Hoppa till huvudinnehåll

Psalmer blir flätor

Erik Andersson
Erik Andersson säger att det är riktigt roligt att lära sig nya psalmer. Erik Andersson Bild: Yle/Maud Stolpe erik andersson

Åbolands svenska kyrkosångskrets firar den finlandssvenska psalmbokens 30 år med en psalmfläta där varje församling sjunger varsin del av psalmboken.

Den nya finlandssvenska psalmboken fyller redan 30 år och nu ska kyrkosångarna i alla åboländska församlingar sjunga igenom hela psalmboken med alla dess 585 psalmer.

Psalmmaraton är förebild

På finskt håll har man ordnat psalmmaraton där man har sjungit igenom hela psalmboken på en gång, vilket räcker över ett dygn.

Erik Andersson säger att en sådan satsning kan lyckas i stora finska församlingar med många körer som kan turas om, men i våra små församlingar är det svårare att ordna.

Åbolands svenska kyrkosångskrets kompromissar och ordnar i stället en psalmfläta som går till så att de 585 psalmerna i psalmboken delas upp på 24 olika allsångskvällar.

I praktiken har man matematiskt gått igenom hela psalmboken och tagit var tjugofjärde psalm. Varje kapellförsamling får två serier, vilket betyder var tolfte psalm för varje församling i prosteriet.

Församlingarna får sedan själva fundera ut i vilken ordning man vill sjunga de psalmer som tilldelats dem.

Erik Andersson tror att de flesta församlingar antagligen ordnar två psalmaftnar med ungefär 25 psalmer per gång. Det är ungefär vad man orkar med och det tar i alla fall en och en halv timme.

Psalm 451 i psalmboken
Psalm 451 i psalmboken Bild: Yle/Bertil Blom psalmboken

Vem kan alla de 585 psalmerna?

Våra kyrkosångare kan inte alla 585 psalmer som finns i den finlandssvenska psalmboken, men å andra sidan är det just det att de ska bli bekanta med de mer okända psalmerna som är meningen med psalmflätan.

Sjätte februari var det officiell invigning av psalmflätan i Åbo och då sjöngs var tjugofjärde psalm.

Till en början var det flera bekanta psalmer som sångarna hängde bra med i. Men i mitten av psalmboken blev det lite svårare säger Erik Andersson.

Han säger att det var riktigt roligt att lära sig nya psalmer och att kyrkosångare nog kan noterna så bra att de kan följa orgeln eller pianoackompanjemang.

Ibland gick det också till så att kantor Marjo Danielsson sjöng den första versen och församlingen svarade med den andra versen.

Det hela varierades också så att damerna ibland sjöng en vers, herrarna en annan och sedan sista versen tillsammans.

Hur som helst så sjöngs det med lust och fröjd hela aftonen, kanske beroende på att allt började med gamla bekanta Hosianna och Dagen är kommen.

psalmsiffror
psalmsiffror Bild: Kyrkans bildbank/Aarne Ormio psalmsiffror

Alla är med på noterna

På frågan hur kapellförsamlingarna ställer sig till psalmflätan, säger Erik Andersson att åtminstone kantorerna är begeistrade över den här satsningen.

Till exempel i Västanfjärd blev Peter Södergård och sångarna så entusiastiska att de faktiskt tjuvstartade med fem psalmer på en tvåspråkig psalmafton.

Erik Andersson säger att han hoppas på att den här ivern ska hålla i sig till hösten då det är tänkt att kretsen ska ordna en gemensam psalmafton för hela prosteriet.

Den tillställningen hålls antagligen i Pargas för omväxlingens skull och här hoppas man på stor uppslutning.

Då blir det också generalrepetition på Juhani Haapasalos nyskrivna körandakt Se människan, som Åbolands svenska kyrkosångskrets har beställt till sitt 60 års jubileum som firas i november.

Cantores Minores övar i Berghälls kyrka
Cantores Minores övar i Berghälls kyrka Bild: YLE Berislav Jurisic Cantores minores,konsertövning

Mångsidig kyrkomusik

Erik Andersson säger att det idag inte bara är de traditionella kyrkokörerna som uppträder vid gudstjänsterna. Dessutom finns det en massa små grupper, de är gospelkörer, barnkörer och ungdomskörer.

De här körerna skulle gärna få komma med i kyrkosångsförbundets verksamhet också, men de har de inte alltid orkat med i och med att de har sina egna träffar.

Erik Andersson berättar att han nyligen var på kyrkomusikdagar i Mariehamn och fick där höra en provkarta på alla möjliga olika körer och grupper som finns på Åland.

Här kom det tydligt fram hur otroligt mångsidig kyrkomusiken kan vara idag.

Psalmsången är bara en del av den här mångsidigheten.

en sliten gammal psalmbok
en sliten gammal psalmbok Bild: Arja Lento psalmbok

Den nya psalmboken har smultit bra in

För 30 år sedan då den nya finlandssvenska psalmboken kom var det många som förhöll sig skeptiska till den.

Erik Andersson säger att ingenting hindrar att man ännu sjunger de gamla psalmerna som då föll bort, men att det sällan blir av.

Han anser i alla fall att den "nya" psalmboken är mycket representativ med både nya och mycket gamla psalmer.

En del ända från 300-talet, medan många nyare psalmer har fräscha influenser från så väl jazz och pop som gospel och frikyrklig musik.

Ännu mera nytt kommer det att komma i och med att ett nytt psalmbokstillägg med 147 psalmer ska tas i bruk första advent.

Orsaken till att det kommer så många nya psalmer är att den finlandssvenska psalmboken har varit tunnare än den finska.

De nya psalmerna kommer att bandas in i höst så att de kan användas också i radion. Varje prosteri har fått ett antal psalmer på sin lott.

Åbolands prosteri har fått aderton psalmer och av dem kommer några att sjungas in av kyrkokörer, andra av gospel-, barn- eller ungdomskörer och några av allihop.