Hoppa till huvudinnehåll

Forskning: Regeringen skapar ny kvinnofälla

Småbarn i babycafé
Småbarn i babycafé Bild: Yle småbarnsfamiljer

Regeringen vill höja dagvårdsavgiften med hela 25 procent från och med augusti i år.
Man har redan tidigare beslutat att förstora dagvårdsgrupperna för över treåringar och att ge kommunerna möjlighet att begränsa den subjektiva rätten till dagvård till 20 timmar i veckan.

Nu vill regeringen att föräldrarna dessutom ska betala betydligt mer för den nedskurna dagvården.

Avgiften för en vanlig medelinkomst familj stiger med 25 procent då man räknar med indexjusteringen. Det här ställer till med ekonomiska trångmål för många familjer.

Hela min lön går till att betala för att någon främmande sköter våra barn

Trebarnsmamman Sonja Vennelä, som jag träffar på ett babycafé i hjärtat av Helsingfors, säger att familjen har räknat ut att det inte lönar sig för henne att återvända till jobbet i höst, speciellt inte om dagvårdsavgifterna stiger.

- Om jag börjar jobba så går nästan hela min lön till att betala för att någon främmande sköter våra barn.

Avgiftshöjningen slår hårt mot medelinkomsttagare

Regeringens lagförslag har varit på remissrunda och Minna Salmi vid Institutet för hälsa och välfärd har skrivit institutets utlåtande.

Hon applåderar de fortsatt låga avgifterna för ensamförsörjare och de mest utsatta familjerna.

Även om man har lägre lön än genomsnittet måste man betala den högsta avgiften

Men chockhöjningen på 25 procent för en fjärdedel av barnfamiljerna drabbar i allra högsta grad också familjer med skral ekonomi. Det ser Salmi som väldigt orättvist.

- Även om man har inkomster som är lägre än genomsnittet för finländska inkomsttagare så måste man betala den högsta avgiften.


Regeringen föreslår att den högsta avgiften för första barnet ska höjas från 290 till 354 euro per månad. Familjer med två vuxna och ett barn ska betala full avgift om de förtjänar 5455 € i månaden eller mer. För en familj med två vuxna och två barn går inkomstgränsen vid 6111€.

"Inför högre avgifter för höginkomsttagare"

Institutet för hälsa och välfärd föreslår att regeringen istället för att chockhöja avgiften för medelinkomsttagare borde införa en skild avgiftsklass för familjer med höga inkomster.

Det är få familjer som har väldigt goda inkomster, poängterar Salmi. Men hon ser det ändå som ett problem att just de skulle betala samma avgift som familjer som knappt når upp till medelinkomstgränsen.

- Det skulle kunna vara vettigt att fundera på en extra prisklass för dem med riktigt höga inkomster, säger Salmi.

Dagvårdens kvalitet och pris påverkar om mamman stannar hemma

Regeringen vill höja dagvårdsavgifterna för att öka kommunernas inkomster med 54 miljoner euro.

Hur mycket kommunerna i verkligheten sedan får in på höjda avgifter är ändå omöjligt att veta. Alla försämringar och de höjda avgifterna kan leda till att flera föräldrar väljer att stanna hemma med barnen.

Alla ska vara på bra humör och allt ska gå fint

På babycafét har mammorna just diskuterat det här berättar Sofia Stenlund.

- Det känns som att det ska rymmas åtta glada barn som inte har några problem. Alla ska var på bra humör och allt ska gå fint. Det känns inte som att det finns beredskap för att barnen ska få vara som de är.


Forskning visar också att det är just kvaliteten och prisnivån på dagvården som avgör när föräldrarna beslutar sig för om de ska stanna hemma eller återvända till arbetet.

Regeringen motarbetar sina egna mål

Enligt Salmi går regeringens egna lagförslag stick i stäv med dess övriga mål.

- Mammorna stannar längre hemma vilket motverkar strävan att höja sysselsättningsgraden hos just småbarnsmammor. Det betyder också att barnen inte kommer in i småbarnsuppfostran, vilket är EU:s mål, men också regeringens mål faktiskt.


EU har som mål att 95 procent av alla 4 åringar ska ta del i småbarnsfostran år 2020.

År 2014 var bara 74 procent av 3-5 åringarna i Finland i dagvård. I de övriga nordiska länderna var samma siffra 95 procent eller mer.

Man kan nog inte helt och hållet kringgå kvinnofällan

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen från Samlingspartiet säger att regeringen nog strävar till att inte skapa nya kvinnofällor.

- Arbetsgruppen har haft som uppgift att hitta en modell som på bästa sätt ser till att ribban för att ta emot arbete inte höjs. Men man kan nog inte helt och hållet undgå att det här sker.

Grahn-Laasonen poängterar också att man ännu ska utarbeta det slutgiltiga lagförslaget nu efter att remissrundan är avslutad. Lagförslaget ges till riksdagen senare i vår.

Minna Salmi är inte alltför hoppfull att regeringen ska ompröva sitt lagförslag efter att de har läst igenom utlåtandena.

- Inte brydde de sig heller om vad vi sade om att begränsa den subjektiva rätten till dagvård.

Sanni Grahn-Laasonen i riksdagen
Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen Sanni Grahn-Laasonen i riksdagen Sanni Grahn-Laasonen

Salmi understryker att kommunerna kunde nå regeringens krav att öka inkomsterna med 54 miljoner euro på naturlig väg.

Nativiteten har sjunkit drastiskt under de senaste åren. År 2015 föddes det nästan 6000 färre barn än år 2010, det vill säga en minskning med 9,7 procent på bara fem år. Det här kommer att leda till färre barn i dagvården och då minskar också kommunernas utgifter.

Trots att regeringens nedskärningar väcker kritik bland mammorna på babycafét har man förståelse för att alla måste delta i sparet.

- Jag förstår att alla måste hjälpa till här i Finland, men 25 procent är alltför mycket. Man kan ju höja men inte så här mycket. De som har två, tre eller fyra barn blir det alltför dyrt för, avslutar Sonja Vennelä.

Här kan du följa upp lagförslaget:
Utlåtanden om lagförslaget om dagvårdsavgifter (pa finska)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes