Hoppa till huvudinnehåll

Yles Pia Santonen lusläste skolrapporten: Inget nytt och fräscht i Raseborg 2020

Pia Santonen är redaktör och arbetar för Svenska Yle.
Pia Santonen upplever konsultens rapport lättläst, men efterlyser nytänk. Pia Santonen är redaktör och arbetar för Svenska Yle. Bild: YLE / Seppo Sarkkinen pia santonen

Eleverna i Raseborgs svenskspråkiga grundskolor har minskat med 400 elever på tio år. Var femte pulpet står så att säga tom. Många skolor har under 60 elever. Nu är det dags för storstädning i stadens skolnät, säger en konsult.

På finska sidan är siffran också stor men inte lika stor. Eleverna på finska har under samma tid minskat med knappt 10 procent eller 85 elever. Prognoserna visar att trenden fortsätter.

En karta som visar grundskolorna i Raseborg plus vilka som i en konsultrapport våren 2016 föreslås stängas.
De röda skolorna borde stänga, föreslår konsulten. En karta som visar grundskolorna i Raseborg plus vilka som i en konsultrapport våren 2016 föreslås stängas. skolkarta,Raseborg,kartor

Från år 2005 till år 2022 minskar de svenskspråkiga eleverna med 26 procent och de finskspråkiga med 20 procent.

Det här är den ena utgångspunkten för skolrapporten som föreslår att sju grundskolor kan stänga.

Konsulten beskriver skolnätet i kommunen som ett historiskt arv.

Den andra, och mera allmänna utgångspunkten för stadens moderniserings- och sparprogram Raseborg 2020, är att stadens ekonomi är svag, kostnaderna för höga och fastigheterna för många.

Skolor som har max tio elever per årskurs

Det finns tolv svenska och sju finska grundskolor i Raseborg. De svenska skolorna har nu drygt 1 700 elever, de finska nästan hälften mindre, knappt 900.

En skolgård.
Klinkbackan koulu är en av de skolor som föreslås stänga. En skolgård. Bild: Yle klinkbacka skola

Sju av skolorna har i dag mindre än 60 elever. Det innebär högst 10 elever per årskurs.

Konsulten beskriver skolnätet i kommunen som ett historiskt arv snarare än resultatet av någon strategi som staden har haft.

Men Raseborg är knappast ett undantag utan det finns otaliga kommuner som är i samma sits. Efter kriget föddes det mycket barn och det behövdes många skolor.

Skolan har förändrats under decennierna. Bild: Marcus Nordström skolmuseum

Skolan har förändrats mycket sedan dess och den behöver fortsätta förändras.

Men konsulten påminner att inga genomgripande förändringar på flera decennier har gjorts i skolnätet i Karis, Pojo och Ekenäs, numera Raseborg.
Skåldö och Box skolor stängde 2007, Sannäs och Prästkulla 2010.

Eleven kostar 10 000 euro per år

I Raseborg kostar en elev idag nästan 10 000 (9 727) euro per år.

I Nyland är siffran nästan 1 000 euro mindre (9 117) och i hela landet ännu mindre (8 826).

Konsulten lyckas med all önskad (?) tydlighet beskriva hur dyrt det blir för staden.

Tvåspråkigheten kanske förklarar en del av skillnaden. Det ter sig klart att två mindre skolor, en finsk och en svensk, blir dyrare än en större skola. Men det nämner konsulten inte.

Litet är dyrt, litet är dyrt, litet är dyrt

Konsulten lyckas med all önskad (?) tydlighet beskriva hur dyrt det blir för staden att upprätthålla många små skolor.

"Raseborg har alltså potential att ge skattebetalarna mycket bra valuta för pengarna", säger han men tillägger att staden inte har utnyttjat den potentialen.

Böcker och kritor framför en svart tavla med texten abc.
Det ska inte vara för mycket tomt rum i klasserna. Böcker och kritor framför en svart tavla med texten abc. Bild: CC0/Krzysztof Puszczyński kritor

Konsulten ser tre huvudorsaker till det att små skolor är något staden inte har råd med:
  1. En liten skola slösar med kvadratmetrarna.
  2. En liten skola har för små grupper, alltså för många lärare i förhållande till elevantalet.
  3. Små skolor orsakar ett transportpussel som är dyrt och komplicerat.

1. 52 kvadratmeter per elev i Bromarv

En liten skola använder inte sin lokal tillräckligt effektivt. Kvadratmetrarna per elev är för många. De gamla byskolorna är ofta också gammalmodiga.

Konsulten påminner om det märkvärdiga problemet som Raseborgs stad har med sina interna hyror - de visar inte vad de riktiga kostnaderna för ett hus är. Det är därför svårt att jämföra stadens hus sinsemellan.

Det är också svårt att jämföra kostnaderna för hus som stadens äger med kostnaderna för hus som någon annan äger.

En av konsekvenserna av de förvrängda interna hyrorna i Raseborg är enligt konsulten att det på papper ser förmånligt ut för bildningssektorn att ha skolor i gamla icke-renoverade lokaler. Men för hela staden är det inte hållbart eftersom renoveringsskulden hela tiden växer.

Väntrummet på Pojo hälsostation.
Raseborgs system för interna hyror gör det svårt att se hur mycket en byggnad de facto kostar att hålla igång, säger konsulten. Väntrummet på Pojo hälsostation. Bild: Yle/Malin Valtonen pojo hälsostation

Man undrar om Raseborg kanske också har outnyttjad potential att fixa problemet med sina interna hyror. Fastigheterna med alla sina kostnader, väggarna, är ju ingen liten bit i pusslet Raseborg 2020 som staden nu lägger.

Konsulten räknar upp hur många kvadratmeter det finns per elev i stadens grundskolor i dag.

Skolan Kvadratmeter/elev Antal elever
Bromarv 52 21
Klinkbackan 37 50
Svartå 29 46
Snappertuna 25 54
Billnäs 24 47
Pojo kyrkoby 22 59
Fiskarin 22 60
Kirkonkylän 21 77
Karis svenska högstadieskola 21 217
Hakarinteen 19 171
Karjaan yhteiskoulu 18 262
Ekenäs högstadie 17 256
Höjdens 17 211
Österby 17 111
Kiilan 16 219
Seminarieskolan 16 338
Mustion 15 63
Katarina 12 317
Västerby 10 51

Om alla sju skolor stänger, klarar sig staden med över 7 000 kvadratmeter mindre än i dag. Det är ungefär 15 procent mindre än i dag. Kvadratmetrarna per elev i medeltal sjunker från cirka 19 till 16. Det låter inte som mycket men siffran blir stor när det finns flera tusen elever.

De interna hyrorna - de som alltså ger problematiska siffror - sjunker med över 400 000 euro om sju skolor stänger.

2. Den dyra personalen

Det som kostar mest i skolan är mänskorna, alltså personalen.

Om skolan är liten och grupperna små, blir antalet undervisningstimmar per elev högt. Om en lärare undervisar 20 elever i 10 timmar får varje elev 0,5 timmar.

Det behövs inte lika många lärare. Staden sparar.

Om samma lärare undervisar 10 elever i 10 timmar, får varje elev 1 timme, alltså dubbelt mer. Det är dyrare, påpekar konsulten.

Det kanske också är orättvist men det säger han ingenting om.

Med färre och större skolor blir grupperna/klasserna färre och större. Det behövs inte lika många lärare. Staden sparar.

Franska elever vid gymnasieskola i Montpellier.
En lärare och många elever blir billigare än en lärare och få elever, konstaterar konsulten. Franska elever vid gymnasieskola i Montpellier. Bild: EPA / All Over Press montpellier

Hur större grupper i större skolor på gott och ont påverkar undervisningen eller elevernas trivsel tas inte upp i rapporten.

Konsulten har räknat ut att mellan 14 och 19 grupper kan läggas ned om alla sju skolor stänger så som konsulten i första hand rekommenderar.

Mellan 12 och 15 svenskspråkiga grupper skulle försvinna, på finska sidan mellan 2 och 4 grupper.

Det kanske också är orättvist men det säger han ingenting om.

Det är många lärarlöner. Men några kalkyler om besparingen i lönekostnader finns inte med i rapporten. Det handlar hur som helst om betydande summor jämfört med till exempel summan staden beräknas spara i interna hyror. Staden sparar.

3. Färre skolor, flera skjutsbarn - men enklare ruttkarta

Det finns också andra faktorer som förklarar varför små skolor är dyra och borde stänga. Till den här tredje gruppen hör skjutsarna och mattransporterna.

I Raseborg är båda ungefär en fjärdedel dyrare än i hela landet, påpekar konsulten.

Skjutsarna blir komplicerade och dyra när det finns många skolor och lite kollektivtrafik. Staden tvingas då upphandla skolskjutsarna, rutterna blir många och eleverna flera per skjuts. Färre skolor innebär färre turer och fler elever per tur. Det blir helt enkelt billigare per elev. Staden sparar.

Några kalkyler över skjutsarna finns inte med.

På sätt och vis gäller samma för mattransporterna. Många skolor betyder mycket trafik kors och tvärs i kommunen. Och det blir inte bättre om varje skola har sitt eget tillredningskök, det blir i stället ännu dyrare. Färre skolor ger effektivare transporter och lägre pris per portion. Staden sparar.

Ett klassiskt argument bland byskolsentusiaster brukar vara att skjutsarna blir dyra om byskolan stänger. Eleverna lider och staden sparar på sikt ingenting. De här motiveringarna ljuder högt också den här gången, bland annat på Yle Västnylands webbplats.

Skoltaxi
Skolskjutsar blir billigare om många åker i samma bil eller buss. Skoltaxi Bild: YLE/Maria Helsing skoltaxi

Konsulten hävdar nu motsatsen - färre skolor leder till effektivare skjutssystem. Det gamla skolnätet med många småskolor kan inte motiveras med långa avstånd, säger han.

Men några kalkyler över skjutsarna finns inte med i rapporten.

De allra flesta avstånden är sådana att eleverna inte behöver resa längre än lagen tillåter. Där avstånden hotar bli olagligt långa gäller det helt enkelt att planera skjutsrutterna väl, säger konsulten.

Det kan då handla om Bromarvbarn som redan nu bor långt borta från sin byskola och i framtiden borde skjutsas till Höjdens skola i Tenala; för att inte tala om finskspråkiga Bromarvungdomar i årskurserna 7-9 som i framtiden skulle skjutsas till Kila i Karis.

Men sådana lär inte finnas i Bromarv.

Vilken elevstatistik ska staden använda i sina skolplaner?

Elevstatistiken är en viktig faktor när kommunen planerar för sina skolors framtid. Men vilken statistik och vilka prognoser tar man?

Ska man räkna med endast de barn som redan är födda och i något skede väntas börja i sin närskola? Det är så Raseborg nu har gjort, och så har Raseborg gjort också tidigare.

Hallonvägen i Gammelboda.
Hur stor inverkan har inflyttningen på elevstatistiken? Nu räknar konsulten inte med de uppgifterna. Hallonvägen i Gammelboda. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland,Ekenäs

Eller borde staden också tänka på inflyttningen, till exempel granska hurdan inflyttningstrend för barnfamiljer som gäller på de olika skolornas elevupptagningsområden?

Raseborg är en stad med än så länge hyggliga kommunikationer till huvudstadsregionen och rätt hyfsade hus- och tomtpriser. Kanske det också till Raseborg flyttar in mer finskspråkiga än svenskspråkiga familjer och de kanske oftare flyttar till Karis än till Ekenäs. Finns det siffror på det här?

Borde staden också tänka på inflyttningen?

Det talas också mycket om hur skolan kan vara den avgörande faktorn för barnfamiljer som överväger att flytta till byarna. Ska staden då (be konsulten) ta fram också sådana siffror? Hurdan betydelse har de i så fall för helheten eller för en viss byskolas elevprognos? Eller handlar det om så obetydliga siffror att det i sådana fall överhuvudtaget inte går att skönja en trend?

Sedvanligt konsultarbete

Rapporten sägs ha kommit till "i nära samarbete med stadens tjänsteinnehavare inom bildningsväsendet och interna tjänster" (det senare avser antagligen Intern service, Raseborgs enhet för byggnader, städning och bespisning).

I sista hand brukar det ändå vara åsikterna och ideologierna som avgör.

I praktiken låter det nära samarbetet inte speciellt på något vis utan som vilket konsultuppdrag som helst: Staden har försett konsulten med fakta och konsulten har sammanställt, analyserat och dragit slutsatser. Det är sådant konsulter gör.

Rapporten kostade staden 16 000 euro, inte alls så mycket som många kritiker redan har hunnit uppskatta.

Politikerna uppdrag blir sedan att ta del av informationen och vid behov begära mera information. I det här fallet kommer de att behöva mycket mera information om de vill fatta välvägda beslut. Men i sista hand brukar det ändå vara åsikterna och ideologierna som avgör. Politikerna ser på fakta och diskuterar och drar sedan olika slutsatser av det och fattar beslut. Det sådant politiker gör.

Raseborgs fullmäktige.
I fullmäktigesalen är det inte alltid råa siffror som styr. Också ideologin och känslorna har en plats. Raseborgs fullmäktige. Bild: Yle/Marica Hildén fullmäktige i raseborg 8.6.15

Skillnaden den här gången är att det inte är politikerna i bildningsnämnden som ska ta de slutliga besluten utan fullmäktige. Det är smått intressant då stadens förvaltningsstadga säger att bildningsnämnden har beslutanderätt i frågor som gäller skolnätet. Men kanske stadgan hinner ändra innan Raseborg 2020 är skapat.

"Den centrala skolstrukturen"

Den enda bärande tanken utöver allt sparande är att Raseborg ska bevara sin "centrala skolstruktur" och den ska staden framöver också satsa på i form av renoveringar.

Den centrala skolstrukturen i Raseborg består av åtta skolor: Seminarieskolan, Ekenäs högstadieskola, Höjdens skola årskurserna 1-6, Katarinaskolan och Karis svenska högstadium, Hakarinteen koulu årskurserna 1-6, Kiilan koulu och Karjaan yhteiskoulu.

Skolorna som föreslås bevaras men som inte hör till de centrala skolorna är Billnäs skola, Österby skola, Kirkonkylän koulu och Fiskarin koulu.

Men Fiskarin koulus öde ska avgöras redan år 2018. Raseborg har sålt skolfastigheten till föreningen Tako i Fiskars med ett löfte om att bedriva skola i fastigheten i fem år. De fem åren tar slut år 2020.

Vilka renoveringar kräver de skolor som bevaras?

Elever från stängda skolor ska flytta till andra skolor. "En utgångspunkt för denna utredning är att de ändringar i skolstrukturen som föreslås inte ska innebära nya stora byggnadsprojekt", skriver konsulten.

Stadens investeringstryck lättar då många sådana skolor stänger som skulle behöva renovering. Staden sparar.

Fiskarin koulu.
Kostnaderna för skolmaten nämns också i rapporten även om inga exakta siffror lyfts fram. Fiskarin koulu. Bild: yle/Petra Thilman skolan i fiskars

Men å andra sidan krävs förändringar i de mottagande skolorna. Konsulten påpekar att de har bedömts nödvändiga redan tidigare. Det här gäller Billnäs skola där två bostäder åren 2016-17 ska byggas om för undervisning, Katarinaskolan som ska grundrenoveras åren 2018-19 och eventuellt byggas till, samt Kirkonkylän koulu i Pojo som ska grundrenoveras åren 2018-19.

Det som däremot förblir oklart är hur det finska skolcentrumet i Kila i Karis ska klara av att ta emot Mustion koulu, Klinkbackan koulu samt Hakarinteen koulus åk 7-9. Konsulten nöjer sig med att konstatera att man bör "utreda behovet av ändringsarbeten och eventuell tillbyggnad för att alla elever ska rymmas i den helhet som bildas av Karjaan yhteiskoulu, Kiilan koulu och Karjaan lukio".

Ej heller förklaras varför de äldre Hakarinneeleverna från Ekenäs ska flytta från sin rätt nya skolbyggnad som i dag inhyser allt från förskola till åk 9.

Inget nytänk

En del politiker i Raseborg har i vårdsammanhang sagt att staden erbjuder för god service, raseborgarna är bortskämda. Samma verkar gälla för skolorna, i alla fall när det gäller antalet skolor.

Lagen tillåter att grupperna bli större, lärarna, skolorna och köken färre samt skolresorna längre. Varför inte utnyttja det då pengarna tryter och elevsiffrorna pekar nedåt?

Staden har inte valt att begära olika alternativ av konsulten, ej heller att välkomna nya idéer.

Skolnätet i Raseborg är ett historiskt arv, säger konsulten. Han kanske har rätt där.

Men något fräscht nytt tänk kommer rapporten definitivt inte med. Det är frågan om vanlig genomgång av fakta som resulterar i ett väntat förslag att stänga små enheter och satsa på de stora. Och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar.

Staden har inte valt att begära olika alternativ av konsulten, ej heller att välkomna nya idéer.

Fiskarin koulu.
Fiskarin koulu får finnas kvar till år 2020 genom ett avtal med föreningen Tako. Men hur det går sedan är ett frågetecken. Fiskarin koulu. Bild: yle/Petra Thilman skolan i fiskars

Ett försök med finsk och svensk skola under samma tak skulle inte ha varit alldeles revolutionerande, men det skulle ha suttit bra med stadens försök att profilera sig som en genuint levande tvåspråkig kommun. Men nej. Sådant fanns tydligen inte i beställningen.

Vad kunde konsulten då ha kommit med? Titta på kartan - kanske Klinkbacka + Billnäs eller Snappertuna + Hakarinne? Eller något över kommungränserna som kanske i en nära framtid saknar betydelse - Västankvarn + Svartå?

Det sägs heller inget om att utveckla byskolorna till något bättre än det klassiska åk 1+2, åk 3+4 och åk 5+6 i allt för icke-renoverade och gigantiska skolhus.

Det torde finnas forskning som visar vad en byskola kan eller för den delen inte kan bli när man slutar se den enbart som ett problem, en kostnad, ett fornminne.

Men det var visst inte sådant konsulter talar om.

Undra på att rapporten är så lättläst.

Du hittar rapporten på svenska genom att klicka på en länk längst nere i stadens informationsbrev.
Raportin suomenkielinen versio löytyy klikkaamalla kaupungin infokirjeen lopussa olevaa linkkiä.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland