Anne Suominen
Yle
De nya reglerna för familjeåterförening är dåligt beredda. Flyktingbarn behandlas inte som barn utan som problem och både grundlagen och barnens rättigheter utmanas. Det säger en rad instanser om regeringsförslaget, som nu har varit på remiss.
Reglerna för familjeåterförening för flyktingar har skärpts stegvis sedan 2010. Det har lett till att antalet återföreningar har minskat men nu vill regeringen strama till reglerna ännu mer med en rad ändringar i utlänningslagen.
Målet är att garantera att Finland inte framstår som ett exceptionellt lockande land för asylsökande.
I lagförslaget utvidgas och skärps kravet på en tillräcklig inkomst innan en flykting kan ansöka om återförening av sin familj i Finland.
För en familj med två barn skulle de belopp som ligger på bordet betyda en nettoinkomst på 2600 euro i månaden. De är en bruttomånadslön på nästan 4000 euro, som är långt mer än genomsnittslönen inom till exempel den kommunala sektorn.
Inkomstkravet skulle gälla också ensamkommande minderåriga barn, dock med möjlighet till undantag "om barnets bästa så kräver".
Viktiga organisationer åsidosatta
Nästan 40 organisationer och instanser har gett utlåtanden om lagförslaget. Bland dem finns polisen, gränsbevakningen, Folkpensionsanstalten och många ministerier som inte har några invändningar mot de nya reglerna i sig.
De organisationer, ett tjugotal, som har anknytning till flykting- och integrationsarbetet är emellertid mördande i sin kritik. Också riksdagens justitieombudsman, diskrimineringsombudsmannen, Kommunförbundet och Helsingfors stad har dubier.
Flera organisationer kritiserar Inrikesministeriet för att inte alls ha bett om utlåtanden av instanser som arbetar med barn även om de nya kriterierna i högsta grad påverkar just barnens ställning. Av de här instanserna har en del ändå lämnat in ett utlåtande på eget initiativ.
Konsekvensbedömning saknas
En av dem som inte ombetts kommentera men som gör det ändå är barnombudsmannen Tuomas Kurttila.
Kurttila är speciellt oroad över att ensamkommande minderåriga barn nu hamnar i en mycket utsatt position. De har ofta traumatiska upplevelser bakom sig och om de tvingas växa upp utan sina föräldrar kan det resultera i ännu större problem.
Också kostnaderna för vård och barnskyddsåtgärder för dessa barn kan bli mycket stora för samhället.
Kurttila, och många med honom betecknar lagförslaget som dåligt berett. Bland annat finns det inga som helst konsekvensbedömingar för flyktingbarnens del.
”Barnens rätt åsidosätts flagrant”
Flera organisationer speglar också skärpningarna mot konventionen om mänskliga rättigheter, konventionen om barnens rättigheter och Finlands grundlag.
Väestöliitto tror att utvidgningen av utkomstkravet till minderåriga barn betyder att de i praktiken inte har några som helst möjligheter att få hit sin kärnfamilj.
- Familjeåterförening för ensamkommande barn är redan nu mycket svårt eftersom reglerna redan är hårda. Ändringen skulle således åsidosätta barnens rättigheter och intressen på ett flagrant sätt och stå i konflikt med FN:s konvention om barnens rättigheter, säger Väestöliitto.
Ger tröstlöshet istället för integration?
Regeringen utgår i sitt lagförslag från att de skärpta inkomstgränserna vid ansökan om familjeåterförening ska underlätta integrationen eftersom flyktingar som vill ha hit sin familj tvingas ta ett större ansvar för utkomsten.
Men, säger bland andra Helsingfors stad, det kan gå tvärtom.
Responsen från kommunerna är att vetskapen om att det är möjligt att få hit sin familj främjar integrationen.
Migrationsinstitutet och flera andra instanser är på samma linje. Inkomstkraven är så höga att de är ägnade att skapa djup tröstlöshet och apati istället för att motivera till aktiv integration. En förutsättning för att integrationen ska lyckas är också att du kan vara med din familj.
Dessutom säger bland andra Amnesty att familjeåterföreningar är en laglig och trygg väg för att få skydd. Då de försvåras drivs allt fler att söka hjälp av människosmugglare och sannolikheten är stor för att antalet papperslösa flyktingar ökar.
Grundlagsutskottet får jobba
Riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen påpekar att den offentliga makten enligt grundlagen är skyldig att trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Om familjeåterföreningar nu försvåras betyder det att de här rättigheterna försämras.
Också andra hänvisar i remissrundan till grundlagen och uttryckligen paragraf 19. Den säger att det allmänna skall stödja familjerna och andra som svarar för omsorgen om barn så att de har möjligheter att trygga barnens välfärd och individuella uppväxt.
Jääskeläinen ser lagförslaget som problematiskt uttryckligen med tanke på de grundläggande rättigheterna. Därför är det skäl att be om grundlagsutskottets syn då riksdagsbehandlingen tar vid, säger han.
Meningen är att lagändringarna ska ges till riksdagen senare i vår.
Återförening i ett nötskal
