Hoppa till huvudinnehåll

Sömnforskare om skiftjobb: Det kan fungera alldeles bra

Nyfödd baby på Lojo bb.
Alla barnmorskor sover inte samtidigt. Nyfödd baby på Lojo bb. Bild: Yle/Marica Hildén baby friendly lojo bb

Sömnproblem är vanliga och det talas mycket om saken. Det kan rentav ses som ett samhällsproblem att finländare sover dåligt.

Dagens människor anses ha prioriterat bort sömnen och betydelsen av rutiner regelbundna sovtider betonas.

Ett faktum är dock att många måste arbeta vid sådana tider på dygnet då människan biologiskt sett borde sova.

Omkring 800 000 personer - en tredjedel av alla i lönearbete i Finland - utför arbete under så kallade obeväma arbetstider. Det vanligaste är två- och treskiftarbete och nattarbete.

ÅUCS T-sjukhus
ÅUCS T-sjukhus Bild: Yle/Linus Hoffman åucs t-sjukhus

Nattjobb är enligt arbetstidslagen jobb som utförs mellan klockan 23 och 06 så att minst tre timmar infaller mellan dessa klockslag.

Många yrkesgrupper på benen

Den som tänker föda på natten kan räkna med att barnmorskan är på jobb. Nattöppna apotek betjänar dem som kommer ut från jouren med recept i handen.

Vid behov kan man ringa efter taxi, ambulans eller polis - inte heller brandkåren lägger lapp på luckan för natten.

Taxichauffören kan i sin tur ta sig en kopp kaffe på ett nattöppet café innan rusningen vid stolpen börjar efter att krogarna stängt och servitörerna föst ut festfolket.

24/7-samhället gör det svårare att hålla fast vid sin personliga sömnrytn, det kräver mer av individen.― Sömnforskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet

Fattigare festprissar kan ta sig hem med tidiga morgonbussen efter att ha fyllt på morgonmålslagren i livsmedelsaffären där personalen jobbar dygnet runt.

Affären kanske just har fått in färska tomater med långtradare från ett växthus där de anställda plockat dem sent på kvällen.

Den butiks- eller kroganställdas barn kanske har sovit sin natt på det dygnetruntöppna dagiset där barnskötaren vakat över sömnen.

Fjärrtågen susar fram genom natten, sophämtarna och snöröjarna är i farten och papperstidningar går i tryck på småtimmarna. Personalen vid morgonnyheterna börjar då också förbereda sig för dagens första sändningar.

openskylt
openskylt Bild: Yle/Heidi Enlund openskylt

Evolutionsmässigt är denna samhällsservice mycket ny och det är oklart vad det mänskliga priset för detta är på längre sikt.

Även om Arbetshälsonstitutet har arbetet fram noggranna rekommendationer för planering av arbetsskift har många skiftarbetare problem med sömnen.

- Man kan nog säga att skiftesarbete till merparten är en belastning, säger sömnforskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet som specialiserat sig på effekter av skiftarbete.

Åtminstone torde den ekonomiska ersättning som dessa nattarbetare får inte vara för stor i förhållande till belastningen.

Mycket problem av skiftesarbete

Sömnforskare brukar tala om vikten av regelbundna sömnvanor och fastslagna vilorutiner. Man borde hitta sitt ideliska sömnschema och därefter lägga sig samma tid varje dag.

Ämnesomsättningen är långsammare på natten, men samtidigt är halten av hormonet melatonin som högst vid 3-4-tiden på natten. Därför brukar den som ska stiga upp vid den tiden uppleva att det tar flera timmar att vakna upp ordentligt.

Det är på grund av melatoninet mycket svårt att vända på dygnet, det vill säga biologiskt vänja sig vid nattarbete.

De negativa följderna av skiftarbete, särskilt nattarbete, talas det mycket om.

Arbetshälsoinstitutet räknar upp en 40 procent ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, oregelbunden hjärtrytm, diabetes, mag- och tarmbesvär - såsom halsbränna, magsmärtor och gasbesvär samt magsår.

För kvinnor innebär skiftarbete 35-60 procent ökad risk för bröstcancer jämfört med dem som utför endast dagarbete. Ökningen av risken tros bero på minskad utsöndring av mörkerhormonet under nattskiftet.

Matbutik.
Matbutik. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist matvaror

Metabolt syndrom som ökar risken för bukfetma, högt blodtryck, förhöjda blodfettnivåer och för höga blodsockernivåer är enligt undersökningar lite vanligare bland skiftarbetare.

Skiftarbete verkar också öka risken för störningar i menstruationscykeln, graviditetskomplikationer och missfall. Födelsevikten för nattarbetande kvinnors barn är lägre jämfört med övriga grupper.

Också viktökning och depression är vanligare hos skiftarbetare.

Inte bara illa med skiftarbete

Det finns många människor som ändå tycker om att arbeta vid udda dygnstider. Lönen till exempel blir oftast högre tack vare tilläggen för obekväm arbetstid.

- Många upplever att lediga vardagar är guld värda och ger en känsla av frihet. Man kan vara hemma med barn eller sköta hushållssysslor i fred. Många tycker också om att kunna uträtta olika slags ärenden i lugn och ro, säger sömnforskare Sallinen.

Människor brukar enligt Sallinen också uppskatta de 4-6 dagars ledigheter som uppstår efter fyra arbetsdagar á 12 timmar.

- Där är det typiskt att passet går från antingen 19-09 eller 09-19, säger Sallinen.

Många uppskattar också det att arbetstempot nattetid brukar vara något lägre än dagtid inom många branscher.

Bild: Yle/Mikael Kokkola mjk

Också för studerande kan ett nattarbete fungera bra under en tid.

- Om man upplever att man kan anpassa sitt sociala liv till rådande omständigheter, och om kroppen är med på noterna så fungerar skiftarbete bra, säger Sallinen.

Han påpekar också att en fjärdedel av alla som jobbar sover för lite eller för dåligt av någon orsak - det är inte alltid skiftarbetet som är boven i dramat.

Om man måste arbeta under sena kvällar, nätter och tidigare morgnar, vad kan man själv göra för sin hälsa?

- Det viktigaste är arbetstursarrangemangen. Men individen kan göra mycket genom sitt eget hälsobeteende. Hjärtvänliga lösningar har större betydelse för skiftesarbetare än för andra. Det är de vanliga: bra näring, motion, ickerökning, god sömnvård.

Enligt uppgifter i sjukvårdarbladet Sairaanhoitajat minskar i synnerhet kvinnliga skiftesarbetares sjukfrånvaro om den anställda kan vara med och påverka sitt eget arbetsschema.

När man går hem från nattskiftet lönar det sig att bära solglasögon för att inte utsätta sig för solljus så att man inte piggnar till.

- Man måste använda bondförnuft och lära sig att slappna av före sänggåendet. Om man ska sova på dagen ska man ta lika allvarligt på sovandet som om man var på väg i säng för natten, man får inte fuska med rutiner och ritualer, säger Sallinen.

Det ska vara tyst, svalt och helst mörkt i det rum där man ska sova. Öronproppar och ögonlappar kan behövas.

Man kan inte träna upp sig på att sova mindre

Sömnen tros fungera som en återhämtningsperiod då kroppen kan vila och hjärnan bearbeta intryck från föregående vakenhetsperiod. Vid djup sömn blir andningen långsammare och musklerna slappnar av.

Sovande fötter.
Sovande fötter. Bild: CC sömn

Under sömnen sänks ämnesomsättningen i kroppen, med undantag för hjärnan under REM-sömnen, som då har högre ämnesomsättning än vad den har i vaket tillstånd.

Råttor som helt hindras från att sova dör inom ett par veckor. Man tror att det sker en allmän kollaps av immunförsvaret.

Människors sömnbehov varierar mycket under livet men framför allt mellan individer.

Man hör talas om fembarnsmödrar som doktorerat vid sidan av heltidsarbete och förtroendeuppdrag, och i intervjuer berättar samma person om sitt långdistanslöpande och sitt husrenoveringsprojekt.

Sömnen är en central återställande faktor och om sömnen är länge bristfällig börjar hälsoriskerna växa.― Sömnforskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet

Faktum är att sömnbehovet följer Gauss kurva, 19-40-åriga personer behöver mellan fyra och 11 timmar sömn per dygn. De flesta sover 7-8 timmar, säger docent Tarja Stenberg som leder en sömnforskningsgrupp vid Helsingfors universitet i en intervju för Yle Uutiset.

Sömnbehovet är en genetisk egenskap och det går inte att träna upp sig på att klara sig med mindre sömn. Det genetiska behovet visar sitt rätta väsen då en person är cirka 20 år gammal, enligt Stenberg.

Det kan exempelvis tillfälligt uppstå problem om en person med stort sömnbehov får ett barn med mycket litet sömnbehov.

Eldsvåda
Eldsvåda Bild: YLE/Pekka Sipilä brandman

I medelåldern blir sömnen under efternatten ytligare och det blir svårare att somna om då man vaknat upp.

- Det är ungefär vid 45 som organismens anpassningsförmåga till ändringar i dygnsrytmen försämras, man blir mindre flexibel. Man kan inte längre sova på samma sätt "på beställning" som tidigare, säger Sallinen.

När är det dags att sluta jobba skift, när blir nackdelarna för stora?

- Om man börjar lida av vakenhetsstörning och känner att man sällan eller aldrig är helt utvilad och pigg ska man börja försöka få bort det skift som vållar mest problem. För äldre anställda fungerar ofta tidiga morgonskift bättre eftersom man biologiskt blir mer morgonmänska som äldre. Men för unga vuxna kanske inte morgonturer fungerar så bra, särskilt om det finns små barn med i bilden. Då är det ofta svårt att lägga sig i tid. De kan ha lättare att göra sena kvällspass på jobbet.

Wasa Express
Wasa Express Bild: Yle/Mischa Hietanen wasa line

Det är känt att personer som regelbundet jobbar skift sover i snitt 1-2 timmar mindre per dygn än personer som endast jobbar dagtid. Sömnkvaliteten blir ofta också lidande.

Det brukar inte vara svårt att somna, utan problemet är att man vaknar i förtid.

Av dem som jobbar skift lider 5-20 procent av sömnstörning orsakad just av skiftarbete - det är en helt egen undergrupp av sömnstörningar.

- Det är ett klart varningstecken om man känner att man inte riktigt återhämtar sig mellan passen, att man aldrig känner sig utvilad. Eller om man inte riktigt vill hållas vaken på jobbet medan man har svårt att somna hemma, säger Sallinen.

Sallinen säger att sömnmediciner kan användas för att råda bot på akut sömnsvårighet.

- Men mediciner är ingen hållbar lösning då det är fråga om sömnstörning orsakad av arbete, säger Sallinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes