Hoppa till huvudinnehåll

Varför behöver vi en miljon fågelholkar?

Pärluggla i träd
Pärlugglan behöver en rätt stor holk Pärluggla i träd Bild: Yle/Juha Laaksonen Pärluggla

Det råder ett skriande behov av fler holkar. Många av våra fåglar behöver tak över huvudet och skyddade platser för att bygga bo. Utan holkar lyckas de inte föröka sig. Kampanjen ”En miljon fågelholkar” ger fåglarna skyddade boplatser och på köpet får vi mer fågelsång för att fira det hundraåriga Finland.

Bra boplatser för häckande fåglar är en bristvara. Universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo universitet ger ett bra exempel. En fågelforskare och hans grupp förde ut 60 fågelholkar i början av maj månad. Svartvita flugsnapparen flyttade snabbt in i 59 av holkarna. ”Det här är ganska beskrivande för situationen då flyttfåglarna återvänder. Det finns för få platser att bygga bo på, antalet individer flerdubblades efter utplaceringen av holkarna”.

Speciellt de större arterna lider av bostadsbristen. Stora håliga träd, som ugglor, knipor och storskrakar kunde bygga bo i är det brist på. Vad ugglorna beträffar är det uppskattningsvis hälften som bygger sitt bo i fågelholkar.

Trädstam med bohål Bild: YLE/Rolf Granqvist trädstam

Det naturliga skulle vara att hackspettar hackar hål i trädstammarna som andra fåglar sedan kan utnyttja som fågelbon, men då relativt ung skog avverkas hinner det inte växa tillräckligt stora träd där hackspetten kunde bosätta sig. De håliga träden avlägsnas snabbt vid avverkning, så andra arter kan inte heller utnyttja hålen. Något som får konsekvenser för andra fåglar som behöver bohål.

Många fåglar föredrar att flytta in i aspträd, men aspen är rätt sällsynt i så kallad ekonomiskog.

I den nya bedömningen av utrotningshotade fågelarter är både talltitan och tofsmesen klassade som hotade. Även staren lider av bristen på bohål, trots att största orsaken till minskningen av starpopulationen som pågått under en längre tid beror på minskning av betesmarker och ängar.

Bland annat dessa arter kan man hjälpa med världens största fågelholkstalko

Universitetslektor Toni Laaksonen vid Åbo Universitet utreder som bäst mängden bohål i skogarna i Egentliga Finland. Barrskogarna har naturligt färre bohål jämfört med lövskog. Det bildas exempelvis fler sprickor i ek- och björkträd än i barrträd. Därför ökar hackspettarnas hål i betydelse i barrskogarna.

Mängden barrskog i kombination med effektivt skogsbruk gör att gamla, murkna trädstammar är svåra att finna och ökar bostadsbristen för fåglarna. ”En stor andel av fåglarna som annars bor i hål flyttar nu in i bebyggelsen, då fågelholkar inte finns ute i skogen. Då man räknat antalet svartvita flugsnappare har man konstaterat att populationen är ungefär tio gånger större i bebyggda områden än i skogen”, förklarar Laaksonen. Samma fenomen gäller även talgoxen.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur