Hoppa till huvudinnehåll

Grankulla var först i hela landet med sportlov

I Grankulla ordnades tidigt lov för att eleverna skulle åka skidor. Det här fotot är antagligen taget i området kring Jondal där Magnus Hagelstam bodde. Skidåkning i Grankulla i början av 1920-talet. Bild: Grankulla skolmuseum Grankulla,längdskidning,skidning,skidåkning

För nästan 90 år sedan inföll det allra första sportlovet för skolelever i Finland. Grankulla samskola sägs ha varit först med sportlovstraditionen.

Sportlovet blev obligatoriskt i hela Finland år 1933. Men redan 1927 ordnades det första sportlovet i Grankulla.

- Rektorn för Grankulla samskola Magnus Hagelstam diskuterade med lärarkåren om det inte vore möjligt med ett lov mellan jullovet och påsklovet. Lärarna ansåg allihop att det skulle göra gott för barnen och därför gick skolan in för det här, säger Clara Palmgren, lokalhistoriker och pensionerad kultursekreterare i Grankulla.

Enligt Palmgren ville Hagelstam ge möjlighet för eleverna att vistas utomhus i vintervädret. Det här gjordes redan på 1910-talet, men då var det ännu inte fråga om ett regelrätt sportlov.

- Hagelstam ansåg att god fysisk kondition gjorde gott för eleverna. Också i övrigt ville Hagelstam att skolan satsar mycket på idrott. Främst skidning och orientering.

Clara Palmgren är lokalhistoriker i Grankulla. Clara Palmgren blickar upp mot stationshuset i Grankulla. Bild: Yle / Ted Urho clara palmgren,godmorgongrani,grankulla station,lokalhistoriker,morgonöppet

Skidutfärder till Koli och Vuokatti

Till en början handlade det om en skiddag på 1910-talet, men under 1920-talet utvidgades det till flera skiddagar.

- Från skolan ordnades då ofta skidutfärder till Koli och Vuokatti. 60 elever med lärare åkte med. Det här skedde speciellt på 1930-talet men också efter krigen för att sedan försvinna på 1950-talet, säger Palmgren.

Clara Palmgren är eldsjälen bakom samskolans skolmuseum där det finns mycket material om sportlovstraditionen i Grankulla.

Enligt biografiskt lexikon för Finland var Magnus Hagelstam rektor för Grankulla samskola från hösten 1909 till våren 1947. Därefter var han ännu ämneslärare till 1955 då han gick i pension.

Kommentarer

Inlagt av

Grankulla var föregångare och man vågade införa något nytt - idag en mycket livskraftig och aktiv stad - kanske en av de bästa i hela landet. Hoppas man kommer med nya initiativ också, samtidigt som man på bred front i både kommuner och företag främst följer andra, gör beredningar och kommer fram att ingenting görs pga. tex. facken så som med sommarlovets förflyttning två veckor framåt. Nå det är ju inte underligt att landet ligger som det ligger..

Inlagt av

Om jag inte missminner mig, var Spårtlovet i hela Finland sammtidigt ännu i februari 1985, då jag gick i trean, alltså var det så mina första 5 år i skolan, förskoleåren med räknat. Mitt första år, alltså då var Spårtlovet i Februari 1981, fick jag dessutom 3 dagar extraspårtlov efter den egentliga veckan, då vi var på ett Läger för Synskadade Barn med Familjer i Lappland, ordnat av nuvarande Näkövammaiset Lapset RY www.silmatera.fi och åtminstonde Spårtlovet 1985, hade mina Kussiner i Ruokolahti i Östra Finland Spårtlovet sammtidigt med mig från Helsingfors. Hur jag fick mina första aningar om, att nu är det andra bullar, var tisdagen den 25.2.1986, då en Kompis, som i januari samma år, hade bytt från dåvarande Svenska Skolan för Synskadade, till även dåvarande Jyväskylän Näkövammaisten Koulu, komm och hälsade på till oss, som redan haft Spårtlov den föregående veckan och då jag frågade, hur han inte är i sin egen skola, svarade han, att i Mellersta Finland, är Spårtlovet nu, då det redan var förra veckan i Södra Finland. Dåligt med Spårtlov olika tider, är ju, att man kan få svårigheter att ordna något tillsammans med Släktingar och Bekanta i övriga delar av Finland, än där man bor själv och hur det står till med de ovannämnda Skolorna, kan Ni läsa på adressen www.valteri.fi

  • Växter i västnyländska sjöar under lupp

    Vattenvegetationen undersöks i sjöar i Västnyland.

    Vattenvegetationen undersöks i sjöar i Västnyland under sommaren. Sjöar som undersöks är Högbenssjön i Ingå och Raseborg, Lehmijärvi i Lojo samt Gålisjön i Raseborg

  • Norska statsministern tar ställning till fjälltoppsdonation

    Norrmännen vill donera Halde fjäll till Finland.

    I Norge har initiativet om att donera Halde fjälls högsta topp till Finland nu landat på statsministerns bord, rapporterar det norska rundradiobolaget NRK. Fjälltoppen skulle vara en gåva för att fira Finlands 100-årsjubileum år 2017.

Läs också

  • Nya begränsningar för snusimport

    Mindre snus får tas med till Finland från resor.

    En ny tobakslag träder i kraft den 15 augusti i Finland. Förändringarna den medför är många och ställvis stora. Doft- och smakupplevelserna i tobaken begränsas och reglerna för import av snus ändras.

  • Historielärare: Europas blodiga spår i världen syns i dagens attacker

    Sture Lindholm förklarar varför attackerna sker i Europa.

    Historielärare Sture Lindholm i Ekenäs anser att de terrorattacker som sker i Europa är ett led i kampen för att göra sig fri från det europeiska inflytandet i Mellanöstern. Asylsökanden i Västnyland är rädda för att de blodiga attackerna i Europa ska påverka dem negativt.

  • Fiffiga franska bönder plockar stöd

    Franska bönder får högre mjölkpris än de finländska.

    Fiffiga franska bönder får högre mjölkpris än sina finländska kolleger. De använder ursprungsbeteckningen på specialprodukter för att få högre stöd. Vi får tänka till i Österbotten, säger mjölkbonden Niclas Sjöskog i Purmo.

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen