Hoppa till huvudinnehåll

Vart försvinner alla kultursedlar? Ingen uppföljning på skattefri förmån

Kombinerad motions- och kultursedel.
Kombinerad motions- och kultursedel. Bild: Yle / Eva Lamppu motionssedel

Kultursektorn gynnas varje år av tiotals miljoner euro tack vare kultursedeln. Hundratalstusen heltidsanställda betalar varje år teatrar, konserter och bion med den skattefria kultursedeln. Men ingen myndighet följer upp hur finländarna väljer att använda sina kultursedlar. Av en förmån värd miljoner kanske en stor del blir kvar i byrålådan.

Liselott Sundbäck är en av ungefär en miljon finländare som får motions- och kultursedlar som en skattefri förmån av arbetsgivaren.

- Jag vet inte exakt hur mycket det är per år, vi får dem halvårsvis, och jag brukar använda dem till konserter, teatrar och gym, säger Sundbäck.

Förmånen ser hon som ett tecken på att arbetsgivaren uppskattar hennes insats och välmående. Och det är en klar morot att uppleva kultur, säger Sundbäck.

Max 400 euro per år - skattefritt

Kultursedeln har funnits i över tio år, men det var först 2009, efter intensiv lobbning, som den blev skattefri och användningen ökade.

Som mest kan en anställd få motions- eller kombinationssedlar för 400 euro per år, men i snitt handlar det om 200 euro per år med en självrisk på 50 euro. Det berättar Maarit Hannula, vd för Smartum, den största aktören på marknaden. Företaget säljer motions- och kombinationssedlar för 80 miljoner euro per år och har ett nätverk av tusentals aktörer som tar emot dem.

- Sedan 2005 har våra kundföretag delat ut kultursedlar för över 300 miljoner euro till sina anställda, vilket är en stor summa för personalens välmående, säger Hannula.

Smartums vd Maarit Hannula.
Maarit Hannula är vd för Smartum. Smartums vd Maarit Hannula. Bild: Yle / Eva Lamppu maarit hannula

Smartum har 13 000 kunder, varav åttio procent erbjuder just kombinationssedeln till personalen. När den skattefria kultursedeln lanserades 2009 gav den några miljoner euro i extra intäkter för kultursektorn, i dag rör sig om 20-30 miljoner euro årligen, säger Hannula. Givetvis går sedlar förlorade när människor glömmer använda dem.

- Kultursedeln används mångsidigt. Stadsteatrar, biljettförsäljningsbolag och biografer får en stor del av kakan, men också mindre aktörer får en andel. Och det är nytt jämfört med situationen i början av 2000-talet.

Minimal andel hos liten aktör

Ville Vuorelma jobbar som marknadsförare, producent och biljettförsäljare på Teater Viirus i Helsingfors. Han ger tummen upp för kultursedeln - den får anställda att må bättre och jobba bättre.

För teatern betyder den ingen särskild insats eller kostnad, tvärtom är den ett plus - ett betalmedel bland andra för kunden.

- Vi tar emot de flesta varianterna. Man redovisar för den skilt och det är inte mycket extra jobb för oss, säger Vuorelma.

Men det är bara en bråkdel av kunderna på Viirus som betalar med kultursedel.

Ville Vuorelma på Teater Viirus.
Ville Vuorelma på Teater Viirus. Ville Vuorelma på Teater Viirus. Bild: Yle / Eva Lamppu teater viirus

- Det var ungefär tre procent av kunderna ifjol som betalade med kultursedel. Det kunde ju nog gärna vara litet fler, säger Vuorelma.

Förmån för alla fast anställda

Arbetsgivaren måste erbjuda förmånen till alla fast anställda - till och med personer i pension kan få den. Men det finns inget krav på att ge den till till exempel frilansare, även om de jobbar lika mycket som en fast anställd.

Syftet med sedeln är att främja arbetsförmågan, få folk att orka jobba längre, och samtidigt ge kultursektorn ett lyft.

Och visst får kulturen mera pengar nu. Enligt en enkät av Smartum bidrar sedeln också till flera kulturrelaterade besök. Från 1-2 per år utan sedel till 3-4 gånger med sedel.

Det låter som win-win för alla, men det är svårt att bekräfta. Kultursedeln lever nämligen sitt eget liv och ingen uppföljning görs. Varken Kulturministeriet, Skatteförvaltningen, eller Statens revisionsverk vet något om användningen. Det handlar om en så liten summa, säger Marko Männikkö på revisionsverket. Då talar vi om ungefär 20 miljoner euros bortfall ur skattekassan per år.

Hur är det då med arbetsförmågan? Inte ens Arbetshälsoinstitutet har forskat i kultursedeln.

Inte heller på Svenska teatern följer man med användningen, säger Anders Derefalk på teaterns lönekontor.

- Vi följer inte upp användningen, utan det är nog mera vad vi hör av personalen. Sedeln används till bio och teater, eller årskort till ishockey.

Svenska Teatern har inte heller undersökt någon effekt.

- Jag tror den påverkar den allmänna trivseln, men hur den skulle påverka enskilda personers välbefinnande är svårt att säga, säger Derefalk.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje