Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagens gruppordförande oense om avvisningar

Riksdagshuset
Riksdagshuset Bild: Johannes Jansson/norden.org riksdagshus

Hur ska myndigheterna handskas med de asylsökande som får avslag på sin asylansökan? Den frågan delar åsikterna, visar svaren från riksdagsgruppernas ordförande som svarade på Yles frågor.

En del av gruppordförandena vill att de asylsökande som får avslag på sin asylansökan ska tillbringa tiden i tvångsboenden medan de väntar på att återvända. Gruppordförandena vill också att kompletterande polispersonal anlitas.

Den andra hälften fasar för hårda tag och är rädda att man glömmer bort de mänskliga rättigeheterna.

På Inrikesministeriet förbereds lagändringar som ska förhindra att utvisade asylsökande går under jorden.

Understöds avvisningsenheter?

Gruppordförandena tillfrågades om de stöder en lagändring som innebär att asylsökande som nekats asyl tvingas bo i avvisningsenheter innan de flygs ut ur landet.

Matti Vanhanen (C), ja och nej.

- Om lagändringen underlättar för de asylsökande som ska återvända hem, så ja. Det finns andra alternativ också, som att de asylsökande får bo på speciella mottagningsenheter.

Sampo Terho (Sannf.), ja.

- Avvisningsenheter med övervakning behövs, för att avvisningarna alls ska fungera. I många fall försvinner en del asylsökande som får avslag på sin ansökan får myndigheternas radar och stannar i Finland eller i ett annat Schengenland. Där jobbar de svart eller blir kriminella.

Arto Satonen (Saml.), ja.

- Det ska vara möjligt att avvisa asylsökande som inte beviljats flyktingstatus. Om asylsökande som fått ett nekande svar inte lämnar landet, vilket är troligt, ska myndigheterna ha rätt att ingripa. På det här sättet kan vi se till att asylsökande som inte fått flyktingstatus lämnar landet.

Antti Lindtman (SDP.), ja.

- Ja, i enskilda fall där det är nödvändigt för att garantera att asylsökande verkligen lämnar landet. På så sätt kan också antalet asylsökande som tas i förvar av polisen minskas.

Outi Alanko-Kahiluoto (gröna), nej.

- Jag ställer mig tveksam till eventuella avvisningsenheter, grundade för asylsökande som väntar på att återvända. De mänskliga rättigeheterna måste i första hand säkras och man får inte till exempel begränsa människornas rörelsefrihet. Speciellt kritiskt ställer jag mig till avvisningsenheter som begränsar både rätten att röra sig och andra rättigheter.

Aino-Kaisa Pekonen (VF), nej.

- Innan man förbereder nya avvisningsenheter måste man hitta en lösning på de människorättsproblem och problem med de grundläggande rättigheter som de nuvarande så kallade förvaringsenheterna ger upphov till.

Anna-Maja Henriksson (SFP), nej.

Det är inte ändamålsenligt att tvinga de asylsökande som nekats asyl till speciella avvisningsenheter. Det finns en stor risk att en sådan här åtgärd leder till fängelseaktigt boende, vilket inte ligger i någons intresse. Det är viktigt att komma ihåg att också asylsökande som nekas asyl ska behandlas humant. I synnerhet om det är frågan om barn vars behov speciellt ska tas i beaktande när det gäller boende.

Peter Östman (KD), ja.

En frivillig returresa ska hållas kvar som ett första alternativ för asylsökandena. Om det inte är möjligt så godkänner vi tvångsavvisningar och förvarsenheter. Förvarsenheter är godtagbart som sista alternativ, om det inte är säkert att personerna verkligen åker ut ur landet. Den stora gruppen av asylsökande som nekas asyl kräver undantagsåtgärder och därför godkänner vi tvångsboenden.

Även beredskapspoliserna delar åsikterna

Gruppordförandena tillfrågades också om beredskapspoliser, det vill säga kompletterande polispersonal, kan anlitas för att avlägsna asylsökande ur landet.

Beredskapspoliserna kunde fungera som till exempel trafikövervakare och ordningsvakter, uppgifter som inte kräver användande av maktmedel. Det här skulle frigöra ordinarie poliser, så att de i stället kan ägna sig åt annat, till exempel asylutredningar.

Matti Vanhanen (C), delvis ja.

- Jag godkänner kompletterande polisstyrkor för situationer som till exempel den i Torneå, där det behövdes mycket människor för att styra asylsökande vidare från gränsen. Beredskapspoliserna behövs för att de riktiga poliserna ska kunna koncentrera sig på mer krävande uppgifter.

Sampo Terho (Sannf.), delvis ja.

- Detta kan övervägas vid vissa speciella tillfällen då polisernas egna resurser inte räcker till.

Arto Satonen (Saml.), delvis ja.

Den kompletterande polispersonalens insats kan utnyttjas i undantagsfall. Den kan övervaka trafiken och upprätthålla ordningen, tillfällen som inte kräver maktmedel. Systemet med beredskapspoliser ska bara användas vid behov, om nyttan är större än kostnaderna.

Antti Lindtman (SDP), finns skäl att prövas.

Det finns skäl att testa beredskapspoliser, det kunde leda till ökad säkerhet. Idén om en kompletterande polisstyrka presenterades redan för över ett år sedan. I arbetsgruppens rapport kom fram att beredskapspoliserna kunde jobba både vid undantagstillfällen, till exempel med övervakning och som trafikpoliser.

Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna), helst inte.

Polisernas resurser borde ökas. Polisens budget är för liten. Jag understöder hellre att poliserna får mera resurser än att komplettera deras insatser med enskilda vakttjänster. Vid akut polisbrist kan kompletterande polispersonal vara bättre än ge orningsvakter utökad rätt att använda maktmedel.

Aino-Kaisa Pekonen (V), nej.

Kompletterande polispersonal finns till för att trygga statens säkerhet i undantagsförhållanden. Systemet har funnits i 20 år men har inte använts en enda gång eftersom sådana undantagsförhållanden inte har funnits. Det finns det inte nu heller.

Anna-Maja Henriksson (SFP), nej.

Vi behöver inte en så kallad andra gradens polisutbildning. Uppgifterna ska skötas inom ramen för den nuvarande polisutbildningen.

Peter Östman (KD), delvis ja.

Vid införandet av beredskapspoliser kan man använda försvarsmaktens outnyttjade reserver. I gruppen finns många reservister som fått militärpolisskolning. Om man anlitar kompletterande polispersonal får det ändå inte leda till att den ordinarie polisverksamheten försvagas. De extra resurserna för kompletterande polispersonal får inte komma från polisens kassa.