Hoppa till huvudinnehåll

Heroinlivet blev ett helvete

Tony, Mia och Mikke har alla använt heroin. För dem gick det åt helvete. Tony och Mikke har levt som hemlösa och Mia gav bort sitt barn för att hon inte kunde ta hand om det själv.

– Man blir jävligt hård och kall av att använda heroin. Inget annat spelar någon roll, säger Tony.

Hela dagen går åt till att skaffa heroin. Allting kretsar kring det.

– Man hamnar i fängelse förr eller senare, säger han.

Tony har använt heroin intravenöst i tio års tid. Nu är han sedan många år tillbaka i substitutvård och livet ser ljusare ut.

Vem väljer knark?

Tony, Mia och Mikke har alla överlevt ett hårt liv. Men de har ju bara sig själv att skylla för lidandet, tänker kanske någon. Man väljer ju sitt liv eller hur? Men hur väljer du ditt liv om du växer upp i hem där det förekommer missbruk och våld?

Mia på Järnvägsstaionen
Mia studerar numera till närvårdare Mia på Järnvägsstaionen Bild: Henrik Gullmets/Yle the heroin me

Hur planerar du ditt liv om all din energi går åt till att synas så lite som möjligt för att undgå att få stryk?

Hur tänker du på framtiden när du gömmer din mammas och pappas flaskor eller häller ut innehållet i toalettstolen?

Jag vet inte för jag har aldrig varit i den situationen. Men det har Mia.

Heroinet var alltid min stora kärlek― Mia

I Mias hem flödade spriten och knytnävsslagen haglade tätt. Mia sov på soffan i vardagsrummet. Hon hade ingenstans att gömma sig. Hon hade ingen egen ro. När hon sökte sin mamma på kvarterskrogen för att lillasystern grät där hemma, blev hon släpad hem tillbaka i håret av sin styvfar.

- Jag började röka cannabis, sedan övergick jag till amfetamin, ecstasy och heroin.

I dag får hon metadon som ersättandevård på Diakonissanstaltens klinik. Hon bodde en tid på ett stödboende men bor numera i en lägenhet tillsammans med sin man.

Mia har gett upp mycket för drogerna. Bland annat ett barn. Hon har en son som är fosterhemsplacerad sedan spädbarnsår. Det är Mias största sorg i livet. Ett sår som aldrig läker.

Barnvagn i snön
övergiven dockvagn Barnvagn i snön Bild: Yle/Susanna Lyly övergiven

Mikke blev omhändertagen och fosterhemsplacerad när han var åtta år gammal. Han trivdes inte i det nya hemmet och rymde. När han blev fast och förd tillbaka fick han stryk. Så mycket stryk att han inte kunde gå till skolan på några dagar. Han rymde igen och igen och igen.

Mikke på kliniken
Mikke på kliniken Mikke på kliniken Bild: Henrik Gullmets/Yle the heroin me

Han levde som hemlös. Ett hemlöst barn som sov i trappuppgångar och levde på godis som han och hans kompisar lyckades snatta i affärerna. Hans skolgång blev på hälft men han kan läsa, skriva och räkna.

Heroinet var det som förstörde allra mest i mitt liv, säger Mikke.

Mikke fick i många år Metadon som ersättandevård. Nu har han valt att sluta ta metadonet sedan en tid tillbaka. Han har magrat och mår inget vidare.

- Men jag mådde inte bra av Metadonet heller, säger Mikke. På min fråga om han använder annat i stället, svarar han, det går i perioder.

Mikke bor på samma stödboende där Tony också bor. På Kungsvägen i Esbo.

Tony och Mikke på stan
Tony Och Mikke på stan Tony och Mikke på stan Bild: Charlotte Lindroos heroin,the heroin me

Mina dokumentärhjältar har valt att försöka ordna upp i oredan. Och de vill öppet berätta om sina liv som dåliga exempel. De hoppas att deras berättelser ska få någon att välja på ett annat sätt, i tid.

Fakta om heroin

År 1899 lanserade Bayer AG heroin som ett ofarligt läkemedel. I dag vet vi att helt ofarligt är det inte.
Heroin eller diacetylmorfin, är ett narkotikaklassat preparat som kemiskt är besläktat med, och utvinns av, morfin. Under ruset uppstår en våg av välbehag och tillfredsställelse.
Till skillnad från morfin har heroin en högre fettlöslighet, vilket gör att heroinmolekylen (diacetylmorfin) snabbare passerar blod-hjärnbarriären.

Ruset, som pågår under mindre än 10 minuter tills det går över till ett vanligt morfinrus som sedan kan hålla i sig cirka 4-5 timmar. Under ruset är följande tillstånd vanliga:

- Mycket kraftig eufori, samt apati.

- Känslor av hunger och smärta försvinner samt vanligtvis också sexlusten.

- Förstoppning, illamående och eventuell uppkastning.

I euforins kölvatten följer ofta en känsla av avtrubbning och sömninghet som kan sitta i timmar efter själva ruset. Alla upplever inte känslan av eufori under själva ruset.

Heroin kan injiceras venöst med spruta, men det kan också sniffas genom näsan ("snorta") eller rökas genom att heroinet hettas upp och ångorna andas in. Drogen är mycket beroendeframkallande, både fysiskt och psykiskt.

I USA marknadsfördes produkten som hostmedicin på 1920-talet. Det här var innan man kände till ämnets starka beroendeframkallande effekt.

Testpatienter hade beskrivit effekten på ett sätt som fick läkemedelsföretaget att kalla sin nya medicin för heroin, "hjältinna". Medlet har förvisso (liksom morfin) en dämpande egenskap på hosta, men detta är inte ämnets främsta egenskap och som hostmedicin drogs medlet snabbt tillbaka.

Under 1930- talet användes i Finland 7 kilogram heroin per person. Bara Japan hade en högre heroinkonsumtion sett till befolkningsmängden.

Heroin slutade säljas i Finland år 1974. Användarna var då främst före detta soldater som blivit beroende under krigsåren då armén använde heroin som smärtlindring. Den finska armen använde också heroin som hostmedicin för att heroin i tablettform var billigare att använda än kodein.

Heroin är extremt beroendeframkallande, och den som har blivit beroende (heroinist) måste fortsätta ta ämnet för att slippa abstinensbesvär. Abstinensbesvären är exempelvis stark muskelvärk, kallsvett, diarré, illamående, feber, kramper, gåshud och sömnlöshet. Den som är en regelbunden användare kan få abstinensbesvär bara några timmar efter senaste doseringen.

Beroendet av heroin uppstår på grund av dorgens inverkan på det centrala nervsystemets opioidreceptorer. Heroinet tar endorfinernas plats och gör brukaren lika beroende av heroinet som alla människor är beroende av det kroppsegna endorfinet.

Mia har i början av året börjat studera börja till närvårdare. Hennes liv är i dag betydligt bättre än för några år sedan. Hon känner tillförsikt till livet och vågar tro på en normal framtid. Hon träffar sin son regelbundet men det är inte aktuellt att han skulle flytta tillbaka hem.

Mia poserar hårfin i en trappuppgång
Mia på väg på fest Mia poserar hårfin i en trappuppgång Bild: Charlotte Lindroos the heroin me,heroin

Mikke drömmer om att utbilda sig till målare. Men att verkligen söka in till en utbildning är ännu inte aktuellt för hans del.

Tony på kliniken
Tony på kliniken Tony på kliniken Bild: Henrik Gullmets/Yle the heroin me
Tony och Mikke på väg till klinken
Tony och Mikke på väg till kliniken Tony och Mikke på väg till klinken Bild: Henrik Gullmets/Yle the heroin me

Tony vet ännu inte vad han vill bli när han blir stor. Han har ännu så mycket ångest över det förflutna som äter hans energi. Han orkar inte planera så stort ännu.

Sedan ett år tillbaka har Tony en flickvän Jenni som också hon är före detta brukare. Tillsammans försöker de få vardagen att gå ihop.

Dokumentären The HEROin Me om Tony, Mikke och Mia finns att se på Arenan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle