Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnliga genier – finns dom?

Moa Gammel
Moa Gammel lyfter fram kvinnor som äger sina liv. Moa Gammel Bild: Patricia Reyes Moa Gammel

Om man äger sitt liv, om man går sin egen väg trots eller mot alla odds, är man ett geni. En kreativ hjälte.

I mars 2014 var det premiär för den svenska skådespelaren Moa Gammels podcast ”Genier” där hon bjudit in 14 kvinnor till Röda rummet på Berns för att samtala om livet och konsten.

I hög grad kom diskussionerna att fokusera på den kreativa processen och skapandets villkor och förutsättningar – antagligen för att de flesta som Moa Gammel valde att träffa är konstnärer i någon form, såsom skådespelare, författare, regissörer och fotografer, samt en journalist och en politiker.

I höstas utkom podcast-diskussionerna i bokform.

Utgångspunkten för Moa Gammel var att träffa kvinnor som på olika sätt ”äger sitt liv”, kvinnor som gått sin egen väg, som brutit mot normer eller som vågat vara obekväma. Kvinnor som Moa Gammel ser upp till som sina hjältar, genier som ”söker sin egen suveränitet oavsett vilka hinder som omgivningen sätter upp.”

Samtalen kom följaktligen i hög grad att handla om vikten av att ta sig rätten att definiera sitt liv eller sitt sätt att vara/leva/utöva sitt konstnärskap, att hävda sin rätt till frihet och oberoende, att ha tolkningsföreträde till sitt eget liv.

Självsäkerhet kommer med ålder

Skådespelaren Pernilla August konstaterar att självsäkerheten tilltar med åldern samtidigt som viljan att behaga eller att foga sig avtar.

Med stigande ålder uppnår man - förhoppningsvis - en viss grad av mognad, man kan se på sitt liv och sitt värv med ett visst mått av självdistans samtidigt som man bottnar djupare i sitt jag och kan tala från en bestämd plats i rummet, så att säga.

Pernilla August
Pernilla August medverkar i podcasten/boken "Genier". Pernilla August Bild: Charlie Drevstam arvingarna

Samtidigt vittnar många av kvinnorna i podcastserien/boken om att man som kvinna ofta tvingas kämpa för det som Moa Gammel själv kallar för ”sitt kreativa existensberättigande” – att man får jobba lite extra för att bevisa sin kompetens, att kämpa för att ta plats, att nå den graden av självförtroende där man inte är alltför sårbar.

Samtalen är avväpnande i sin öppenhet där de medverkande reflekterar kring och analyserar sitt eget skapande, ser på sina bevekelsegrunder samt på såväl de inre som de yttre förutsättningarna för att utöva sitt konstnärskap och sitt yrke – ibland på trots av, ibland på trots mot.

Geni – ett ord som skaver

Det som slår mig när jag läser texterna är hur svårt många av de medverkande har att förhålla sig till ordet ”geni” – de flesta ryggar tillbaka för ordet, slår ordet ifrån sig smått generat och undviker att fästa begreppet på sig själva, kanske för att ”geni” är något som man för det mesta förknippar med män.

Skådespelaren Ann Petrén säger att hon inte har något förhållande till ordet geni, förutom att hon tänkt att det inte finns några genier av kvinnligt kön:

”Jag tycker att man till en viss del ska försöka undvika genibegreppet så länge det är förknippat med bara män. Jag tycker att det är ointressant som begrepp. Jag har säkert sagt att någon är genialisk till exempel, det är lättare att säga. Man kan ha genialiska drag eller göra en handling som är exceptionell. Men geni? Näe, jag vet inte.”

Också konstnären och filmregissören Anna Odell förknippar ordet och begreppet ”geni” med en manlig kultursfär: ”Kan kvinnor vara genier? Samtidigt stör det mig att jag direkt tänker, geni, jag, nej inte är väl jag? Istället för att bara tacka och ta emot. Typiskt kvinnlig reaktion.”

Pärmbild till Moa Gammels bok "Genier"
Pärmbild till Moa Gammels bok "Genier" Bild: Förlaget Natur & kultur Moa Gammel,genier,kvinnor

Skillnaden mellan manligt och kvinnligt geni

Det romantiska geniet var en manlig konstnär som skapade storslagna och odödliga verk av bestående värde - en Kulturman som Johann Wolfgang von Goethe (1749-1832) som sjösatte romantikens manskult med boken ”Den unge Werthers lidanden”.

I efterordet till boken Genier skriver Ebba Witt-Brattström att anspråket på att vara ett geni är ett starkt tema i dagens kultur och att geniet ohjälpligen, än idag, är infärgat med patriarkala värderingar.

Visst har det under historiens gång funnits kvinnor som ansetts vara genier av sin samtid, men som av senare historieskrivare förpassats ut i marginalen – som exempel nämner Witt-Brattström en samtida till Goethe, nämligen Madame de Staël (1766-1817), ”en Kulturkvinna som ägde bildningens och ordets makt”.

Eva Witt-Brattström.
Ebba Witt-Brattström undersöker skillnaden mellan manliga och kvinnliga genier i efterordet till "Genier". Eva Witt-Brattström. Bild: Gunilla Celvin ebba witt-brattström

Enligt Ebba Witt-Brattström finns det en skillnad mellan manliga och kvinnliga genier i deras syn på sig själva och deras förhållande till omvärlden.

Det manliga geniet har något aggressivt över sig och kännetecknas ofta av hänsynslös egoism. Han är också beroende av en massa/en kvinna som har till uppgift att upphöja och bana väg för honom. Det kvinnliga geniet tenderar däremot i högre grad att lägga sitt ego åt sidan och att betona vikten av samarbete och ett fungerande nätverk av familj och vänner.

Vårt behov av genier i en tid av osäkerhet

En av de fjorton medverkande i podcasten/boken ”Genier” är Ann Heberlein, teolog och debattör, skribent och författare, som i en artikel i ”Dagens Nyheter” av den 22 februari skriver om hur samtidens genier blottlägger vår egen osäkerhet.

Ann Heberlein driver en tes om vårt ökade behov av auktoriteter i en värld som blir allt mer sekulariserad och förnuftsdriven. I tider när vi känner oss osäkra och vilsna trängtar vi efter människor som med pondus och självklarhet framstår som riktgivande sanningssägare och fyrbåkar när stormarna driver in över öppet hav.

Som ett exempel på dessa vår tids uppburna auktoriteter och självutnämnda eller av samhället/sociala medier/massmedier utnämnda genier anger Heberlein entreprenören och affärsmannen Steve Jobs som, inte minst efter sin död i cancer 2011 endast 56 år gammal, blivit lyft på piedestal i ett flertal böcker och filmer.

Steve presenterar molnet åp WWDC 2011
Steve Jobs. Steve presenterar molnet åp WWDC 2011 Bild: MONICA M. DAVEY / EPA / ALL OVER PRESS wwdc 2011

Här har vi en idolkult som kan te sig rätt märklig – trots att Jobs onekligen satt sina spår i hart när allas våra liv. Ann Heberlein konstaterar för egen del att man dock måste tillstå att ”den smarta telefonens upphovsman var ett geni”.

Vårt behov av mirakel, vår längtan efter fantastiska lösningar är så pass stor att vi älskar den som vi tror och hoppas att kan ge oss underverk, skriver Ann Heberlein:

”En Zlatan som kan trolla med en boll, en Hans Rosling som kan ge oss goda besked om världssvält och överbefolkning, en Jobs som ger oss kärlek i form av en Iphone.”

Vi behöver något att tro på, någon att lita på, en superhjälte som kan ställa allt tillrätta. Någon som kan ge oss vägledning och fatta beslut för oss eftersom vi tappat tilltron till såväl oss själva som till Gud.

Marknadsgeniet och mytgeniet

Den danska författaren, journalisten, dramatikern och jazzsångerskan Suzanne Brøgger konstaterar att hon kanske kunde räknas som ett geni om man valde att definiera begreppet enligt renässansens syn på geniet som någon som besitter många olika kunskaper och som utövar många konstformer – men inte heller Brøgger känner sig bekväm beträffande ordet geni, utan väljer att kalla sig för konstnär, rätt och slätt.

Anna Odell konstaterar att hon förknippar geni med någon som är smart och som vågar tänka utanför ramarna, någon som är modig och en aning galen.

Anna Odell
Anna Odell medverkar i podcasten/boken "Genier". Anna Odell Bild: YLE / Kia Svaetichin anna odell

Om man återknyter till resonemanget i Ann Heberleins artikel där ett geni är någon som ofta syns och hörs i offentligheten och vars åsikter och råd vi suktar efter att höra är teaterregissören och dramatikern Suzanne Osten till en viss del inne på samma linje.

Enligt Osten är ett geni ett ”marknadsgeni”, dvs. någon som alla känner till och som finns överallt och som är unik i sitt skapande, någon som är så pass unik i sitt skapande att det inte går att kopiera, någon vars avtryck går att känna igen på direkten.

Suzanne Osten skiljer också mellan olika slags genier: marknadsgeniet å ena sidan och det romantiska geniet, mytgeniet, å andra sidan som får en stor genikult kring sig (ofta) på grund av ett destruktivt livsöde, och ofta efter en alltför tidig död – som exempel nämner Suzanne Osten sångaren Kurt Cobain.

Ett geni som Suzanne Osten själv följt under många år är den engelsk-mexikanska surrealistiska konstnären Leonora Carrington (1917-2011), som enligt Osten var en rebell som konsekvent och kompromisslöst följde sin egen väg.

Alla känner till surrealisten Salvador Dalí, men hur många känner till Leonora Carrington – den kvinnliga surrealist som idag betingar högsta prisen på auktionshus världen över? Ett geni om någon.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje