Hoppa till huvudinnehåll

Kirurgskandalen upprör i Finland

Paolo Macchiarinis skandaloperationer med plaströr.
Så ser Macchiarinis plaströr ut. Paolo Macchiarinis skandaloperationer med plaströr. Bild: EPA/CARLO FERRARO Luftstrupe,Paolo Macchiarini,EPA

Skandalen med den italienska kirurgen Paolo Macchiarini i Sverige fungerar som väckarklocka i Finland. Överläkare och professor Caj Haglund säger att han tänker på om detta kunde hända även här.

Den 57 år gamla kirurgen Paolo Macchiarini har under en kort tid gått från att vara en av de mest prominenta kirurgerna i världen till att vara misstänkt för forskningsfusk och han utreds för grovt vållande till andras död.

Under början av 2010-talet var Macchiarini en hyllad kirurg. Han rekryterades av Karolinska institutet, KI, i Stockholm och fungerade där som gästprofessor och hade också en tjänst vid Karolinska universitetssjukhuset, KS. Han blev känd för att, enligt egen utsago, ha kommit på ett sätt att byta ut delar av patienternas luftstrupar mot konstgjorda delar av plast, klädda med stamceller från patienten.

En ny värld öppnades inom medicinen och man trodde nu att man kunde börja tillverka mänskliga reservdelar på löpande band. På Karolinska Institutet stödde man Macchiarini och menade att hans luftrörsoperationer hade föregåtts av djurförsök. Uppgifter som SVT grävt fram bevisar att detta inte stämmer.

Skandalkirurgen Paolo Macchiarini
Paolo Macchiarini Skandalkirurgen Paolo Macchiarini Bild: EPA/CARLO FERRARO . Paolo Macchiarini,EPA

Det var mycket annat som inte heller stämde. Mellan 2011 och 2013 gjordes tre luftrörstransplantationer på KS. Ytterligare fem personer opereras på andra sjukhus runt om i världen på samma sätt. År 2013 visar det sig att sex av åtta patienter som genomgått operationen har dött.

Trots att dödsfallen ledde till att Macchiarini fick operationsförbud på KS försvarade Karolinska honom. Det publiceras flera artiklar om dödsfallen men efter många om och men friades italienaren från misstankarna om forskningsfusk av KI:s rektor Anders Hamsten efter en intern undersökning hösten 2015.

Paolo Macchiarini opererar.
Paolo Macchiarini operererade tre personer på Karolinska. Två av dem har dött. Paolo Macchiarini opererar. Bild: EPA/CARLO FERRARO EPA,Paolo Macchiarini,kirurgi

Det är först efter att SVT i januari 2016 sänder en dokumentär om Macchiarini som saker och ting börjar hända. Karolinskas ledning meddelade att det ska göras en extern granskning. Institutet meddelade också att Macchiarinis anställning inte ska förlängas. Den trettonde februari avgick KI:s rektor Anders Hamsten och nu i veckan avgick ännu en högt uppsatt forskare i och med skandalen.

Macchiarini misstänks i dag för grovt vållande till annans död och utreds även för forskningsfusk i samband med sina transplantationer.

Kunde det hända i Finland?

Kirurgvärlden chockades av skandalen vid KI. Krister Höckerstedt som har arbetat som kirurg i över fyrtio år säger att det här borde leda till självrannsakan på flera sjukhus.

– Atmosfären påverkas såklart negativt av det som har hänt. Tusentals patienter blir oroliga, men samtidigt betyder detta att sjukhusen får se om sina egna etiska regler. Det räcker inte att de finns, de ska också följas, säger den numera pensionerade Höckerstedt.

Överläkare Caj Haglund som är professor i kirurgi vid medicinska fakulteten i Helsingfors är inne på samma linje.

– Som överläkare och ansvarig för verksamheten tänker man igenom vilken praxis vi har och om detta kunde hända hos oss, säger Haglund.

Caj Haglund är professor vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet.
Caj Haglund är professor i kirurgi. Caj Haglund är professor vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet. Bild: Yle/Johanna Minkkinen medicinska fakulteten,Helsingfors universitet

Enligt honom diskuteras dessa frågor i alla kafferum för tillfället.

– Men vi har konstaterat att våra processer är i skick och vi har inget att vara oroliga för, säger han.

Läkare experimenterar inte på människor

Enligt Caj Haglund är det nästan omöjligt att göra något sådant som gjordes vid Karolinska i Helsingfors på grund av ett fungerande kontrollsystem. Nya sätt att operera ska alltid gå via en överläkare och hens överordnade.

– Och ska vi göra något verkligt nytt och ovanligt, som till exempel ansikstransplantationerna som inleddes nu, så behandlas de under ledning av chefsöverläkaren vid HNS, säger Haglund.

cancerkliniken
Caj Haglund arbetar på HUS. cancerkliniken Bild: YLE/Jessica Edén webbdoktorn

Han har väldigt svårt att se att en enskild kirurg i smyg skulle kunna börja med något nytt.

– Man kan inte göra flera operationer i experimentellt syfte hos oss, säger Haglund.

Inom medicinsk forskning lönar det sig ändå med risktagande, men dessa risker får inte tas på människor, säger han.

– Då man testar nytt på människor så ska man basera det mycket grundligt på laboratorie- och djurexperiment. Det ska inte vara frågan om risker då man opererar människor, säger Haglund.

Tävling mellan institutioner

Det finns mycket prestige och pengar på spel då det kommer till forskning inom medicin. För Karolinska hade Macchiarinis plaströr, om de fungerat, varit en stor prestigeseger.

– Tävlan mellan olika institut i Sverige är uppenbar och benhård. Men all ny forskning ska genomgå en granskning av oberoende experter och därför har jag väldigt svårt att förstå hur det här överhuvudtaget kunde hända på Karolinska, säger Krister Höckerstedt.

Pengar.
För att forska i medicin behövs pengar. Pengar. Bild: Creative Commons / martaposemuckel mitt första sommarjobb

Caj Haglund är också mycket medveten om tävlan mellan olika institut, och säger att liknande tävlan också förekommer i Finland.

– Det är framförallt frågan om tävlan om forskningsanslag. Det finns aldrig tillräckligt med pengar inom forskningen enligt forskarna och det begränsar vad vi kan göra. Därför tävlar forskningsgrupper sinsemellan om de stipendier eller anslag som finns till buds, säger Haglund.

Enligt Haglund kan den hårda konkurrensen vara farlig.

– Teoretiskt sätt kan det leda till osund tävlan också, och det är därför det inom den vetenskapliga världen finns en allt noggrannare kontroll av vad du har gjort och hur pålitliga dina resultat är, säger han.

Lång tid innan förtroendet återvinns

Alla händelser som den i Sverige leder till ett minskat förtroende mellan patienter och läkare. Det menar både Höckerstedt och Haglund.

– Det tar alltid en lång tid innan man återvinner förtroendet, säger Haglund.

gastroskop med lysande lampa
Gastroskopiskräck bland patienter efter miss i tv-program. gastroskop med lysande lampa Bild: YLE/Jessica Edén gastroskop

Haglund berättar att han fortfarande minns skräcken bland patienter för gastroskopi, efter en misslyckad undersökning som sändes i ett tv-program.

– Man skulle titta in i magsäcken på en patient och ett tv-program filmade det. Gastroskopet gick in i luftstrupen istället och patienten fick en känsla av att han kvävs. Det tog väldigt länge innan patienterna vågade sig till gastroskopiundersökningar igen och de talade i flera år om det de hade sett i tv, säger Haglund.

Förtroendet läkare och patienter emellan är livsviktigt och därför gör dåliga nyheter ofta mycket skada.

– Man gör väldigt mycket illa om man förstör förtroendet mellan patienter och läkare, säger Haglund.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle