Hoppa till huvudinnehåll

Vårdarna blickar utomlands när löner inte får höjas

Huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström säger att samhällsfördraget slår hårt mot vårdpersonalen. Huvudförtroendeman Eva-Maria Sundström säger att samhällsfördraget slår hårt mot vårdpersonalen. Bild: Yle / Christoffer Westerlund Barnmorska,eva-maria sundström,sjukskötare,tehy,västra nylands sjukvårdsområde

Det finns inte längre någon guldkant på tillvaron för närvårdare om samhällsfördraget godkänns, befarar sjukskötaren Eva-Maria Sundström, Tehys huvudförtroendeman för Västra Nylands sjukvårdsområde.

Det är främst nollinjen gällande löneförhöjningar som oroar.

- Det slår väldigt hårt mot närvårdarna. Lönen får inte höjas samtidigt som till exempel dagvårds- och elavgifterna fortsätter stiga. Det leder till att det inte finns några pengar över längre, säger hon.

Sundström befarar att det leder till att vi har en hel yrkesgrupp som snart måste få stöd för att klara sig ekonomiskt.

- De är utbildade och vill arbeta men måste leva på samhällets pengar, det är skrämmande, konstaterar hon.

Det är tyvärr de lågavlönade kvinnodominerade branscherna som åter igen drabbas hårdast.

Sundström är ändå i övrigt nöjd över hur förslaget ser ut i jämförelse med hur det såg ut i höstas. Däremot har hon förlorat förtroendet för våra beslutsfattare.

- Jag ger inte fem penni för vår regering. Det är tyvärr de lågavlönade kvinnodominerade branscherna som åter igen drabbas hårdast, konstaterar hon.

"Alla måste dra sitt strå till stacken"

Förslaget om att man ska arbeta tjugofyra timmar mera om året tycker Sundström inte låter alltför illa.

- Det är klart att det är jobbigt med extra timmar till då man inte får något i handen. Det är ändå något som jag tycker är ok för det gäller alla. Jag anser att det är viktigt att man drar en rättvisare linje, förklarar hon.

- Det är klart att det inte är roligt att arbeta gratis, men vårt land är i en ekonomisk kris i dag och då tycker jag att alla ska dra sitt strå till stacken, fortsätter Sundström.

Nedskärningen i semesterpenningen med trettio procent för de som arbetar inom den offentliga sektorn ser Sundström inte med lika blida ögon på.

Trettio procent är ganska mycket att spara på till exempel en lön på 3000 euro i månaden, vilket ändå är en högre lön än många inom vården har.

- Som jag redan nämnde så tycker jag att vi ska ha en rättvis linje, och det här är inte det då det är den offentliga sektorn som ska spara in, säger hon.

- Trettio procent är ganska mycket att spara på till exempel en lön på 3000 euro i månaden, vilket ändå är en högre lön än många inom vården har, fortsätter Sundström.

Vårdare söker sig utomlands

Hon befarar att många från vårdpersonalen kommer att börja blicka utomlands.

- Under hösten var det väldigt många som kontaktade mig om hur man ska göra för att arbeta utomlands, till exempel i Sverige och Norge, berättar hon.

- Med tanke på att det här inte är frågan om en nollinje utan en minuslinje så är det ännu aktuellt. Ifall man på andra sidan potten har en väldigt annan lön och kan förhandla om en hög lön så förstår jag bra att unga mänskor beger sig dit, konstarerar hon.

Här kan du bekanta dig med samhällsfördraget i stora drag.

Rättelse 1.3 kl.20.22: Sundströms titel var tidigare felaktigt skriven som Tehys huvudförtroendeman vid Raseborg sjukhus.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland

  • Brand i bostadshus i centrala Lojo

    Släckningsarbetena kan pågå i flera timmar.

    En brand i ett bostadshus i centrala Lojo sysselsatte Västra Nylands räddningsverk på tisdag kväll. Ingen människa skadades i branden.

  • Kungen från Jamaica

    Oneil Walker hade aldrig drömt om att flytta till Närpes.

    Åvägen i Närpes har många namn. Mammas gata. Allas gata. Vissa har också kallat gatan för sitt ghetto, då det samlats folk från så många olika länder där. Oneil Walker kommer från Jamaica och hans närmaste grannar är hemma från Holland, Bosnien och Vietnam. Men just han har ändå aldrig kallat gatan för ett ghetto.

  • Ekenäsdaghem utlyser dagisfred

    Björkebo jobbar på daghemmet för goda relationer.

    Skolfreden är ett bekant begrepp för de flesta. Ett nytt och mera okänt koncept är dagisfreden som i år för första gången utlyses i tre daghem i Svenskfinland.