Hoppa till huvudinnehåll

Esborektor ser två språk under samma tak som en möjlighet

Boställsskolans rektor Maria Laurén-Lindholm ser det som en resurs att de snart får dela skolbyggnad med finskspråkiga skolor. Maria Laurén-Lindholm, rektor för Boställsskolan i Esbo. Bild: Yle/Mira Myllyniemi boställsskolan,laurén-lindholm,maria laurén-lindholm

Medan diskussionen går het om följderna av en eventuell tvåspråkig skola på Busholmen i Helsingfors pågår diskussioner om hurdant samarbete de svensk- och finskspråkiga skolorna i blivande Alberga skolcentrum i Esbo skulle kunna ha.

- Vi måste gå in för att det här är en möjlighet, säger Maria Laurén-Lindholm, rektor för Boställsskolan.

Det nya skolcentret i Alberga ska enligt planer stå färdigt 2020. Det kommer inte att bli en tvåspråkig skola, men Boställsskolan kommer att dela skolbyggnaden med finskspråkiga lågstadieskolan Veräjänpellon koulu och högstadieskolan Leppävaaran koulu.

Dessutom kommer där att finnas både ett svenskspråkigt och finskspråkigt daghem.

Alberga skolcentrum byggs i samband med de finska skolornas gamla byggnad (den gråa byggnaden längst uppe i vänstra hörnet). Skolbyggnaden från 1913 ska bevaras och bli en gemensam matsal för alla skolor. Tvåspråkigt skolcentrum i Alberga i Esbo. Bild: Yle/Mira Myllyniemi alberga skolcentrum,Alberga, Esbo stad,tvåspråkigt skolcentrum i alberga

Trots att det ännu är flera år tills skolcentret öppnar, har de involverade skolorna redan påbörjat diskussioner om hurdant samarbete de skulle kunna ha.

- Vi kommer säkert att samarbeta redan i schemaläggningen eftersom vi får gemensamma utrymmen. Sedan får man se tiden an, kanske vi kommer att ha lite uppträdanden för varandra, och när vi blir varma i kläderna så kan vi säkert hitta på ytterligare projekt tillsammans, säger Laurén-Lindholm.

Bland annat kan man kanske utnyttja de finskspråkiga lärarna i modersmålsinriktad finska ifall det är svårt att få egna lärare för undervisningen.― Maria Laurén-Lindholm, rektor för Boställsskolan

Hon påminner ändå om att den svenska enheten kommer att finnas i en egen flygel och att den fortfarande kommer att vara en helt svenskspråkig skola.

Det svenska daghemmet ska finnas i flygeln längst nere till vänster. Den svenska skolan ska finnas i samma flygel, men på andra våningen. Tvåspråkigt skolcentrum i Alberga i Esbo. Bild: Yle/Mira Myllyniemi alberga skolcentrum,Alberga, Esbo stad,tvåspråkigt skolcentrum i alberga

Kan ni tänka er samarbete gällande språkundervisningen?

- Det tror jag säkert att kan vara till stor nytta. Bland annat kan man kanske utnyttja de finskspråkiga lärarna i modersmålsinriktad finska ifall det är svårt att få egna lärare för undervisningen.

Gemensam undervisning kanske inte är någon dum idé.
― Maria Laurén-Lindholm, rektor för Boställsskolan

Hur är det med gemensam undervisning?

- Ja, det vet jag inte i det här skedet, så långt har vi inte spunnit på planerna. Men det kanske inte är någon dum idé, säger Laurén-Lindholm.

Hoppas på lika stort intresse för samarbete från den finska sidan

Redan nu har de två skolornas elever och personal bekantat sig med varandra genom att Boställsskolan har bjudit in Veräjänpellon koulu på luciafest.

Enligt Laurén-Lindholm har samarbetet börjat i positiva toner, trots att initiativet mest har kommit från deras sida.

- För dem är det redan nytt att ha årskurs 1-9 under samma tak med gemensam rektor. Och hittills har de inte visat hemskt mycket intresse för oss.

Hittills har den finska skolan inte visat hemskt mycket intresse för oss.― Maria Laurén-Lindholm, rektor för Boställsskolan

Hon tror ändå att de kommer att planera in något nytt inför följande läsår.

- Vi skulle kunna planera ännu mera samarbete så att vi är bekanta med varandra när det börjar närma sig.

På bilden nedan ser du den finska sidans gamla skolbyggnad som ska bevaras och bli en del av Alberga skolcentrum.

Finska skolan vill samarbeta

Rektorn för den finskspråkiga lågstadieskolan Veräjänpellon koulu, Janne Oinonen, ställer sig också positiv till samarbete med den svenska skolan.

- Vi samarbetar mycket gärna och har därför redan nu påbörjat diskussioner med den svenska skolan. Dessutom har vi redan lite lärt känna skolan tack vare besöket där.

Enligt Oinonen kommer de också snart att bjuda in den svenska skolan till Veräjänpellon koulu.

Det är helt möjligt att vi till exempel skulle kunna ordna lärarutbyten.― Janne Oinonen, rektor för Veräjänpellon koulu

Hurdant samarbete kan ni tänka er i framtiden?

- Det är helt möjligt att vi till exempel skulle kunna ordna lärarutbyten. Men det är ännu för tidigt att säga hur samarbetet blir eftersom skolan inte öppnar förrän om fyra, fem år, säger Oinonen.

Erfarenheter från andra skolor finns

I Östersundom har den svensk- och finskspråkiga skolorna varit under samma tak i flera år. Det svenskspråkiga lågstadiet delar skolbyggnad med Sakarinmäen koulu, som består av årskurs 1-9.

Östersundom skola har varit under samma tak som Sakarinmäen koulu sedan 2005. Östersundom skola. Bild: YLE/Erica Vasama sibbo vapen,sibbovargen,östersundom,östersundom skola

Där har man bara bra erfarenheter. Bland annat får personalen språkbada på arbetsplatsen.

- Vi har ett gemensamt lärarrum och det har varit lyckat. Till exempel tycker lärarna från finska sidan om att de får prata svenska med oss, säger rektor Michaela Lindqvist.

Samtidigt får de bättre insyn i varandras arbete. Kollegorna från den ena skolan kan ha nya idéer som den andra skolan kan använda.

De har också haft en del lärarutbyten mellan skolorna.

Eleverna håller sig till sina språkgrupper

Trots en hel del samarbete över språkgränserna, så är Östersundom skola och Sakarinmäen koulu klart och tydligt två skilda skolor med två skilda språk.

- Vi har skilda skolgårdar, men också en del där de får leka tillsammans. Trots det så leker de oftast ändå med sina egna skolkamrater, säger Lindqvist.

Det andra språket hör barnen mest via högtalaren där båda språken används.

Tydlig gräns också i Steinerskolan

I Rudolf Steinerskolan i Helsingfors delar finsk- och svenskspråkiga elever också skolbyggnad. Även där finns en tydlig gräns mellan språkgrupperna.

Skolans rektor, August Tarkkio, har tidigare sagt till Yle Huvudstadsregionen att han vill se mera samarbete mellan den finska och den svenska sidan.

Då han i höstas tillträdde som rektor sade han i en intervju att han hade diskuterat tvåspråkigheten med finska sidans rektor och uppmuntrat lärarna på den finska sidan att komma på samarbetsidéer.

- Det är dags att påpeka att båda språkgrupperna finns och att det är en tillgång och en resurs som man kan använda i planeringen av undervisningen, säger Tarkkio.

August Tarkkio har varit rektor för Rudolf Steinerskolan i Helsingfors sedan hösten 2015. August Tarkkio, Steinerskolan, helsingfors Bild: Yle/Carina Bruun august tarkkio

Kommentarer

Inlagt av

Finsk lärare till undervisningen? Enligt behörighetsförordning skall en lärare i svensk skola i grundläggande utbildning ha behörighet för svensk skola. En finskspråkig lärare behörig för finsk skola är inte behörig att undervisa i svensk skola även om hen undervisar finska.

Inlagt av

Möjligheterna med gemensamma skolbyggnader handlar främst om att spara pengar, fastän det går att dela på specialutrymmen även på andra sätt. För utbyte av lärare och annat samarbete behövs det inte gemensamma byggnader. Exemplet med Östersundom är intressant. De positiva erfarenheterna torde långt kunna förklaras med gynnsamma socio-ekonomiska faktorer och starka svenska traditioner. Före Zachrisbackens skolcentrum öppnade hade svenska elever länge haft en egen skola i Östersundom, medan de finska eleverna var hänvisade till Etelä-Sipooon koulu i Söderkulla, där man för övrigt delade byggnad/skolcentrum med Söderkulla skola. Då Östersundom skola flyttade ihop med Sakarinmäen koulu var de två skolorna jämbördiga. Idag är den finska skolan med årskurserna 1-9 betydligt större än den svenska, som inte ens har en egen rektor. (Michaela Lindqvist är även rektor för Nordsjö lågstadieskola.)

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen