Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnolönerna: Vanhanen och Katainen var bättre än Sipilä och Stubb

Åsa A Westerlund, Priscilla Kalenius, Desis Nordlund och Christel Ahlfors
Åsa A Westerlund, Priscilla Kalenius, Desis Nordlund och Christel Ahlfors Bild: Yle/Minna Almark christel ahlfors

Matti Vanhanen och Jyrki Katainen stödde en positiv löneutveckling i kvinnodominerade låglönebranscher. Men deras efterträdare tänker annorlunda. I det så kallade samhällsfördraget djupnar lönegropen.

Vem minns Sari Sjukskötaren i valkampanjen inför riksdagsvalet 2007?

Det var då som Samlingspartiet gick till val med löften om att de lågavlönade i den offentliga sektorn ska favoriseras i den förestående lönelösningen. Galjonsfigur i kampanjen var en fiktiv sjukskötare och också de andra partierna ansåg att det är dags att göra något åt lönegropen.

Månadslönen för en sjukskötare skulle upp med 500 euro. Den enda meningsskiljaktigheten gällde hur snabbt det ska ske, redan på fem år eller kanske först på tio.

Samlingspartiet leddes då av Jyrki Katainen, som ville tona ner partiets högerprofil och göra det mera "arbetarvänligt". Kampanjen för Sari Sjukskötaren skulle bidra till en valseger.

Vi vill ge en tydlig riktning, Samlingspartiet är redo att höja statsandelarna för att ge högre lönehöjningar än genomsnittet.― Jyrki Katainen i Yles valutfrågning i mars 2007

Det gick vägen och efter valet blev Katainen finansminister. Statsministerposten togs av Centerns Matti Vanhanen.

I regeringsprogrammet utlovades ett extra statsstöd till kommunerna för att främja de lågavlönades löneutveckling. I sitt första budgetförslag anslog regeringen 150 miljoner euro i året i fyra år för att förbättra de kommunala lönernas konkurrenskraft.

Allt gick inte som på Strömsö med partiernas löften och avtalsförhandlingarna men det blev i varje fall en gropförhöjning. Sedan är det en annan sak att politikerna ångrade sig djupt i efterhand eftersom sjukskötarnas lönepåslag trissade upp också andra löner. Senare har vårdpersonalen till och med skuldbelagts för att ha bidragit till Finlands ekonomiska problem.

Redogörelse berömmer satsningen

Några år efter löneuppgörelsen gav Vanhanens regering en jämställdhetsredogörelse till riksdagen. Den lyfter fram de gjorda insatserna för att stöda låglönebranscherna.

I redogörelsen poängteras bland annat att regeringen kan påverka löneutvecklingen i kommunerna via statsandelssystemet. Det är viktigt i synnerhet för att få upp inkomstnivån för utbildade kvinnor i yrkesgrupper där lönerna inte motsvarar de krav som arbetet ställer.

Jämställdhetsredogörelsens linjer sträcker sig fram till år 2020. En mellanrapport om hur det har gått inom olika sektorer ska ges senast i slutet av det här året.

När det gäller de lågavlönade kvinnorna blir slutsatserna inte nådiga. Försöken att stöda dem tar nämligen ett ordentligt kliv bakåt med det så kallade samhällsfördraget.

Grabbhälsning för Sari Sjukskötares nya grop

Regeringen Sipiläs inställning till den kommunala sektorns anställda syntes redan i de förslag till tvångslagar som skulle införas om det inte blir ett samhällsfördrag. Då handlade det om både kortare semestrar och en sjukkarensdag.

Jari Lindström, Juha Sipilä och Alexander Stubb
Jari Lindström, Juha Sipilä och Alexander Stubb firar samhällsfördraget med en fist bump, en grabbhälsning. Jari Lindström, Juha Sipilä och Alexander Stubb Bild: All Over Press Jari Lindström,Juha Sipilä,Alexander Stubb

I den arbetsmarknadsuppgörelse som nåddes i början av veckan finns de här åtgärderna inte med men semesterpenningen bantas med 30 procent i tre år uttryckligen i den kommunala sektorn.

Semesterpenningen är i regel 50 procent av semesterlönen. För en bibliotekarie med en månadslön på cirka 1900 euro blir nettoförlusten, då skatten beaktats, cirka 180 euro i året om den räknas på fyra veckors semester.

En barnskötare inom dagvården med en månadslön på drygt 2000 euro får i en motsvarande situation en nettoförlust på drygt 200 euro. Den av Samlingspartiet tidigare så omhuldade Sari Sjukskötaren tappar ungefär lika mycket.

De här uträkningarna bygger på Kommunarbetsgivarnas uppgifter om yrken och löner år 2014. Ju längre semestern är desto högre är semesterpenningen och följaktligen desto större också nettoförlusten då den skärs ned.

Nya tag får vänta många år

Den nedbantade semesterpenningen ska finansiera beslutet att slopa arbetsgivarnas socialskyddsavgift. I praktiken handlar det om en inkomstöverföring från lågavlönade till den privata sektorns arbetsgivare och exportindustrin.

De offentligt anställda drabbas också av att en större andel av flera andra arbetsgivarkostnader ska överföras på arbetstagarna från nästa år. Nettoförlusten blir därmed alltså ännu större.

Ordföranden för social- och hälsovårdsfacket Rauno Vesivalo tröstar sig med att regeringens tvångslagar hade varit ännu värre för de lågavlönade kvinnorna.

Vi får inte glömma likalönsmålet utan ta ny sats för att nå det på 2020-talet― JHL:s ordförande Jarkko Eloranta

Vesivalos kollega på de offentligt anställdas fackförbund Jarkko Eloranta hoppas att ”den hjälp som exportsektorn nu får av de offentligt anställda kompenseras då tiderna blir bättre”. Han tror på ny fart för lönemålen på 2020-talet.

Korrigering 3.3. kl 11:10. Uppgifterna om hur semesterpenningen räknas ut har preciserats. Penningen bygger på semesterns längd.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes