträtt av män och 14 av kvinnor). Så länge det är främst manliga författare som läses och citeras kommer vi att vara halvbildade.

För att nå helbildning behöver vi läsa också litteratur skriven av kvinnor, i lika hög grad och med lika djup respekt. Om inte annat så för att bättre förstå varandra. Böcker ger som bekant en unik möjlighet att komma in i en annan människas verklighet.

Måttet rågat

Enligt Ebba Witt-Brattström finns det också en allmän åsikt som går ut på att den kvinnliga "särarten av mänskligheten" aldrig kan skriva om de stora allmänmänskliga problemen lika bra som män.

– Jag har hållit på i fyrtio år med det här, och jag är så känslig för det förakt som gör att man tycker att kvinnors kulturella insatser är lite mindre värda. Jag tänker nej, jag lämnar inte över detta till nästa generation. Nu räcker det!

Världens bästa pappa

Att Ebba Witt-Brattström själv kan se klart, trots att hon medger att kulturmannen bor inom henne också, kan bero på att hon hade "världens bästa pappa".

– Han var intresserad av allt och han uppmuntrade mig, och han var så arg på att det fanns så mycket kvinnoförtryck. Han ställde upp mig framför riksdagshuset och sa "du ska bli riksdagskvinna". Därför har jag inte lika mycket av denna urtidsamöba som gör att vi nedvärderar oss själva. De flesta kvinnor har kanske haft pappor som tagit stor plats hemma, som krävde tystnad när han var sur. Sen går de omkring och särbehandlar män, faktiskt.

Ebba Witt-Brattström har fyra söner och säger att hon älskar män.

– Men jag förstår inte varför jag skulle behandla dem som om de var förståndshandikappade.

Skönlitterär debut

Efter ett tiotal fackböcker och flera priser (senast 2015 års Björn Nilsson-pris för god kulturjournalistik) har Ebba Witt-Brattström blivit färdig med sin första skönlitterära bok, Århundradets kärlekskrig (titeln är en hommage till Märta Tikkanen).

I svenska medier, både DN och Expressen, beskrivs boken som en skildring av professorns skilsmässa från akademikern Horace Engdahl, men på en direkt fråga ger hon ett nekande svar.

– Boken handlar absolut inte om min och Horace Engdahls skilsmässa. Den handlar om en kvinna och en man som har levt i ett mycket långt förhållande, där mannen är destruktiv. Jag har använt material ur mitt eget liv. Det var August Strindberg som började med den metoden och idag är det många författare som använder den. Om jag begränsar boken till att handla om mig själv och Horace Engdahl, då förminskar jag bokens räckvidd. Jag har talat med hundratals kvinnor som lever i den här typen av relation. Min terapeut, som fick se en tidigare version av boken, sa: Det här är egentligen alla mina patienters historia.

Århundradets kärlekskrig kommer ut i mars 2016.

Finland ligger inte efter Sverige i jämställdhetsfrågor

Svenska Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet på det fjärde året, och hon upplever inte Finland vara mindre jämställt än Sverige.

– Sverige har norra Europas största lönegap, fastän vi i Sverige pratar om hur otroligt jämställda vi är och alla hela tiden bekänner sig som feminister. Det är väldigt ansträngande.

Undersökningen Män och jämställdhet från 2014 visar att enbart nio procent av de svenska männen tar ut föräldraledighet under barnets första levnadsår. Det här är relevant eftersom våra system är olika och ger olika förutsättningar.

– Det är klart att statistiken ser bättre ut i Sverige, eftersom föräldraledigheten kan tas ut under åtta års tid jämfört med Finlands två år. De flesta män i Sverige tar ut pappaledigt på sommaren, under älgjakten eller fotbolls-VM. Eller så sent att barnet själv kan gå till kylskåpet och breda en smörgås.

Efter Nio om visioner, måndagen den 22 februari i Yle Fem samt på Arenan.