Hoppa till huvudinnehåll

Medicin ledde till spelberoende - Harri spelade bort 822 000 euro

Parkinsonmedicinen gav spelberoende som biverkan. För de drabbade är ersättningarna små och kräver en lång kamp. Vi har träffat två av dem.


Harri Ojanen fick diagnos för Parkinsons sjukdom mot slutet av 1990-talet. Han hade fyllt 40 år och drev ett framgångsrikt företag som importerade kontorsmaterial.

Trots sjukdomen fortsatte han arbeta och det gick bra. Harri berättar att han i ett skede hade en skatteprocent på 70 procent. Sjukdomen störde inte jobbet och han fortsätta tjäna hundratusentals euro i året.

Kroppen blev bättre, huvudet sämre

I dag är han pank med Parkinson. Det var när han började äta läkemedlet Sifrol år 2002 som problemen började.

- Medicinen hjälpte kroppen. Skakningarna blev mindre, men huvudet slutade dessvärre fungera, säger Ojanen.

Sifrol hör till medicingruppen dopaminagonister, som stimulerar dopaminreceptorerna i hjärnan. Den används i behandlingen av Parkinsons sjukdom.

Spelmissbruk är en möjlig biverkning för Sifrol och liknande mediciner. I början av 2000-talet var det inte känt. Åtminstone inte bland de läkare som Harri Ojanen besökte.

Harri Ojanen lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga av  medicin.
Harri Ojanen Harri Ojanen lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga av medicin. Bild: Yle/Patrik Skön harri ojanen

En sväng till Macao

Harri Ojanen har gått igenom saldot av spelmanin med hjälp av kreditkorts­räkningar från kasinon bland annat i Riga, Tallinn och Macao. Omdömet var inte det bästa.

- Jag flög businessklass till Macao och förlorade 20 000 euro på kasinot. Det var som om spelandet var det enda som fanns. En gång spelade jag 49 timmar i sträck, säger han.

Casino i Macao som öppnades 27.10.2015
Casino i Macao som öppnades 27.10.2015 Bild: EPA/JEROME FAVRE Casino,Macao

På Penningautomat­föreningens kasino i Helsingfors spelade han bort 54 000 euro mellan 2003 och 2008. Hans företag gick bra ännu 2005, så han hade råd att spela. Jag tittar på en utskrift över hans spelutgifter på kasinot. Den fjärde januari 2008 var ingen bra dag, då förlorade han 25 000 euro.

- Jag hann äta Sifrol i sex år, innan en neurolog förstod att spelmanin är en biverkning av medicinen. När medicinen togs bort, försvann suget efter kasinot och spelautomater. Då hade jag förlorat 822 000 euro, säger Harri Ojanen.

Vi ber tillverkaren Behringer Ingelheim kommentera Sifrolens biverkningar. De svarar på ett allmänt plan.

- Läkemedelsskador som uppstår av biverkningar är alltid beklagliga. För att kompensera läkemedelsskador har ett ersättningsystem utvecklats som individen kan vända sig till.


Harri Ojanen lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga av  medicin.



Harri Ojanen lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga av medicin.
Bild: Yle/Patrik Skön
harri ojanen

6 000 euro för läkemedelsskada

Vi träffas på Tammerfors universitetssjukhus, den neuropsykologiska polikliniken. Harri Ojanen är intagen för den årliga kontrollen av den implanterade neurosimulatorn.

- Den fungerar bra. Tidigare åt jag sexton tabletter om dagen, nu klarar jag mig med två halvor. Betydligt sämre erfarenheter har Harri av systemet som ska ersätta läkemedelsskador.

- Jag fick 6 000 euro för tillfälligt men. Spelmanin ledde till att jag inte skötte mitt företag. Men det föranledde ingen ersättning.

Ett beslut som han inte förstår, men tvingas acceptera.

Skadorna ersätts med ett frivilligt system

Det finns ett frivilligt ersättningssystem som finansieras och upprätthålls av Finska andelslaget för ersättning av läkemedelsskador. Andelslaget har 110 medlemmar, av vilka de flesta är läkemedelsföretag. Det betalar en försäkringspremie på 5,1 miljoner till Finska ömsesidiga läkemedelsskadeförsäkringsbolaget, som behandlar och ersätter läkemedelsskador sedan 2012.

Tidigare hade Läkemedelsskadeförsäkringspoolen hand om ersättningarna. Den tar inte emot nya anmälningar, förutom sådana som är relaterade till Pandemrix-vaccinet. Hittills har poolen tagit emot 369 anmälningar om skador relaterade Pandemrix. När poolens medel är använda kommer staten att fortsätta betala ersättningar.

Ingen vet hur många som drabbas

Årligen görs cirka 200 anmälningar om läkemedels­skador. Siffran är tämligen stabil, men i Helsingfors finns en jurist som tror att det handlar om betydligt fler skador.  

- Jag skulle tippa att mörkertalet är stort. Det görs 8 000 anmälningar om patientskador årligen. Varför skulle läkemedels­skadorna vara så mycket färre, frågar Joni Siikavirta, juristen som har specialiserat sig på patientfrågor.

Juristen Joni Siikavirta jobbar med patientfrågor
Joni Siikavirta Juristen Joni Siikavirta jobbar med patientfrågor Bild: Yle/Patrik Skön joni siikavirta

De som upprätthåller systemet har inget intresse att hålla fram möjligheten att söka ersättning. När systemet togs i bruk var det meningen att apotek och hälsovårds­centraler skulle informera om läkemedelsskador. Men det sker inte.

- Jag tror att okunskapen om systemet är stor bland personal och därför blir den stor också bland patienterna. Eftersom vi alla äter mediciner i något skede av vårt liv, tycker jag att det är viktigt att folk känner till sina rättigheter. Det handlar om rättsskydd, säger Joni Siikavirta.


Klara Ekstam lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga medicin.



Klara Ekstam lider av Parkinsons sjukdom. Blev spelberoende pga medicin.
Bild: Yle/Patrik Skön
klara ekstam
 

Penningautomatföreningen får sitt

Klara Ekstam har en historia som påminner om Harri Ojanens. Parkinson-medicinen Sifrol ledde till spelmani. Ingen kände till biverkningarna och Klara Ekstam spelade bort den tämligen goda lön hon hade samt två mindre arv. Tidigare bodde hon i ett radhus i Esbo, nu har hon en liten lägenhet i Östra Helsingfors.

- Spelandet tog över mer och mer. Ibland något kasino, i början av 2000-talet började jag även spela via nätet, vilket var nytt. Men främst var det spelautomater. De finns ju överallt och dygnet runt i det här landet. Där stod jag och matade in enorma mängder pengar till RAY (Penningautomat­föreningen) och blev fattigare och fattigare, säger hon.

Det är ödets ironi att RAY stöder Finlands Parkinson-förbund. Både Harri Ojanen och Klara Ekstam har deltagit förbundets verksamhet.

Hon slutade med Sifrol, med medicinen försvann lusten att spela.

- Jag har testat spela några gånger utan Sifrol, men det är bara tråkigt. Helt meningslöst, säger Klara.

Närbild av spelautomat
Närbild av spelautomat Bild: Mikael Crawford/Yle penningspel,spelautomater,RAY,Spelberoende

Ångesten kom efter

Men när hon slutade spela blev inte livet lättare. Åren av spelmissbruk lämnade sina spår. Dessutom var ekonomin i dåligt skick.

- Jag hade en enorm ångest och bitterhet som räckte i många år. Jag ville tala om för alla att mediciner har en sådan biverkan, men med några få undantag var det inte många som brydde sig, säger hon.

Hon medverkade i tidningsartiklar och blev uppringd av andra med motsvarande erfarenheter. År 2012 medverkade hon i tv-programmet Inhimillinen tekijä och igen hörde folk av sig med liknande historier. Nu vet hon att fler än hon har spelat bort en trygg tillvaro. Det som fortfarande förvånar henne är att få bryr sig om problemet.

I andra länder visste läkare

Ilskan och bitterheten fick fart på henne.

Hon sökte själv kompensation för läkemedels­skada av läkemedels­skade­poolen. Men hennes första ansökan avslogs.

- Jag sökte en massa information på nätet och märkte att i andra länder tog man frågan på allvar. Det var ingen tvekan om att det finns ett samband mellan Sifrol och spelmani.


Delar av Sifrols biverkningar



Delar av Sifrols biverkningar
Bild: Yle/Patrik Skön
sifrol

Hon lade in en ny ansökan och den här gången hade hon kontakt med juristen Joni Siikavirta. Med hans hjälp lyckades hon få kopplingen mellan spelberoende och Sifrol erkänd. Den här gången blev utgången en annan.

- Penningmässigt var det en liten summa jag fick. Men det att jag fick veta att jag hade rätt gjorde att jag igen kunde leva lite. Jag kommer ihåg att jag blev väldigt glad över beslutet. Även om jag idag lever väldigt knappt. Men det är bara att glömma och fortsätta, säger hon.

30 år ger kontinuitet

Både Harri Ojanens och Klara Ekstams fall avgjordes av läkemedels­försäkrings­poolen. I dag har uppgifterna tagits över av Finska ömsesidiga läkemedels­försäkrings­bolaget. Bolagets verkställande direktör Tiina Hellgren säger att ur kundens perspektiv har ingenting förändrats. Samma praxis gäller fortfarande och det är bra.

- Det nuvarande systemet har fungerat i 30 år. Det börjar vara inkört och etablerat, säger hon.

Tiina Hellgren, vd för  Finska ömsesidiga läkemedelsskadeförsäkringsbolaget
Tiina Hellgren, vd för Finska ömsesidiga läkemedelsskadeförsäkringsbolaget Bild: Yle/Patrik Skön tiina hellgren

Hur många människor som drabbas av läkemedelsskador vet ingen. Men Hellgren anser att de årligen får cirka 200 anmälningar tyder på att det är nära sanningen. Ungefär hälften av anmälningarna leder till en ersättning.

Information behövs alltid

Tänk om det är som juristen Joni Siikavirta säger, att allt för få känner till att systemet finns. Därför är det bara 200 som vet vilka rättigheter de har.

- Om jag är ärlig så vet jag inte hur många fall som förekommer, men att siffran är stabil tyder på att den motsvarar verkligheten. Som försäkringsbolag vill vi att de som har råkat ut för en skada lämnar in en ansökan. Vi försöker nog informera både vårdpersonalen och apoteks­personalen om det här systemet, säger Tiina Hellgren.

Apotek
Apotek Bild: YLE/ Nora Engström apotek

Att kompensationen upplevs som låg har enligt Tiina Hellgren att göra med rättspraxisen i Finland.

- När man har fått en skada så hoppas man att få mycket pengar, men det finländska skadestånds­systemet är inte sånt. Bestående eller tillfälliga men ersätts enligt trafikskadenämndens normer och rekommendationer. De upplevs ofta som låga. Men det är de normer vi ska följa, säger hon.

Stifta lagar

Läkemedelsskador saknar en egen lag, till skillnad från patientskador. Juristen Joni Siikavirta anser att patienternas rättsskydd skulle förbättras i och med en lag.

- Nu har vi ett system som upprätthålls och finansieras av läkemedels­industrin. Jag anser inte att det är befogat och hållbart. En lag kunde ge klarare kriterier för vad som ersätts, den kunde också stadga hur informationen om systemet ska skötas, säger juristen Joni Siikavirta.  

Tiina Hellberg försvarar det frivilliga ersättningssystemet genom att hänvisa till länder där det inte finns, exempelvis USA och Storbritannien.

- I såna länder tvingas patienten själv ta strid mot stora bolag. Det är ingen lätt väg att gå, säger Tiina Hellgren.

Men i Finland upplever vissa att de tvingas strida med er istället?

- Vi strider sällan. Om du är missnöjd med vårt beslut kan du överklaga till försäkringsnämnden. Av de 200 avgörande vi gör årligen går ungefär 10 vidare till nämnden. Där ändras ungefär trettio procent av fallen, säger hon.

Finska andelslaget för ersättning av läkemedels­skador betalar årligen en försäkringspremie på 5,1 miljoner euro till Finska ömsesidiga läkemedels­försäkrings­bolaget. I fjol betalade försäkringsbolaget ut ersättningar för ungefär 700 000 euro. Upplägget väcker misstankar om att ju högre utbetalningar, desto högre premier. Men Tiina Hellgren säger att det är grundlösa spekulationer.

- Vi är ett försäkringsbolag som är helt separat från våra ägare. Ägarna har ingenting att säga till om hur vi sköter ersättnings­verksamheten.

Vad ersätter läkemedelskadeförsäkringen?

  • - Sjukvårdnadskostnader som uppkommit till följd av en läkemedelsskada.
  • - Även tillfälliga men, bestående men samt bestående kosmetiska men kan ersättas.
  • - Inkomstförlust som orsakas av läkemedelsskada kan även ersättas.
  • - Om en läkemedelsskada leder till dödsfall kan skäliga begravningskostnader ersättas.

Källa: Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget

Har du fått biverkningar? Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea efterlyser anmälningar om biverkningar. Mera information hittar du här.


Flera små piller



Flera små piller
Bild: Yle/Ludovic di Orio
burana

Rättspraxisen avgör

Några frågor finns kvar. En av dem är varför inte företagaren får någon ersättning om hen måste sluta med sitt företag på grund av en läkemedelsskada.

- Det som kan vara svårt att förstå men i skadestånds­rätten ersätts inte en företagare för att han inte kan skaffa nya kunder eller att omsättningen sjunker, säger Tiina Hellgren.

Varför inte?

- Det är inte rättspraxis att ersätta sådant i Finland. 


Kundens åsikt

Som så ofta i Finland är systemet nöjt med sig själv. Läkemedels­skade­systemet fungerar bra i de flesta fall, eftersom få överklagar. Det har funnits i trettio år. Det är effektivt och leder till få rättegångar. Men de som har egen erfarenhet av att söka kompensation är inte lika nöjda med den nuvarande modellen.

Både Harri Ojanen och Klara Ekstam hade en svår väg till en kompensation. En kompensation som dessutom är tämligen nominell. Det tog dem år och utan en hängiven jurist hade det knappast gått vägen.

Spela för pengar
Spela för pengar Bild: EPA/Dennis M Sabangan casino

- Jag uppskattar att jag fick kanske några procent av det jag spelade bort. Ska jag vara nöjd med det? Visst det är skönt att ha rätt, men i övrigt är det väl bara att glömma och gå vidare, säger Klara Ekstam.

Även Harri Ojanen har svårt att glädjas över att han fick rätt. Att det blev klart att han drabbats av läkemedels­skada.

- Jag anser nog att jag har blivit förd bakom ljuset.

Av vem?

- Både läkemedels­tillverkaren och försäkringsbolaget. De erkände sambandet mellan medicinen och spelmanin, men inte sambandet mellan spelmanin och det faktum att jag förlorade mitt bolag. Utan spelmanin hade jag ägnat mig åt arbetet på ett helt annat sätt. Det är nog frågan om vem som egentligen vann, säger han.

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight nya tipssida. Här kan du läsa tipset.

Tipsa Spotlight

Denna artikel bygger på ett tips till Spotlight. Känner du till något som vi borde granska? Skicka i så fall in ett tips!

Vi redovisar öppet för hur vi jobbar. Här hittar du de tips vi håller på med som bäst:

Spotlights webbsida
Spotlights webbsida Bild: Yle tipsmaskinen,Spotlight,datajournalistik