Hoppa till huvudinnehåll

Snygg, smal och social – de populära har makten i skolan

Elever i Kronoby högstadium
När vi börjar i högstadiet delar vi ofta in oss i populära och icke-populära. Elever i Kronoby högstadium Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist ådalens skola

De populära tjejgängen vi ser i amerikanska high school-filmer är inte så långt ifrån verkligheten som vi tror. Indelningen i populära och icke-populära präglar högstadierna också i Finland.

Ni vet filmen Mean Girls? De populära tjejerna äger skolan, de som inte är populära får saker slängda i ansiktet eller skuffas under en buss. Hollywoods skildring av högstadieverkligheten må verka dramatisk, men den är inte så verklighetsfrånvänd som man kan tro.

Sociologen Taru Kulmalainen har i sin doktorsavhandling skrivit om flickors grupperingar i högstadiet. Under ett års tid forskade Kulmalainen på en högstadieskola, där hon följde med sjundeklassister.

- Det finns nog skillnader till amerikanska filmer. I dem handlar det kanske ännu mer om utseendet och det är mer karikerat. Men det finns definitivt likheter till hur det är i finländska skolor, säger Kulmalainen.

Redan i sin pro gradu-avhandling märkte Kulmalainen att flickor skarpt delar in sig i grupper då de börjar i högstadiet.

Hon har delat in grupperingar i skolan till tre: populära, icke-populära och vanliga. Den här indelningen håller man enligt Kulmalainen fast vid, i olika tider och platser. Status är alltså internationellt.

- Det att elever delas in i olika kategorier gäller i olika skolor och i olika tider.

Populära har råd att göra bort sig

Chatt
Chatt Bild: Creative Commons / marcino chatta

Vi strävar efter att bli populära, eftersom det ger oss mer makt. Ur den populära klicken har vi makten att påverka, men dessutom gillar vi den uppmärksamhet och beundran som följer med.

- Det handlar om maktpositioner och rörelsefrihet. Inte bara om vem som får bestämma, men också om vem som har råd att göra bort sig och till exempel klä sig som man vill, utan att andra reagerar negativt på det, säger Kulmalainen.

När Kulmalainen gjorde sina intervjuer var det många sjuor som sa att ”en populär blir aldrig ensam”, vilket gör det mer eftersträvansvärt. För att bli en del av det populära gänget måste man ofta uppfylla en del kriteriet.

Att vara social är ett kriterium, kanske det allra starkaste. Ett annat är att också ha killkompisar.

- Att vara social är ett kriterium, kanske det allra starkaste. Ett annat är att också ha killkompisar, det ansågs vara viktigt. Och det tredje kriteriet handlar om utseende – man måste vara vacker, smal, ha fint hår och så vidare.

Inrotat i skolsystemet

Vi viftar lätt bort populära gäng som ”flickgrejer” och drama, men det handlar om ett fenomen som dels är rätt allvarligt och dels sitter djupt inrotat i skolsystemet. Det är alltså inte de där high school-filmerna som ger oss en modell av hur man delar in sig, utan skolsystemet i sig.

- Jag har tolkat det som att det handlar om en inofficiell ordning som har rötter djupt i skolans system. Det handlar om att ge vitsord och att allt på sätt och vis rangordnas.

Det handlar om en större sak än något sorts flickors flims-flams som tjejer i generation efter generation fortsätter med.

Att rangordna varandra blir alltså naturligt, då eleverna ändå rangordnas i skolans system då de till exempel får vitsord, eller belönas då de är sociala och utåtriktade.

- Det handlar om en större sak än något sorts flickors flims-flams som tjejer i generation efter generation fortsätter med. Som ett skolfenomen är det här en inofficiell ordning, och den är svår att påverka.

Indelning leder till mobbning

Mobbning förekom vid Finansministeriet
Mobbning förekom vid Finansministeriet Bild: Yle / Eva-Maria Koskinen #tadetpåallvar

Att dela in varandra i rätt och fel har självklart också följder. Enligt Kulmalainen blir mobbning en bieffekt, och dessutom tar klassandan skada av indelningen.

- Det orsakar utseendepress på flickor och reglerar hur deras kompisförhållanden skapas.

Detta å sin tur styr över vem som får vara med i gänget, vilka som gör grupparbeten med vem, vem man lyssnar på och vem som tystas ned. Någon blir den där man drar pulpeten lite längre ifrån på lektionerna.

Flickors gruppbeteende har inte undersökts tidigare i Finland, vilket också var en orsak till att Kulmalainen blev intresserad. Pojkarnas beteende har man tidigare forskat mycket i.

Det orsakar utseendepress på flickor och reglerar hur deras kompisförhållanden skapas.

- För pojkar handlar det mer om att vara maskulin och sportig. Det är en annan typs grej. Men för båda grupperna är kriterierna väldigt könade, säger Kulmalainen.

Indelningen i populär och icke-populär är något man enligt Kulmalainen borde försöka komma ifrån. Men eftersom grupperingarna är så djupt inrotade i systemet är det svårt.

- Jag tycker inte att grupperingarna behövs. Hellre borde man gruppera sig efter hobby och stil till exempel, utan att placera sig i en viss social ställning som ofta leder till mobbning.