Hoppa till huvudinnehåll

Forsblom, Karlsson och Kähkönen kandidater till Nordiska rådets litteraturpris

Sabine Forsblom, Carina Karlsson och Sirpa Kähkönen kandidater till Nordiska rådets litteraturpris 2016.
Sabine Forsblom, Carina Karlsson och Sirpa Kähkönen kandidater till Nordiska rådets litteraturpris 2016. Bild: YLE/Marit Lindqvist Sabine Forsblom (Författare),Carina Karlsson (Författare),Sirpa Kähkönen,Nordiska rådets litteraturpris

Sabine Forsblom, Carina Karlsson och Sirpa Kähkönen. I år ställer Finland upp tre kvinnliga kandidater till Nordens mest prestigefyllda litterära pris, Nordiska rådets litteraturpris.

Finlands nationella bedömningskommitté har utsett Sabine Forsbloms roman Maskrosgudens barn (2015) samt Sirpa Kähkönens roman Graniittimies (Granitmannen, 2014) som kandidater till Nordiska rådets litteraturpris, och Åland har nominerat Carina Karlssons roman Mirakelvattnet (2015) till detta Nordens mest prestigefyllda pris.

Sabine Forsblom.
Sabine Forsblom är kandidat till Nordiska rådets litteraturpris med Maskrosgudens barn. Sabine Forsblom. Bild: Yle / Stefan Härus sabine forsblom

Sabine Forsbloms roman Maskrosgudens barn är en uppföljare till romanen Maskrosguden, som utkom år 2007. Båda berättelserna handlar om en handfull familjer starkt rotade i den östnyländska myllan. Forsblom målar fram en färgstark och mustig berättelse full av skrönor, livskraft och berättarglädje.

Läs Anna Dönsbergs recension av Maskrosgudens barn.

Sirpa Kähkönens roman Graniittimies var kandidat till Finlandiapriset år 2014. Romanen handlar om Ilja och Klara som lämnat Finland i hopp om en bättre framtid i Petrograd – staden som lockar folk från när och fjärran med löfte om ett arbetarnas eget paradis där frihet, jämlikhet och broderskap råder. Men verkligheten visar sig vara raka motsatsen.

Lyssna på Sirpa Kähkönen (på finska) när hon gästade ”Viikon kirja” på Yle Yksi hösten 2014:

I den åländska författaren Carina Karlsson roman Mirakelvattnet rör vi oss tidsmässigt mellan 1860-talet och år 1933 när vi följer torparflickan Johannas väg från hemmet i Tranvik till gården Löfvik som ligger intill Kyrksundet ”som ett smycke i sjöns gröna brudsläp av skog”.

Historien om Johanna växer till en inkännande berättelse om vilka spår olika skeenden sätter i våra liv, och hur såväl slumpen som större historiska rörelser griper in i enskilda människors liv.

Carina Karlsson
Carina Karlsson är åländsk kandidat till Nordiska rådets litteraturpris. Carina Karlsson Bild: Matilda Saul carina karlsson

Läs Marit Lindqvists recension av Mirakelvattnet.

Sorg och saknad i de svenska kandidaternas verk

Sveriges kandidater till priset är i år Katarina Frostenson med lyriksamlingen Sånger och formler (2015) och Tom Malmquists självbiografiska berättelse I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv (2015).

Katarina Frostensons dikter kretsar kring sorgens formler och ljusets sång. I dikterna utforskar författaren platser och ting, hon rör sig mellan de sibiriska vidderna och Stockholms förorter i ett försök att fånga orden och ordens möjliga och omöjliga betydelser.

Katarina Frostenson var senast nominerad till Nordiska rådets litteraturpris år 2011 med diktsamlingen Flodtid.

Tom Malmquist
Tom Malmquist skriver om sorg och saknad i boken I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Tom Malmquist Bild: Viktor Gårdsäter/Förlaget Natur och Kultur tom malmquist

Poeten Tom Malmquist debuterade ifjol som prosaförfattare med I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, en självbiografisk berättelse där Malmquist går djupt in i sorgens vilda landskap efter att han totalt oväntat förlorade sin sambo Karin när hon var gravid i 33:e veckan.

Boken är en naken och öppen beskrivning av en bottenlös sorg, och en oändlig saknad.

Läs mer om Tom Malmquists bok här.

De norska kandidaterna bjuder på komplicerade familjerelationer

Den norska bedömningskommittén har lyft fram två romankandidater till priset, nämligen Linn Ullmans De urolige (2015) och Geir Gulliksens Historie om et ekteskap (2015).

Såväl Linn Ullmans som Geir Gulliksens verk bottnar i självupplevda erfarenheter och är mer eller mindre självbiografiska berättelser.

I De urolige skriver Linn Ullman om sina föräldrar, filmregissören Ingmar Bergman samt skådespelaren och filmregissören Liv Ullman. Innan Ingmar Bergman dog planerade far och dotter ett gemensamt bokprojekt, men fadern hann dö innan man nådde fram till den konkreta boken. De urolige är dotterns sätt att slutföra projektet på egen hand utgående från intervjuband, dagboksanteckningar, brev och andra dokument.

Boktid
Linn Ullman skriver om sina föräldrar i boken De urolige. Boktid Bild: Yle 6557 6019 000

I Historie om et ekteskap skildrar Geir Gulliksen en skilsmässa och mannens försök att självrannsaka sig själv och strävan att bena ut vad som gick fel i det mångåriga äktenskapet. Titeln på boken anspelar på Ingmar Bergmans klassiska tv-serie ”Scener ur ett äktenskap” med Liv Ullman i en av huvudrollerna.

Geir Gulliksen var nominerad till Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2015 med boken Joel og Io.

Danmark satsar på lyrik

Danmark har nominerat två lyrikverk: Klaus Høecks Legacy (2015) och Bjørn Rasmussens debutsamling Ming (2015).

Klaus Høecks Legacy är en tegelsten på närmare 600 sidor som bjuder på en mångfald av stilar, stämningar, synvinklar, motiv och teman.

Verket är en uppgörelse med och en tillbakablick på ett långt liv, och kretsar i hög grad kring författarens förhållande till släkt och vänner, författarkolleger och partners.

I diktverket Ming blottlägger Bjørn Rasmussen den ångest och psykos som författarjaget drabbas av när hans far dött.

Bjørn Rasmussen
Bjørn Rasmussen är en av Danmarks kandidater till Nordiska rådets litteraturpris. Bjørn Rasmussen Bild: Frida Gregersen Bjørn Rasmussen

Krockar mellan tradition och modernitet

Där den norska författaren Geir Gulliksen skildrar ett äktenskap som gått i kras skriver den isländska poeten Elisabet Kristín Jökulsdóttir om våld och kärlek i ett parförhållande i diktverket Ástin ein taugahrúga. Enginn dans við Ufsaklett (Kärleken – ett nervvrak. Ingen dans på Fiskeklippan, 2014).

Den andra isländska kandidaten Guðbergur Bergsson har en lång författarkarriär bakom sig, och han har också varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris ett flertal gånger.

Den nu aktuella romanen Þrír sneru aftur (Tre män återvände, 2014) utspelar sig i en ensligt belägen gård på den isländska sydkusten. Gården får oväntat besök av tre utländska män som blir representanter för modernitet och oundvikliga samhällsförändringar.

Den färöiska författaren Carl Jóhan Jensen har varit nominerad till Nordiska rådets litteraturpris fyra gånger tidigare, åren 1991, 1998, 2007 och 2008.

I år är Carl Jóhan Jensen uppställd som kandidat till priset med romanen Eg síggi teg betur í myrkri (Jag ser dig bättre i mörkret, 2014) som inspirerats av den isländska poeten Einar Benediktsson (1864-1940) – en författare som hade storslagna visioner om hur man skulle kunna utveckla Island.

Det samiska språkområdet har nominerat skådespelaren, dramatikern och författaren Sara Margrethe Oskals andra diktsamling Savkkuhan sávrri sániid (2012) som skildrar det samiska livet och vardagen i kläm mellan tradition och yttre betingelser och påtryckningar.

Ifjol representerades Grönland av debutanten Niviaq Korneliussen som i romanen Homo sapienne skildrade fem grönländska hbtq-ungas vardag i Nuuk – en vardag fylld av längtan efter kärlek och ett försök att hitta, och skapa, sin egen sexuella identitet.

I år representeras Grönland av en annan ung författare, Sørine Steenholdt, som i romanen Zombieland skildrar en uppväxt präglad av alkoholmissbruk och försummelse.

Pärmbild till Sørine Steenholdts roman Zombieland
Pärmbild till Sørine Steenholdts roman Zombieland Bild: Förlaget Milik grönländska

Läs mer om samtliga kandidater på Nordiska rådets webbplats.

Nordiska rådets litteraturpris har delats ut sedan 1962 till ett skönlitterärt verk som skrivits på ett av de nordiska språken. Det kan vara en roman, ett drama, en dikt-, en novell- eller en essäsamling som uppfyller höga litterära och konstnärliga krav.

Avsikten med priset är att öka intresset för grannländernas litteratur och språk samt för den nordiska kulturgemenskapen.

Nordiska rådets litteraturpris delas i regel ut tillsammans med de andra nordiska priserna i musik, film och för natur- och miljöarbete under Nordisk rådets årliga möte, sessionen, som i år går av stapeln i Köpenhamn den 1 november.

Prissumman på 350 000 danska kronor (ca 47 000 Euro) är densamma för alla pris.

Läs också