Hoppa till huvudinnehåll

Är franskan out i EU?

korrekolumbild av daniel olin
korrekolumbild av daniel olin korrekolumn

Av Bryssels drygt en miljon invånare är över hälften födda utanför Belgiens gränser. Det är alltså en stad med många språk. Men ju närmare man kommer EU-kvarteren desto mindre hör man franska, för i EU-bubblan är det främst engelska som gäller.

Det är nog få av stadens över 40 000 EU-anställda eller tusentals diplomater och lobbyister som med gott samvete kan skriva "utmärkta kunskaper i franska" på sin CV. Det är inte heller många av de journalister som är stationerande i Bryssel som har råd att skryta med sina franskkunskaper.

Annat var det förr. I många år var franskan EU:s första språk – så var det ännu i mitten av 90-talet när Finland blev EU-medlem.

Men bara några år senare började franskan tappa terräng.

EU:s utvidgning vid millennieskiftet var sedan den sista spiken i kistan för franskan. Det allt mer mångspråkiga EU behövde ett gemensamt språk som blev engelskan, medan franskan förpassades ut i marginalen.

Nu kan bara var tionde av över 500 miljoner EU-invånare franska

Engelska kan nästan hälften, och det här avspeglar sig även på EU-arbetet i Bryssel. EU har idag 24 officiella språk och visst har franskan fortfarande en särskild status bland de här språken som ett av arbetsspråken vid EU-kommissionen.

Men i dag skrivs de flesta EU-dokumenteten ändå först på engelska och översätts sedan till de andra EU-språken, som franska. Franskan är i och för sig fortfarande vid sidan av engelskan det språk som används på EU-kommissionens dagliga presskonferens. Allt som oftast inleder kommissionens talesperson på franska men när det kommer till substansfrågor byter hen till engelska.

Visst är det slående att även den franska EU-kommissionären Pierre Moscovici väldigt ofta talar engelska. Han vill ju att alla ska förstå. Också de franska journalisterna i Bryssel talar en rätt bra engelska, det är de tvungna att göra för att kunna bevaka EU.

Tro inte fransmännen har gett upp

Nej, de håller krampaktigt fast vid drömmen om ett fransktalande EU-maskineri.

Den franska staten erbjuder diplomater, EU-tjänstemän och också journalister franskkurser för en billig peng. Jag sitter själv varje vecka några timmar på skolbänken för att plugga franska. Inte för att jag skulle behöva språket särskilt mycket i EU-kvarteren eller ens i EU-rapporteringen, men nog öppnar en god franska många dörrar i min nuvarande hemstad Bryssel. Dessutom har jag ju Frankrike bakom hörnet.

Framtidsutsikterna för det tidigare världsspråket är inte så ljusa och det ser jag hos mina egna barn. Även om de går i fransk skola i Bryssel och talar franska med klasskompisarna, vill de väldigt gärna lära sig engelska. Det är ju trots allt Disney- och Star Wars-språket.

Mitt råd till den som i dag drömmer om ett EU-jobb är att läsa språk, så många som möjligt - också franska. Men satsa mest på ett språk, EU-språket engelska.

Och man ska inte nöja sig med den urvattnade nyansfattiga engelskan man hör i Bryssel utan sträva efter en stark engelska, för då kommer man långt i EU-sammanhang.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes