Hoppa till huvudinnehåll

Riksreform rubbar Ålands autonomi

Entré till självstyrelsegården i Mariehamn.
Entré till självstyrelsegården i Mariehamn. Bild: YLE / Robin Lindberg Ålands lagting,landskapsvapen

Beskedet från Finansministeriet till Landskapsregeringen nyligen får stora konsekvenser för Åland. Huvudspåret för vårdreformens finansiering är att statsskatten höjs ordentligt, samtidigt som det lagstiftas om ett tak för kommunalskatten på cirka fem procent mot nuvarande 13-14 procent efter avdrag.

- Vi går enligt våra beräkningar ordentligt på minus. Eftersom ålänningarna betalar mer statsskatt i genomsnitt än finländarna, får vi proportionellt sett mindre av våra skattepengar tillbaka trots att den så kallade klumpsumman blir större, säger landskapsregeringens finansminister Mats Perämaa, liberal.

Enligt det nuvarande systemet får Åland tillbaka 0,45 procent av statens totala inkomster exklusive lån, det kallas för avräkningsbeloppet, eller populärt klumpsumman.

Det är först när inbetalningarna från Åland uppgår till mer än 0,5 procent av statens inkomster som Åland får tillbaka det överskjutande beloppet, skattegottgörelsen, populärt flitpengen.

Vill höja återbetalningen

Landskapsregeringen tog förra året upp diskussioner med Finansministeriet om en höjning av avräkningsbeloppet till Åland. Det är fullt möjligt att justera det enligt nu gällande självstyrelselag.

Motivet till en höjning är att Ålands befolkning ökat kraftigt, med cirka 20 procent, sedan den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft 1993.

Ett annat är att statens inkomster minskat genom bolagiseringar och andra arrangemang som inte var framträdande för 25 år sedan när lagen skrevs.

I arbetet med en ny utvecklad autonomi för Åland, som utförs av Ålandskommittén under ledning av president Tarja Halonen, är ett önskemål från Åland att ges möjlighet att ta över beskattningen helt eller delvis från riket när man anser det möjligt och önskvärt.

Gröper ur kommunerna

Vice lantrådet och näringsministern Camilla Gunell, socialdemokrat, menar att social- och hälsovårdsreformen i riket får även andra konsekvenser än rent ekonomiska för Åland.

- Man undrar vad självstyrelsen är värd om en sådan här reform i riket får så stora konsekvenser för vad vi har möjlighet att besluta om. Man gröper ju ur det kommunala skatteinstrumentet kraftigt, som vi har behörighet över, och betyder att vi som vill ha mer att besluta om när det gäller skatterna nu får mindre.

Det ironiska i sammanhanget är att Åland redan för många år sedan genomförde den reform som nu skall genomföras i riket. Hälso- och sjukvården är sedan början av 90-talet under landskapsregeringen.

Huvudfråga för Sipilä

Det här blir nu huvudfrågan när statsminister Juha Sipilä besöker Åland på tisdag.

- Dels vill vi ha en ordentlig höjning av beräkningen av klumpsumman, eller en lösning så att Sote-reformen blir neutral ur åländskt perspektiv, säger lantrådet Katrin Sjögren, liberal.

Text: Ulf Weman/Ålands Radio&TV