Hoppa till huvudinnehåll

Roman fångar Rumäniens 1900-talshistoria på en dag

Gabriela Adameşteanu
Gabriela Adameşteanus moderna klassiker "Förlorad morgon" finns nu på svenska. Gabriela Adameşteanu Bild: Louis Monier Gabriela Adameșteanu

Gabriela Adameșteanus roman Förlorad morgon spänner en båge från Första världskrigets dagar till början av 1980-talet.

Romanen är en odyssé genom Rumäniens 1900-talshistoria och skildrar såväl det ljuva överklasslivet i societetens salonger som det armod och den terror som det rumänska folket fått utstå under olika tider.

I Rumänien räknas Gabriela Adameșteanus roman Förlorad morgon till de moderna klassikerna.

Romanen har satts upp på teaterscenen och man har också gjort en tv-serieversion av berättelsen och de flesta rumäner har någon form av förhållande till romanen, och framför allt till huvudpersonen Vica Delcă – en äldre kvinna som på många sätt är irriterande, hänsynslös och egensinnig, men samtidigt oerhört intagande och totalt oemotståndlig.

En läderväska full med plastpåsar

Förlorad morgon är uppbyggd med en cirkelkomposition där romanen börjar och slutar i romanens nutid som är början av 1980-talet – en tid av varubrist och ofrihet.

Barnlösa Vica bor tillsammans med sin gubbe i ett fallfärdigt hus i utkanten av staden.

Några gånger per månad tar hon fram sin flotta läderväska (en gåva hon fått för decennier sedan aven nöjd kund) och packar den full med plastpåsar och allt möjligt som hon hittar i sitt skafferi, såsom en burk inlagd paprika, lite lök, något vitlökshuvud, en skvätt plommonbrännvin …

Utstyrd i dubbla fårskinnsvästar, en sprickfärdig och urblekt ytterrock, två hucklen och en basker som hon fäst på huvudet med en halsduk ger hon sig av för att (tvångs)visitera släktingar och forna vänner.

Vicas resa med spårvagn från hemmet i fattigkvarteren till de mer sjangdobla överklasskvarteren blir en resa bakåt i tid och rum.

Hon minns åren som handelsman med hyllorna fulla av delikatesser, lika väl som åren som sömmerska på stadens flotta Modehus samt barndomsåren präglade av utsatthet och fattigdom sedan fadern dragit ut i kriget och modern dött.

Kriget är Första världskriget där Rumänien till en början förklarade sig neutralt, men i augusti 1916 trängde Rumäniens armé in i Transsylvanien (som var en del av Ungern vid denna tid) under stor press från Frankrike.

Pärmbild till Gabriela Adamesteanus bok "Förlorad morgon".
Pärmbild till Gabriela Adamesteanus bok "Förlorad morgon". Bild: Förlaget 2244 Gabriela Adameșteanu

Personerna speglas via språket

Det är också åren 1914-16 som utgör den andra centrala delen i Förlorad morgon – ett mittparti som i hög grad utspelar sig hemma hos professor Mironescu och hans familj i de mer bourgeoisa kvarteren i Bukarest.

De två delarna av romanen binds ihop av Vicas personliga relation till den tidigare husmodern i huset och framför allt hennes dotter Ivona som Vica besöker för att utbyta skvaller och inkassera sitt månatliga understöd på 50 lei. Ett välbehövligt tillskott för att dryga ut den skrala pensionen.

Romanen är ett intrikat bygge som pendlar mellan olika tidsplan, men framför allt speglar författaren olika samhällsklasser och olika maktspel via personernas sätt att förhålla sig till varandra.

Detta gör författaren framför allt genom att använda sig av olika stilgrepp samt diverse språkliga idiom och sociolekter.

Åsa Apelkvist, översättare och lektor i svenska och tyska på universitetet i Bukarest, har översatt Förlorad morgon till svenska tillsammans med Arina Stoenescu och Nils Sundberg, och hon konstaterar att det varit en utmaning att hitta rätt ton, struktur och stil på svenska för att få Vica att framstå som den originella och märkliga kvinna hon är – en obildad kvinna som pratar slarvigt och ovårdat, talspråkligt och grammatikaliskt inkorrekt.

- Vica är en kvinna med många standardiserade uttryck, ett målande språk och många idiom, och vi satte ner så mycket tid och energi på att hitta hennes röst – en röst som till en början kändes främmande, men så småningom insåg jag att hon fanns överallt där jag rörde mig på stan. Till slut kändes det som att Vica bosatt sig inne i mitt huvud och det gick inte att bli av med henne, konstaterar Åsa Apelkvist.

Censuren slog ner på litteraturen

När Förlorad morgon utkom i Rumänien år 1984 drabbades den delvis av censur, och först några år efter revolutionen 1989 utkom romanen i sin ursprungliga form, berättar författaren Gabriela Adameșteanu själv.

- Alla böcker manglades genom censurmyndigheternas kontroll. På förhand kunde man inte veta vilka stycken som censuren skulle komma att be en avlägsna, säger Gabriela Adameșteanu, som berättar att hon fick avlägsna ett stycke ur boken som handlade om rumänska krigsfångar i Sovjetunionen och ett stycke om politiska fångar samt en del annat lite här och där.

Gabriela Adameșteanu började skriva på sin berättelse i mitten av 1970-talet, som var en tid av töväder i Socialistiska republiken Rumänien, som landet hette under perioden 1965-89. Vid den här tidpunkten kunde författarna skriva rätt fritt och de allra flesta böcker publicerades utan några större ingrepp.

- Min ursprungliga avsikt var att skriva en novell som handlade om fattigdom och död i äldre tider. Så småningom växte berättelsen ut till en roman, och jag försökte skriva så ärligt som möjligt om min egen tid, en tid full av lögner. Jag ville skildra verkligheten och vardagen i det kommunistiska Rumänien – den enda tid jag hade någon erfarenhet av.

Demonstrationer i Bukarest för Rumäniens deltagande i Första världskriget på ententens sida.
Demonstrationer i Bukarest för Rumäniens deltagande i Första världskriget på ententens sida. Demonstrationer i Bukarest för Rumäniens deltagande i Första världskriget på ententens sida. Bukarest,demonstrationer (samhälleliga händelser)

På 1980-talet hårdnade det politiska klimatet i Rumänien, och i romanen skildrar Gabriela Adameșteanu t.ex. hur den fruktade säkerhetspolisen Securitate utövar terror och sprider skräck bland stadens invånare, hon skildrar följderna av maktkorruption och politiska ränkspel, ett samhälle genomsyrat av egoism och egennytta, falskhet och fula finter. Ett folk berövat sin självkänsla och sin framtidstro.

Gabriela Adameșteanu berättar att hon arbetade nio år på boken Förlorad morgon utan att veta om den överhuvudtaget skulle få tillstånd att publiceras, men eftersom litteraturen är hennes religion kände hon sig helt enkelt tvungen att skriva sin berättelse, att ”utöva sin religion”.

Två tidsplan speglade i varandra

Romanen är en odyssé genom Rumäniens 1900-talshistoria som skildrar såväl det ljuva överklasslivet i societetens salonger liksom det armod och den terror som det rumänska folket fått utstå under olika tider.

Eller för att citera överklassdamen Ivona som fått se samhället, och sin egen familj, vittra sönder år för år:

”Alla dessa försakelser och uppoffringar – en offrad generation, skulle man kunna säga. Två världskrig, konfiskerade förmögenheter, en förödande jordbävning (den 10 november 1940 drabbades Bukaresttrakten av en kraftig jordbävning red. anm.) arresteringar, överfulla fängelser, terror och fattigdom!”

Att Gabriela Adameșteanu valde att förlägga sin berättelse till just dessa två tidsplan, 1910-talet och 1980-talet, var inte ett medvetet val utan snarast en slump:

-Livet var väldigt svårt både under tiden för Första världskriget och på 1980-talet. Jag ville skriva om min egen tid, om det liv jag kände till, dvs. 1970-80-talet. Men snart insåg jag att jag var för ung för min bok och för mina huvudpersoner Vica och Ivona som båda var i 70-årsåldern. Det var svårt för mig att gå in i deras huvuden och att förstå tiden före kommunisttiden, en tid som jag inte kände till på ett personligt plan. Jag fick gå till böckerna för att lära mig om livet i Rumänien i början av 1900-talet, och samtala med äldre släktingar och folk som kom ihåg den här tiden för att hitta rätt både i kulturen, i den historiska verkligheten och i de olika språkliga varianterna, berättar Gabriela Adameșteanu.

Läs också