Hoppa till huvudinnehåll

Från lokalt till internationellt universitet

Kjell Herberts
Kjell Herberts medverkar i Åbo Akademis hundraårshistorik Kjell Herberts Bild: Yle/Maud Stolpe kjell herberts

Sociologen Kjell Herberts är en av dem som håller på och skriver en artikel för Åbo Akademis hundraårshistorik. Han undersöker varifrån studenterna har rekryterats genom åren.

Det är ett digert material Kjell Herberts har haft att gå igenom då han har kartlagt varifrån i landet studenterna har hittat till Åbo Akademi.

Från student nummer ett fram till idag finns det många tiotusentals studenter som har skrivit sitt namn i Åbo Akademis matrikel och alla dem har han tittat på och där framgår det också varifrån studenterna har kommit.

Bild på Åbo Akademis huvudbyggnad.
Bild på Åbo Akademis huvudbyggnad. Bild: YLE/Åboland åbo akademi

Överraskande få förändringar

Kjell Herberts säger att han är överraskad över hur få förändringar det sist och slutligen är i varifrån studenterna har kommit till Åbo Akademi och vad de har studerat genom åren.

Visserligen har volymerna ökat enormt under de snart ett hundra år akademin har verkat, men både ämnesval och könsroller är väldigt stabila.

Under Åbo Akademis första tider var studenterna framför allt Åbobor. 1919 fanns här 49 studenter och nästan alla var från Åbo. Om man inte kom från Åbo fanns det ett speciellt omnämnande om det i verksamhetsberättelsen.

Man kan i början tala om en mycket regional högskola med rekrytering bland borgarklassens söner, som skulle få en gedigen utbildning.

På grund av krig och eländen är det först mot slutet av 1950-talet och början av 60-talet som det sker en ökning av studenter från annat håll.

I slutet av 60-talet sker också en enorm expansion av akademin i och med att studenter från landsbygdsgymnasierna kommer in i bilden.

Då växer akademin så att det knakar och många nya ämnesområden öppnar, vilket i sin tur gör Åbo Akademi till hela Svenskfinlands universitet.

Gamla Flicklyseet på Kyrkoesplanaden
Gamla Flicklyseet på Kyrkoesplanaden Bild: Yle/Malin Hulkki flicklyseet

Läraryrket tradition i Österbotten

Kjell Herberts säger att om man ser på det som var före pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi, alltså seminarierna i Nykarleby och Ekenäs så rekryterade de väldigt mycket österbottningar.

Det fanns helt enkelt en tradition för österbottningar att bli lärare.

Han säger att diskussionerna om var pedagogiska fakulteten skulle placeras, men att det nog var ett lyckat beslut att placera den i Vasa med tanke på den traditionen.

I och med den placeringen var det många österbottningar som fick närmare till studieorten, som i och med det också valde pf framom andra utbildningsmöjligheter i Åbo eller Helsingfors.

Speciellt i början var andelen österbottningar enormt stor vid pedagogiska fakulteten, konstaterar Kjell Herberts.

Studenter 2013 från Vasa övningsskolas gymnasium.
Studenter 2013 från Vasa övningsskolas gymnasium. Bild: YLE/Mira Myllyniemi vasa övningsskolas gymnasium

Trender och identiska studenter

I de många matrikelböcker, som han har gått igenom finns basuppgifter om studenterna, som de själva har skrivit in.

Det intressanta här, är att han har hittat många identiska studenter. Identiska på det viset att det kan vara två studenter från samma gymnasium, från samma kommun, är födda samma år och studerar samma sak.

Han säger att han har hittat åtminstone ett femtiotal sådana.

Det här har han sett gång på gång och det kan handla om två pojkar från Lovisa som studerar matematik samtidigt. Då undrar han hur ämnesvalet går till egentligen.

Är man påverkade av varandra? Gör man som kompisen gör för att det är tryggast så eller är det någon tradition man faller in i? Han frågar sig hur individuellt det här valet sist och slutligen är.

Det han funderar på om de här personerna har kommit ifrån varandra i Åbo eller om de lever parallella liv fortfarande.

Kjell Herberts säger att ämnesvalet verkar vara ganska slumpmässigt många gånger och han tillstår att det var så också för honom själv.

Han tänkte studera psykologi, vilket han visste vad det var, men kom inte in i och med att det var ganska svåra förhör.

Då såg han att det fanns ett ämne som hette sociologi. Ordet slog han upp i en ordbok och definitionen tilltalade honom och på den vägen är det.

Det här lär han inte vara ensam om och han säger att av de ungefär 30 % som avbryter studierna är det säkert många som har hittat något annat, som känns riktigare.

Det man också måste komma ihåg är att det har varit rätt lätt att komma in på vissa ämnen och under tiden man har studerat det har man kommit in på något annat.

Bild: Yle/Dimitri Volgin promotion i regn

Borde ha börjat med examina

Då det gäller det digra material Kjell Herberts nu har plöjt igenom så säger han att han egentligen borde ha börjat med att titta på avlagda examina i stället för på de inskrivna studenterna.

Under åren har 24 tusen studenter avlagt 32 tusen examina. Siffrorna beror på att många har dubbla examen.

Rekordet vid Åbo Akademi innehas av en person med sju examina, men så är den personen också dubbeldoktor.

I det material han har betat igenom finns mycket relevant information att hämta. Här finns information om huvudämnen, traditionella könsroller bara för att nämna något.

Det var först läsåret 1971-72 som kvinnliga studenter kom i majoritet vid Åbo Akademi och sedan dess har de ökat rejält för att idag utgöra närmare två tredjedelar.

Bild: YLE glasfasad

Kvinnliga och manliga ämnen

Kjell Herberts konstaterar att det är helt klart att det ännu idag finns helt kvinnliga och helt manliga ämnen.

Diplomingenjörerna är till största delen män och så länge korrespondentutbildningen fanns vid Hanken så var alla kvinnor.

Humanistiska fakulteten är består också till övervägande del av kvinnor, liksom lärarutbildningen konstaterar han och det här förvånar en aning i och med att man idag talar så mycket om individuella val och individens frihet.

Vi tycks alltså fortfarande vara nog så bundna av könsrollerna.

Vad teologiska fakulteten beträffar har kvinnor kommit in relativt tidigt i och med att många kvinnor studerade teologi för att bli religionslärare innan prästämbetet öppnades för dem.

Vid teologiska har också många finskspråkiga studerat liksom barn i olika prästsläkter i Österbotten.

Begåvningarna från landsbygden

Det var egentligen via grundskolreformen som den så kallade begåvningsreserven från landsbygden kom att ta sig till högskolevärlden.

Trots det här går fortfarande akademiska studier i arv.

Kjell Herberts konstaterar att vi i vårt samhälle har en karriärstege där vi tycker att följande generation ska ha en högre utbildning och vara ett strå vassare än vi själva har varit.

Många har svårt att acceptera att barnen får en lägre utbildning och då så sker är det knappast något man så gärna vill tala om.

Man berättar om de barn som har högre utbildning än man själv och tenderar att glömma de andra, som ändå kan leva ett rikt liv och göra en gedigen insats med den begåvning de har.

En rund skylt, med texten Björneborgs svenska samskola 1892, är uppsatt på en tegelvägg.
En rund skylt, med texten Björneborgs svenska samskola 1892, är uppsatt på en tegelvägg. Bild: YLE/ Anna Kyhä Björneborgs svenska samskola,bss

Från regionalt till internationellt universitet

Det Kjell Herberts har kunnat konstatera i sin undersökning är att Åbo Akademi har varit en viktig högskola viktigt för de svenska språköarna.

Tammerfors, Björneborg, Uleåborg och Kotka har alla leverat många studenter till akademin. Speciellt gäller det träkemin och ekonomin där yrkena ofta har gått i arv.

Redan i ett tidigt skede hade Åbo Akademi också internationella kontakter och vissa ämnen har etablerat kontakter långt före Erasmus och EU.

Idag finns till exempel många studenter från Asien då det gäller kemi och teknik. Däremot är studenter från USA och Storbritannien ganska ovanliga här.

Svenska studenter har också varit en potential och det återspeglas i lärarkåren i de ämnen där språket är viktigt d.v.s. inom humaniora och teologi.

Det här betyder att vi idag nog kan kalla Åbo Akademi ett internationellt universitet, även om tyngdpunkten ligger i det svenska i Finland.

Det att man ska kunna tala enbart svenska i alla kafferum har man kunnat glömma redan för tjugo år sedan.

Ungefär 40 tusen matrikelnummer har använts vid Åbo Akademi sedan 1919 till dags datum
Ungefär 30% av de inskrivna har avbrutit, hoppat av eller aldrig påbörjat studierna
I höstas hade 24 tusen avlagt sammanlagt 32 tusen examina, många har dubbel examen
Läsåret 1919-20 var 49 studenter inskrivna vid ÅA
Läsåret 2015 hela 6 450, varav 4574 i Åbo, 1266 i Vasa, 117 i Jakobstad och 65 i Helsingfors

Läs också