Hoppa till huvudinnehåll

Svensk- och finskspråkiga elever under samma tak i 40 år

Sigrid och Freja går i skärgårdshavets skola i Korpo
Sigrid och Freja Jansson vill gärna lära känna fler kompisar som talar finska. Sigrid och Freja går i skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Johanna Ventus elever vid skärgårdhavets skola i korpo

I Skärgårdshavets skolas korridor talar eleverna både svenska och finska. De svenskspråkiga är i majoritet, men finskan i Korpo lever och mår bra trots det försäkrar rektorn.

Debatten om språk i skolan är på tapeten igen. I Åbo lämnade Sannfinländarna in en motion om att slopa den obligatoriska skolsvenskan. Samtidigt går diskussionen om tvåspråkiga skolor het. I ena hörnet står de som tycker att tvåspråkiga skolor gör att vi får fler som talar både finska och svenska. I andra hörnet de som menar att svenskan i Finland är för skör för att klara av tvåspråkiga skolor.

40 år av svenska och finska under samma tak

I Korpo har man lång erfarenhet av undervisning i en tvåspråkig miljö. I år är det 40 år sedan de svenskspråkiga och de finskspråkiga eleverna på orten flyttade in i samma skolbyggnad, i skolan som i dag heter Skärgårdshavets skola.

Skolhuset i Korpo.
I Skärgårdshavets skola i Korpo finns både svenskspråkiga och finskspråkiga elever. Skolhuset i Korpo. Bild: Yle/ Nora Engström skolor,korpo skolcentrum

Martin Hartman som är rektor för den svenska skolan vill tona ner dramatiken kring att tala både svenska och finska i skolan.

- Det måste inte vara så dramatiskt. Om en elev talar finska med mig så svarar jag på finska. Vi befinner oss i samma hus och talar med varandra, svårare än så är det inte, säger Hartman.

Martin Hartman, rektor vid skärgårdshavets skola i Korpo
Rektor Martin Hartman tycker det är bäst då umgänget mellan de finska och svenska eleverna sker naturligt. Martin Hartman, rektor vid skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Johanna Ventus rektor martin hartman

Skärgårdshavets skola är alltså inte en tvåspråkig skola. I skolan finns två rektorer, två lärarkårer och undervisningen är skild för de svenskspråkiga och finskspråkiga eleverna. Men man kan inte med ögat se var den finska skolan börjar och var den svenska slutar. Utrymmena är gemensamma och eleverna äter lunch tillsammans och har rast samtidigt.

Vill ha fler kompisar som talar finska

Systrarna Freja och Sigrid Jansson går i årskurs fyra i den svenska skolan, men har skolkompisar som talar finska. På rasten talar de om sådant som är aktuellt, som snöhästen de byggde tillsammans häromdagen.

- De finska eleverna talar bättre svenska än vi talar finska, säger Sigrid.

- Ibland om de inte förstår kan vi säga ordet på finska eller så visar vi med charader vad vi menar, säger Freja.

Flickorna skulle gärna ha fler kompisar som talar finska. Men hur gör man då för att lära känna varandra?

- Man går bara fram och frågar om de vill leka, säger Freja och Sigrid. Exakt hur man på finska frågar om någon vill leka vet de inte, men orden leikki och minä kan de och så mycket mer brukar det inte behövas konstaterar de.

De finskspråkiga är ganska bra på svenska, men det finns alltid någon som kan översätta om det behövs.

Jesper Rajakangas som går i nian håller med om att kommunikationen i skolan oftast går på svenska då de svenskspråkiga eleverna är i majoritet. Men några svårigheter att förstå varandra blir det sällan.

Jesper Rajakangas går i nian vid Skärgårdshavets skola i Korpo
Jesper Rajakangas är tvåspråkig. I skolan talar han mer svenska och hemma mer finska. Jesper Rajakangas går i nian vid Skärgårdshavets skola i Korpo Bild: Yle/Johanna Ventus skärgårdshavets skola i korpo

- De finskspråkiga är ganska bra på svenska och så finns det alltid någon som kan översätta om det behövs, säger Jesper som själv är tvåspråkig.

Hur fungerar det då på rasterna, vem umgås med vem?

- Det brukar vara ganska blandat. Jag tycker i alla fall det fungerar bra. Vi jobbar också mycket över språkgränserna och så har vi gemensamma temadagar ibland, säger Jesper.

"Skolan avspeglar samhället i skärgården"

I Nagu har man sedan hösten i fjol tagit i bruk samma system som i Korpo då eleverna från Simonkylän Koulu flyttade in i Kyrkbackens skolas utrymmen. Martin Hartman som också är rektor för skolan i Nagu tycker arrangemanget att ha svenskspråkiga och finskspråkiga elever under samma tak fungerar bra.

Kyrkbackens skola
I Nagu delar eleverna från Simonkylän koulu och Kyrkbackens skola utrymmen. Kyrkbackens skola Bild: YLE/Åboland kyrkbackens skola

- På det här sättet kan vi erbjuda ett naturligt umgänge mellan de svenska och finska eleverna som avspeglar samhället.

I debatten om tvåspråkiga skolor lyfte tvåspråkighetsforskaren Barbro Allardt Ljunggren upp risken att svenska kommer att drunkna i en tvåspråkig miljö där det finska språket är i majoritet. I Nagu och Korpo är det tvärtom och de flesta elever har svenska som modersmål. Men rektor Martin Hartman konstaterar ändå att finskan i skärgården lever och mår bra trots att de finskspråkiga eleverna sedan 1976 vistats i samma skolbyggnad som de svenskspråkiga eleverna.

- Inte har finskan utmärglats i alla fall. Skolan speglar samhället här i skärgården där finskan är i minoritet. Jag kan inte säga om det här arrangemanget går att tillämpa i till exempel Helsingfors, men här fungerar det.