Hoppa till huvudinnehåll

Tron ger både glädje och skam

Tro finns överallt, men utövas olika.
Tro finns överallt, men utövas olika. Tro finns överallt, men utövas olika. Bild: Pampas Production kristendom,islam,religion,tro,sikhism

De finns överallt. I skolan, på jobbet, i bussen och i fotbollslaget. De är unga och gamla, kvinnor och män. Att vara troende är oftast något väldigt privat, men i serien Troende på Yle Fem följer vi flera personer med olika trosinriktningar och som aktivt lever ut sin övertygelse. De berättar öppet, rakt och ärligt om hur deras tro påverkat deras liv och vilka val de gjort på grund av sin tro.

Iklädd läderväst och med långt rockigt hår reser Pontus J Back runt i världen och Finland med sin gitarr. Om det är möjligt tar han gärna raggarbilen till spelningarna. Men det är inget sex drugs and rock and roll det är frågan om. Han gör det för att berätta om hur han blev troende.

- Jag har alltid haft någon form av barnatro, men det liv jag levde tidigare var allt annat än kristet, säger Pontus J Back.

Tidigare levde han det där vilda rockstjärnelivet med droger och alkohol. Till slut sa kroppen stopp. Om han inte fick ett slut på supandet skulle han säkert dö av det. Något sjukhus vågade han inte ta sig till. I stället gick han till kyrkan.

- De lade händerna på mig och började be. Jag kände en ström av kärlek som fyllde mig och det resulterade i att jag började gråta, säger Pontus.

Upplevelsen var befriande samtidigt som känslan var ambivalent.

- Jag minns att jag sa om ni berättar för någon att jag var här går det illa. Jag menade att om någon skvallrar att jag har varit där så ser jag till att någon tar livet av dem, säger Pontus.

Han levde fortfarande i sin gamla tro, att så snart han blev frisk skulle han vara rockstjärna igen. Men så blev det inte. När han låg på sjukhus och trodde att han skulle dö ändrades allt.

Pontus lade om sitt liv och har nu vigt sitt liv åt att genom sin egen historia få människor att komma till tro.

- Det finns en längtan efter Gud. Många söker på fel ställe och tror att allt som är andligt är Gud, säger Pontus.

Pontus bytte våld mot tro.
Pontus bytte våld mot tro. Pontus bytte våld mot tro. Bild: Pampas Production kristendom,motorcyklister,pontus j back,tro,troende

Kämpar för acceptans

Mazin H. Yassin har alltid trott på att det finns en Gud. Men det var när han kom till Finland år 2002 som han växte sig starkare i sin tro. Här bor han med sin fru Ann Kekkonen och deras son Basil.

- Du kan inte bo i Finland och vara muslim utan att tänka på det när alla andra runt dig inte är muslimer. Det är inte bara det att de inte är muslimer. De är inte ens kristna. De har ett helt annat koncept för vad deras mening med livet är.

Mazin är uppväxt i Cypern, men har sudanesiska föräldrar. Han kom till Finland som 22-åring för att studera. Han kämpade för att få bli en del av en grupp, men finländarna verkade inte intresserade av en ny bekantskap.

- Faktumet att människor här verkar ha gått ifrån att ha en tro på att det finns en gud och en mening med livet, betyder att det är svårare för oss som har en tro att integreras. För om du har ett förhållningssätt där bara du själv är ansvarig för dina handlingar baserat på dina värderingar, då kan det vara svårt att relatera till någon som säger att något större guidar en, säger Mazin.

Mazin har hittat ett hem i moskéen.
Mazin har ett andligt hem i moskéen. Mazin har hittat ett hem i moskéen. Bild: Pampas Production mazin h. yassin,islam,Cypern,tro,troende

Man kan vara finländsk och muslim

Mazin hittade snart ett sammanhang. Från att endast ha besökt moskén för att man förväntas göra det, blev moskén snabbt hans andra hem. Han är volontär där och lär unga om islam. Samtidigt jobbar han för att unga muslimer inte ska känna att de är utanför.

- Jag vet hur det känns att växa upp i ett land där du inte relaterar till dina föräldrars kultur eller land, men du passar inte heller in hundra procent i den lokala kulturen. Du är det som kallas ett tredjekultursbarn. Det är väldigt svårt att växa upp i ett land som är ditt hem, men människor behandlar dig som en andraklass medborgare.

Han är oroad över de unga som växer upp i Finland, men som känner att de inte passar in. Tillsammans med moskén har han inlett samarbeten med regeringen och polisen, både för att förebygga extremism och för att hjälpa unga att känna sig delaktiga i det finska samhället.

- Du kan vara muslim och finsk. Det är acceptabelt, du kan vara båda. Inget stoppar dig. Vi känner att vi ger dem en sådan grund, att de känner att det här är deras hem. De behöver inte känna att de är outcasts i deras eget land, då känner de mindre ilska.

Saran hittar inre frid genom mantran.
Saran hittar inre frid genom mantran. Saran hittar inre frid genom mantran. Bild: Pampas Production saran kaur,sikhism,religioner,tro,troende,mantra

Ambivalent känsla att börja tro

Största delen av sitt liv har Saran Kaur ägnat sig att spela violin och klassisk musik. När pressen tog över och spelandet blev en börda valde hon att lägga av. Sedan dess har hon försökt hitta det hon brinner för och vill göra. Hon åkte utomlands. Hon var greenpeace-aktivist och hon gjorde volontärjobb och utövade yin yoga. Den andliga resan började med att hon köpte en yogavideo.

- Där satt de i turban och jag var sådär vad är det för freaks i turban? Jaja, men jag kan väl kolla vad det är.

I videon gjorde man inte bara yoga, utan man sjöng också mantran.

- Sång och ord var min grej. Men det var fortfarande inom vissa parametrar. Det här är accepterat och det här är flum och hihuli, det här tänker vi inte ens tänka på. Folk som talar i tungor, folk som sjunger mantra, bara släng det liksom, säger Saran Kaur.

Hon testade ändå att sjunga med och blev direkt tagen av det. Känslorna började svalla, men hon ville inte acceptera, att hon är en person som sitter hemma och sjunger mantran.

- Jag hade ett ögonblick då jag satt hemma och bara det här är så skamligt. Jag satt och grät och tänkte jag kan inte vara en sådan här människa. Samtidigt hade jag mantra på och lyssnade på mantrorna och tänkte men det känns så bra.

Freaksen i turban tillhör sikhismen, en religion som är kring 500 år gammal och härstammar från Pakistan och norra Indien.
Saran Kaur insåg att hon trodde på religionens budskap och insåg att hon länge levt efter den när hon gjort yin yoga, varit volontär och aktivist.

- Sen var jag bara så där Fuck it. Jag är människa som gör sådan här skit. Jag måste inte döma mig själv mer för det, säger Saran Kaur.

Hon kom, som hon själv uttrycker det, ut ur den andliga garderoben. Nu studerar hon till kyrkvaktmästare inom evengelisk-lutherska kyrkan för att förhoppningsvis kunna öppna sitt eget spirituella center. Hon har lyckats kombinera kristendom med sikhimsm och samtidigt hittat en ny typ av musik i Naam yoga, i vilken man praktiserar både sång och musik.

- Allt det man för med sig i livet tar man med sig, men på ett högre plan. Nu kan jag tjäna folk genom att undervisa vibrationsyoga, spela ett stråkinstrument och sjunga. Det kom tillbaka, säger Saran Kaur.

Redaktör: Alexandra Furu



I serien Troende, söndagar på Yle Fem, följde vi också bl a Patrick Tiainen som grundade sitt eget kyrkosamfund som 20-åring, Marianne som får förbön för sin nervsjukdom och familjen Gädda som ska åka till Kenya som missionärer.

Mer från programmet

Tro

Nyligen publicerat - Tro