Hoppa till huvudinnehåll

Irans första president: Inga reformer utan demokrati

En kvinna går förbi valreklam i Teheran, Iran, den 24 februari 2016.
En kvinna går förbi valreklam i Teheran, Iran, den 24 februari 2016. En kvinna går förbi valreklam i Teheran, Iran, den 24 februari 2016. Bild: EPA/ABEDIN TAHERKENAREH Teheran,Iran,valreklam

Iran går till val på fredag med världens ögon på sig. Efter att kärnavtalet ingicks och sanktionerna lyfts ser många ett nytt Iran med president Hassan Rouhani i spetsen. Enligt Irans första president Abolhassan Banisadr blir det ändå ingen riktig förändring om landet inte övergår till äkta demokrati.

Världens iver över ett nytt Iran har inte smittat av sig på Irans första president Abolhassan Banisadr som beklagar sig över den hårdhänta sållningen av kandidater inför fredagens parlamentsval och valet av expertråd. Utan demokrati kommer Iran inte att förnya sig.

Abolhassan Banisadr lever i landsflykt i Versailles i Frankrike sedan år 1981.
Abolhassan Banisadr lever i landsflykt i Versailles i Frankrike sedan år 1981. Abolhassan Banisadr lever i landsflykt i Versailles i Frankrike sedan år 1981. Bild: Mozhgun Ghafari Shirvan Abolhassan Banisadr,Iran,demokrati

Över 12 000 iranier anmälde sig till parlamentsvalet, men bara 4 700 av dem får ställa upp, rapporterar demokratiutvecklingsorganisationen IFES. I valet av expertråd försökte 794 personer ställa upp, men bara 161 ansökningar godkändes.

I flera av de mindre valdistrikten finns det alltså bara en kandidat att rösta på i valet av expertrådet som består av 88 platser.

Sållningen görs av det så kallade väktarrådet som i praktiken utses av Irans högste ledare, storayatollan Ali Khamenei. Få av dem som väljs i valen kommer därför att ifrågasätta Khameneis position som envåldshärskare, säger Banisadr.

Irans högsta ledare Ali Khamenei.
Storayatolla Ali Khamenei. Irans högsta ledare Ali Khamenei. Bild: EPA Iran,Ali Khamenei,ajatolla

– Först när befolkningen får rätt att fatta besluten kommer vi att se riktiga reformer, svarar han på frågan om Iran kommer att förändras i och med kärnavtalet som slöts med Västvärlden, Ryssland och Kina.

Storayatollans före detta vän

Banisadr ser sig som ett levande bevis på att det inte skett några grundläggande reformer i Iran de senaste 35 åren. Hans villa i Versailles i Frankrike bevakas av så väl den franska säkerhetstjänsten som av iranska väktare.

Motståndarna av landets högsta ledning går fortfarande inte säkra.

Jag bad om friheten att också i framtiden kunna säga åt honom exakt vad jag tycker är rätt.

Som 83 år gammal hör Banisadr, doktorand i ekonomi från Sorbonnes universitet, ännu till de starkaste regimkritikerna och säger sig fortfarande framkalla svordomar i Irans statliga medier. Han har också något som de flesta inte har: erfarenhet av demokratiska val i Iran.

Banisadr var en av huvudpersonerna i den iranska revolutionen 1979 och valdes året därpå till Irans första president med 76,5 procent av rösterna. Valet betecknas som demokratiskt eftersom väktarrådet som i dag sållar kandidaterna till alla Irans val inte hade grundats då.

Irans första president Abolhassan Banisadr som nyvald president i februari 1980. Till vänster om honom sitter Irans dåvarande högste ledare, storayatolla Ruhollah Khomeini.
Irans första president Abolhassan Banisadr som nyvald president i februari 1980. Till vänster om honom sitter Irans dåvarande högste ledare, storayatolla Ruhollah Khomeini. Irans första president Abolhassan Banisadr som nyvald president i februari 1980. Till vänster om honom sitter Irans dåvarande högste ledare, storayatolla Ruhollah Khomeini. Bild: Tarikh Irani Abolhassan Banisadr,Iran,Ruhollah Khomeini,presidenter

Banisadrs popularitet hängde mycket på hans vänskap med dåvarande storayatollan Ruhollah Khomeini, som är den viktigaste figuren i Irans moderna historia. De var familjebekanta via Banisadrs far.

I exil smed de planen för revolutionen. Banisadr låg bakom orden som Khomeini yttrade i sina självsäkra intervjuer inför världspressen. Iran skulle frigöras från monarkins förtryck och folket skulle få en av islam garanterad självbestämmanderätt – demokrati med andra ord.

När shahen flydde Iran i januari 1979 var det Banisadr som kom med nyheten åt Khomeini. Som tack fick han be Khomeini om en tjänst.

– Jag bad om friheten att också i framtiden kunna säga åt honom exakt vad jag tycker är rätt, sade han.

– Khomeini svarade med ett skratt och sade ’naturligtvis, det är ingen skillnad vad jag svarar, för du är precis som din far och säger alltid vad du tycker’.

Sveket mot demokratin

Men Khomeini svek sitt löfte till Banisadr – precis som han svek löftet om ett demokratiskt Iran när han väl tog makten. De religiösa ledarna tillät under Khomeini avrättningar av den gamla regimens anhängare utan rättegång, och Banisadr kritiserade det i offentligheten.

Prästerskapet beskyllde Banisadr för att trotsa den av gud utsedda storayatollan Khomeini och parlamentet började kräva hans avgång. Banisadr tvingades fly efter bara 17 månader vid makten. Sedan sommaren 1981 har han levt i landsflykt i Frankrike.

Irans president Hassan Rouhani på besök i Paris den 28 januari 2016.
Irans president Hassan Rouhani på besök i Paris den 28 januari 2016. Irans president Hassan Rouhani på besök i Paris den 28 januari 2016. Bild: EPA/STEPHANE DE SAKUTIN / POOL MAXPPP OUT Hassan Rohani,Iran,presidenter

En av parlamentets ljudligaste förespråkare för Banisadrs avgång var nuvarande storayatollan Ali Khamenei, och bland dem som var emot Banisadr fanns också den nuvarande presidenten Hassan Rouhani. Enligt Banisadr representerar Khamenei och Rouhani bara olika nyanser av samma konservativa regim som styrt Iran sedan revolutionen.

Inga moderata kandidater

Det som västvärlden enligt Banisadr fått om bakfoten är att det inte finns några moderata kandidater i iranska val.

Rouhani framstår i västs ögon som moderat bara för att hans föregångare var den uppkäftige Mahmoud Ahmadinejad. En röst för Rouhani eller andra påstått moderata är till slut inte en röst mot regimen eftersom det är Khameneis väktarråd som sållat kandidaterna.

Irans president Mahmoud Ahmadinejad.
Irans förra president Mahmoud Ahmadinejad. Irans president Mahmoud Ahmadinejad. Bild: UN Photo/Mark Garten mahmoud

– Genom att kalla iranska makthavare som Rouhani för moderata öppnar västvärlden dörrar för handel med oljerika länder, säger Banisadr.

I Iran skapar Rouhani likaså hopp om förändring, men Rouhani har enligt Banisadr inte ännu gjort något som gynnat de stora folkmassorna i Iran. Samtidigt som han i Frankrike genast efter att sanktionerna lyfts köper över hundra passagerarflygplan för Irans statliga flygbolag har Iran inte gjort några betydande satsningar i sin infrastruktur eller förfallna industri.

Rouhani har kanske gläntat på dörren till världen, men iranierna får fortfarande inte leva i frihet. Det får däremot Banisadr, om man tänker på friheten att säga vad han tycker.

– Fastän min kropp är fängslad i det här huset är mitt sinne och min själ fria, säger han. Det är få förunnat i Iran i dag.

Erik Nyström, Paris
Översättningar från persiska av Kambiz Ghafouri