Hoppa till huvudinnehåll

Djur som går i ide

Att sova vintersömn eller gå i ide är ett sätt för djur att klara av vintern. De flesta däggdjur övervintrar i vaket tillstånd, men en del sjunker i dvala. Det gör också våra insekter, groddjur och kräldjur.

I Finland klarar bara sådana djur vintern som har anpassat sig till att årstiderna växlar. På vintern är det kallt och svårt att hitta mat. Kylan innebär att många djur dessutom behöver mer mat på vintern än på sommaren för att överleva.

Djuren har utvecklat olika sätt att klara vintern. De går i hög grad ut på om djuren själva kan reglera sin kroppstemperatur.

Hur övervintrar insekter, grodor och ormar?

Landlevande ryggradslösa djur och insekter övervintrar i ett tillstånd som liknar dvala. Deras kroppstemperatur följer omgivningens och kan till och med sjunka under 0°C. Insekter övervintrar i ett vilstadium som kallas diapaus.

De här djurens köldtålighet ökar under hösten och fryspunkten i djurens celler sjunker, så att de klarar av lägre temperaturer. De övervintrar som ägg, larver, puppor eller som fullvuxna kryp.

Det finns också ryggradslösa djur som är aktiva hela vintern, som vissa spindlar och harkrankar. De lever under snön vid markytan.

Huggorm
Huggormen övervintrar i dvala. Huggorm Bild: Yle/Hannu Hautala orm

Växelvarma groddjur och kräldjur sjunker också i dvala. De måste söka sig till en frostfri plats för vintern, för de klarar sig inte om temperaturen sjunker för lågt.

Grodor övervintrar alltså i dvala på ställen som inte fryser till, på platser som i källor eller under stenar. Paddor, ödlor och ormar övervintrar i hål i marken.

Också vissa däggdjur sover på vintern

De flesta däggdjur i vårt land är aktiva hela vintern, men en del går i dvala eller sover vintersömn.

Dvala innebär att djurens kroppstemperatur följer omgivningens temperatur, men kroppen skyddar ändå djuret från att frysa. När temperaturen närmar sig fryspunkten börjar kroppen producera värme. Vintersömn betyder i sin tur att kroppstemperaturen sjunker lite, med några grader. Djurets ämnesomsättning sjunker också, men betydligt mindre än hos djur som är i dvala.

De däggdjur som går i vinterdvala är igelkotten, buskmusen, trädgårdssovaren och fladdermössen. Som andra däggdjur är de här normalt egenvarma, men blir på vintern växelvarma.

Igelkottens ide.
Det var lättare för igelkottar att hitta bra boplatser förr, när människor hade egna komposter. Nu kan man hjälpa igelkotten att hitta ett hem genom att lämna kvar lövhögar under täta buskar. Igelkottens ide. Bild: Yle/Johan Lindström igelkottar,igelkott,dvala,Vinterdvala

Djur som sover vintersömn är björnen, grävlingen och mårdhunden.

Däggdjuren som övervintrar bygger på sensommaren upp ett energirikt fettlager. Björnen och grävlingen slutar äta innan de söker upp sitt ide och livsfunktionerna anpassar sig till vintersömnen.

Alla djurets funktioner är långsammare under vintersömnen och dvalan. Djur i vintersömn kan emellanåt vakna upp men förbrukar ytterst lite energi, fastän björnen föder sina ungar under vintersömnen. Också igelkotten vaknar ofta upp ur sin dvala, men bara för korta stunder.

Brunbjörn i skogen i Norra Karelen
Björnen letar upp ett tryggt ställe att sova i som t.ex. en urgrävd myrstack eller en grotta i ett berg. Brunbjörn i skogen i Norra Karelen Bild: Yle/Pentti Kallinen brunbjörn

Varför går vissa djur i dvala medan andra sover?

Ett litet djurs kropp kan inte lagra lika mycket fett som ett stort djurs. Av den orsaken är många små djur vakna och samlar mat genom vintern. Också vakna smådjur förfryser lättare än stora då deras små kroppar avger mer värme än stora djurs.

Vintersömn förbrukar betydligt mer energi än dvala. Den energimängd som små däggdjur kan samla upp för vintern räcker inte till för att sova och fasta i flera månader och därför går de istället i dvala.

För stora djur passar det däremot bättre att sova. En björn kan lagra tillräckligt med energi för att klara vintern i sömn. För en stor kropp är det dessutom en enorm ansträngning att höja kroppstemperaturen från nära 0°C till 37°C, vilket de mindre djuren gör när de vaknar ur dvalan.

Var sover djuren?

Björnen letar upp ett tryggt ställe att sova i på hösten. När björnen lägger sig sker lite olika beroende på när vintern kommer och det kan vara vid olika tidpunkter i olika delar av landet. I norr lägger sig björnar i månadsskiftet september-oktober, medan de i söder kan vänta till oktober-november, när första snön faller. I naturen sover björnar i ett halvår.

Stället där björnen sover kan vara en urgrävd myrstack, en jordhåla eller en grotta i ett berg. Björnen bäddar med kvistar, ris och mossa i idet, så att det liknar ett stort fågelbo.

Björnens ide.
Björnar i naturen sover hela vinterhalvåret. Björnens ide. Bild: Yle/Johan Lindström björn,Björnen,vintersömn

Igelkotten går i dvala ungefär i oktober. Den bygger sig ett tätt bo av mossa, löv, gräs och kvistar under en lövhög, i en jordhög eller under en kompost. Sedan gräver den in sig i högen och trampar runt så det bildas en tät håla.

Igelkotten trivs i lite stökiga trädgårdar med gammalt ris, snåriga buskar och lövhögar. Vill man hjälpa igelkotten att hitta ett ställe för vintern ska man med andra ord inte städa alltför mycket runt sitt hus på hösten.

När hösten kommer gräver grodor för det mesta ner sig i vattensamlingar som inte fryser helt och hållet. En del grodor söker sig också till håligheter i marken eller i lös jord under lövhögar, dit kölden inte når.

Det viktigaste är att grodans vinterlya skyddar mot frost och hungriga rovdjur, eftersom en kall groda är långsam och lätt blir någons mat. I gyttjan i bottnen på en damm är därför en idealisk plats för grodan att övervintra. Andra platser är floder, havsbottnar, källor, kärr och till och med brunnar.

En åkergroda i vatten
Grodor söker sig till vatten när vintern kommer. En åkergroda i vatten Bild: Biopix: SD Lund groddjur

Källor:
Rönkä, Jeronen m.fl: Högstadiebiologi (Söderström & co, 2000), Valste, Airamo m.fl: Biologi för gymnasiet (Söderströms, 1995), Djurskyddet.se, Rovdjursskolan.se, Lunds universitet: Populärt om djur

Läs också

Vetamix

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Tio skäl att sova tillräckligt

    Prioritera sömn - det är livsviktigt.

    Känner du dig trött? Slut? Totalt utmattad? Trötthet är det första tecknet på dålig eller otillräcklig sömn. Här är tio orsaker att prioritera sömn - det är inte bara tillåtet, utan direkt önskvärt.

  • Vet du hur man shoppar säkert på nätet?

    Testa dina kunskaper om nätshopping.

    Vi köper ett och annat på nätet: resor, kläder, konsertbiljetter, böcker, sportutrustning ... Gör vårt test och ta reda på om du shoppar smart på nätet!

Nyligen publicerat - Vetamix