Hoppa till huvudinnehåll

Tvåspråkiga Lenni går i finsk skola - får noll stöd för svenskan

Lenni, Emil och Vilja går i finsk skola och finskt dagis. Mamman heter Johanna Nuorteva.
Lenni (till vänster) går i finsk skola, syskonen Emil och Vilja i finskt dagis bara hundra meter hemifrån. Johanna Nuorteva och hennes man valde den finska närskolan framom den svenskspråkiga skolan som ligger längre bort. Lenni, Emil och Vilja går i finsk skola och finskt dagis. Mamman heter Johanna Nuorteva. Bild: Yle/Johanna Minkkinen johanna nuorteva,skolan (fenomen),tvåspråkighet

Johanna Nuortevas äldsta son går i den finskspråkiga skolan i Arabia. Han är helt tvåspråkig, men får ingen undervisning i svenska i skolan. Tvåspråkiga barn där det andra språket är något annat än svenska, har alla rätt till hemspråksundervisning.

Nuortevas och hennes mans tre barn har alla svenska som registrerat modersmål. I Finland kan man, till skillnad från många andra länder, registrera bara ett modersmål.

Det är klart det är svårt att välja. Skolspråket blir säkert alltid det starkare språket för barnen.― Johanna Nuorteva

Nuorteva talar finska med barnen, pappan svenska. Barnen hör till en liten minoritet i huvudstadsregionen: de har svenska som modersmål men går i i finskt dagis och skola.

- Det var mest en slump. Vi bodde i Berghäll och sökte plats på det svenskspråkiga dagiset ungefär femtio meter hemifrån. Men vi fick plats i Malmgård. Det hade inneburit sammanlagt fyra timmar per dag i kollektivtrafik.

Finska skolan närmast

Då valde familjen att tillsammans med några kompisar ha en barnskötare hemma. Senare flyttade familjen till Majstad, och blev igen utan plats på det närmaste svenska dagiset. Då föll valet på det finska dagiset bara några hundra meter bort.

- Det är klart det är svårt att välja. Skolspråket blir säkert alltid det starkare språket för barnen.

Han har klasskompisar som har engelska eller tyska som andra hemspråk. De får hemspråksundervisning från början, medan Lenni är den enda som inte får det.
― Johanna Nuorteva

För äldsta sonen Lenni som går i ettan existerar hans andra modersmål inte i skolvardagen. När de andra börjar läsa svenska på nybörjarnivå, måste också han delta i undervisningen.

- Det är en fråga om jämlikhet. Han har klasskompisar som har engelska eller tyska som andra hemspråk. De får hemspråksundervisning från början, medan Lenni är den enda som inte får det.

Svårt att hitta statistik över tvåspråkiga barn

Det är svårt att hitta statistik på tvåspråkiga barn i skolorna i huvudstadsregionen. De flesta kommuner bokför nämligen inte föräldrarnas modersmål och barnet kan bara ha ett officiellt modersmål.

Det finns väldigt få barn med svenska som modersmål i de finskspråkiga skolorna.

Det kan finnas betydligt fler tvåspråkiga barn där det officiella språket är finska, men dem finns det ingen statistik på.

Vid utbildningsverken i Helsingfors, Esbo och Vanda uppger man att de flesta tvåspråkiga familjer väljer svensk skola.

För Johanna Nuorteva skulle det vara viktigt att Lenni skulle få undervisning på samma villkor som alla andra med flera språk i familjen.

I Helsingforsskolorna får tvåspråkiga barn som har något annat språk än svenska eller finska som andra modersmål hemspråksundervisning, beroende på åldern en eller två timmar per vecka.

Det här gäller alltså inte barn med svenska som andra hemspråk. I svenskspråkiga skolor får barn med finska som andra hemspråk modersmålsinriktad finska.

"Räcker med svensk skola"

2014 gjorde Johanna Nuorteva en klagan till justitieombudsmannen.Då var svaret att det i nuläget räcker att erbjuda tvåspråkiga barn möjligheten att gå i svenskspråkig skola och få läsa modersmålsinriktad finska. Och att man måste vänta och se om den nya läroplanen som träder i kraft hösten 2016 för några förändringar med sig. Men lagen har inte ändras, så det kommer inte att bli någon förbättring för de tvåspråkiga barnen.

I svenska skolor kommer barnen från många olika områden och det är svårare för dem att träffas spontant efter skolan.

Hur känns det att det här är det officiella svaret?

- Det handlar om jämlikhet. Vi ville välja skolan som är nära och som har en trygg skolväg. I svenska skolor kommer barnen från många olika områden och det är svårare för dem att träffas spontant efter skolan.

Johanna Nuorteva vill att barnen ska få vara en del av gemenskapen i den egna stadsdelen. Området är som en liten by, där grannarna känner varandra och hälsar i butikerna.

För tillfället finns det planer på att inleda försöksundervisning i modersmålsinriktad svenska på vissa håll i Helsingfors. Men det är upp till kommunerna själva att ordna, något beslut finns inte på statlig nivå.

En liten minoritet

Väldigt få tvåspråkiga barn med svenska som modersmål väljer finsk skola i huvudstadsregionen. Det kan ändå finnas många tvåspråkiga barn med finska som registrerat modersmål och svenska som andra hemspråk i skolorna.

I Vanda har man statistik på tvåspråkiga barn i svenska skolor: där är ca. 85 % av barnen tvåspråkiga, majoriteten har svenska som modersmål.

Antalet svenskspråkiga barn i finsk skola (årskurs 1-9):

Helsingfors: 119 (av 41 150)

Esbo: 139 (av 25 875)

Vanda: 42 (av 20 000)

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen