Hoppa till huvudinnehåll

Argentinas gräl med amerikanska "gam-fonder" har lösts

Argentinas finansminister Alfonso Prat-Gay (t.v.) redogör för överenskommelsen  med amerikanska långivare.
Argentinas finansminister Alfonso Prat-Gay (t.v.) redogör för överenskommelsen med amerikanska långivare. Argentinas finansminister Alfonso Prat-Gay (t.v.) redogör för överenskommelsen med amerikanska långivare. Bild: EPA/David Fernández Alfonso Prat-Gay,Argentina,statsskuld,statsfinanser

Argentina har nått en överenskommelse med amerikanska långivare om hur man kan lösa landets långvariga skuldkris.

Amerikanska fonder har länge krävt att Argentina betalar tillbaka skulder från början av 2000-talet, men den 15 år långa tvisten löstes genom att summan som ska återbetalas krymptes rejält.

De amerikanska långivarna, som i Argentina är kända som gam-fonderna, får nöja sig med 4,65 miljarder dollar. Det är 75 procent av vad de begärde och Argentina ska dessutom betala räntor och rättegångskostnader.

I gengäld kommer Argentina att igen accepteras på internationella kreditmarknader som i praktiken hade stängt ut landet.

Argentinas kongress ska ännu godkänna principavtalet innan det träder i kraft.

Ekonomisk kris år 2001 ledde till skuldkris

Den utdragna rättstvisten började i och med Argentinas ekonomiska kris år 2001 då Argentina inte längre klarade av att betala sina skulder på över 100 miljarder dollar.

Största delen av internationella långivare gick med på att skulden skrevs ner några år senare, men amerikanska fonder som köpte en del av de så gott som värdelösa skuldbreven stretade emot.

Amerikanska fonder drog Argentina inför rätta i hopp om att ändå göra storvinster på affären.

Fonderna vann sina mål vilket innebar att de såg ut att göra en vinst på 1600 procent.

Inrikespolitiskt gräl

Det gjorde det svårt för Argentina att få nya lån och Argentina har tvingats betala betydligt högre räntor än andra länder i Latinamerika.

I Argentina har rättstvisten också återspeglats i inrikespolitiken och i presidentvalet ifjol.

Den förra presidenten Cristina Fernández de Kirchner gjorde tvisten till en hedersfråga och vägrade att vika sig för utländska fonder.

Den konservativa presidenten Mauricio Macri som tillträdde i december, förde däremot en mer försonlig valkampanj med löften om att han skulle nå en överenskommelse med långivarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes