Hoppa till huvudinnehåll

Nytt "ödesmöte" om flyktingkrisen

Flyktingar på flyktingläger i Grekland, nära gränsen till Makedonien 6.3.106.
Flyktingar på flyktingläger i Grekland, nära gränsen till Makedonien 6.3.106. Bild: EPA/KAY NIETFELD flyktingar,Grekland,Europeiska unionen,Nordmakedonien,Schengenavtalet,flyktingkris

EU:s stats- och regeringschefer samlas till ett extra insatt krismöte om flyktingkrisen i Bryssel på måndag. I ödesmötet deltar även Turkiets premiärminister.

EU:s oförmåga att få flyktingsituationen under kontroll har lett till att krisen de senaste veckorna har eskalerat. Trycket är stort på EU-ledarna att visa handlingskraft och få kontroll på den akuta krisen.

Vår EU-korrespondent har listat de mest centrala frågorna inför måndagens toppmöte.

Varför en akut kris?

Till EU:s förvåning minskade inte flyktingströmmarna under vintern. Istället blev situationen för allt fler länder längs flyktingrutten allt mer ansträngd.

Österrike fick till slut nog och begränsade antalet asylsökande som landet tar emot till 80 per dag. Detta ledde till en dominoeffekt då länderna på Balkan likaså införde begränsningar.

Till följd av stängda gränser hamnade Grekland i kläm. Idag sitter omkring 13 000 flyktingar och migranter fast vid Greklands gräns mot Makedonien.

UNHCR varnar för att en humanitär kris står inför dörren. Medan en regional guvernör i norra Grekland har krävt att regeringen i Aten utlyser undantagstillstånd i området.

Hur lösa den akuta flyktingkrisen?

EU befarar att flyktingströmmen ökar ytterligare när vädret blir varmare.

EU:s högsta prioritet är därför att minska flyktingströmmarna och således få ett stopp på den kaotiska folkvandringen från Grekland genom Balkan till Nordeuropa.

Bara genom att stävja inflödet av flyktingar kan den akuta flyktingkrisen fås under kontroll.

I år har det i snitt kommit 2 000 flyktingar och migranter till Grekland varje dag. EU:s vill få ner antalet till under 1000 per dag – men helst så nära noll som möjligt.

Hur minska inflödet?

Genom att förstärka EU:s yttre gräns. Det ska ske genom ökad patrullering på Egeiska havet. I operationen som är i startgroparna deltar förutom grekiska kustbevakningen, EU:s gränsmyndighet Frontex och Nato.

Men det räcker inte.

EU är i desperat behov av Turkiets hjälp för stoppa människor från att ta sig till Grekland.

Turkiet-samarbetet i vågskålen

Hittills har den handlingsplan EU och Turkiet enades om i november inte haft någon effekt.

Turkiet har inte infriat de löften man enats om, anser EU. Turkiet tänker det samma om EU. Ju längre det tar att gå från ord till handling desto djupare blir misstroendet mellan parterna.

Därför möts EU ländernas ledare och Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu i Bryssel på måndag.

Inför mötet har det pågått intensiva förhandlingar mellan den turkiska ledningen och EU. Det finns vissa signaler som tyder på att ett genombrott är nära.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sade i fredags att han är mer hoppfull nu än någonsin tidigare under krisen.

Vad vill EU av Turkiet?

EU vill på måndagens ödesmöte ha löften av Turkiet om att flyktingströmmarna över Egeiska havet minskar.

Dessutom vill EU kunna skicka tillbaka stora mängder av migranter som inte anses ha asylskäl.

De första irreguljära migranterna, en grupp på drygt 300 nordafrikaner, skickade i onsdags tillbaka från Grekland till Turkiet. I fredags skedde sedan den första utbetalningen på 95 miljoner euro av det villkorliga stödet på totalt tre miljarder euro EU lovat Turkiet.

Vad vill Turkiet ha i gengäld?

Förutom miljardstöd från EU, som ska förbättra levnadsvillkoren för de 2,5 miljoner flyktingar i Turkiet, visumlättnader och nystart i förhandlingarna om EU-medlemskap vill Turkiet också ha löften om avlastning.

Turkiet som har en starkare förhandlingsposition önskar att EU ska komma med löften om att ta emot över 200 000 flyktingar från Syrien direkt från turkiska flyktingläger.

Både Tyskland och EU-kommissionen stöder förslaget om en laglig väg för flyktingar att ta sig till EU.

Kan en fördelning från Turkiet bli av?

Tyskland och EU-kommissionen hoppas att konkreta resultat ska öka solidariteten inom EU och leda till att fler EU-länder är villiga att ta emot syrier direkt från Turkiet.

Konkreta resultat innebär att flyktingströmmarna minskar, återskickandet av migranter till Turkiet tar fart och situationen längs Balkanrutten fås under kontroll.

Frågan är om det är tillräckligt för att få EU-länderna att tänka om - hittills har få varit beredda att acceptera en frivillig fördelning.

Statsminister Juha Sipilä (C) har sagt att Finland kan överväga att vidarebosätta flyktingar direkt från Turkiet. Men hans svenska kollega Stefan Löfven har uppgett att Sverige inte kan ta emot fler flyktingar.

Inte heller Frankrike har backat upp Tysklands förbundskansler Angela Merkel i frågan.

Det finns ändå EU-diplomater i Bryssel som menar att planen på frivillig omfördelning kommer att få stöd och tror att den skulle fungera bättre än den obligatoriska mekanism som EU enades om i höstas.

Den bindande omfördelningen blev ett misslyckande

I september fattade EU-länderna efter omröstning ett bindande beslut om att fördela 160 000 flyktingar från Grekland och Italien mellan medlemsländerna.

Omfördelningen blev en fars. I dag har endast omkring 600 personer omfördelats.

Flera östeuropeiska länder som Ungern och Polen har struntat i att verkställa beslutet.

”Idag behöver Grekland hjälp och vem vet kanske det i framtiden finns ett annat land som efterlyser solidaritet”, konstaterade flyktingkommissionären Dimitris Avramopoulos i fredags.

Men Avramopoulos vädjan lär nog klinga för döva öron. De mest motsträviga länderna kommer knappast att ändra sin ståndpunkt.

Samtidigt har också omfördelningen kantats av flera problem.

Grekland har inte klarat av att registrera asylsökande för att de ska kunna omplaceras enligt denna mekanism. Medan det i Italien inte funnits asylsökande att fördela.

Finland har till exempel de senaste månaderna haft beredskap att ta emot betydligt fler asylsökande än vad som erbjudits.

Men EU-kommissionen håller krampaktigt fast vid mekanismen och menar att omfördelningen av 160 000 asylsökande tar fart under våren.

Vad händer när den akuta krisen är under kontroll?

Efter att EU har fått den akuta krisen under kontroll fortsätter ansträngningarna för att nå en lösning på den europeiska flyktingsituationen.

EU-kommissionen har publicerat en handlingsplan på hur det passfria Schengensamarbetet ska återställas före årets slut.

Men för att de mest utsatta länderna ska gå med på att avveckla sina gränsrestriktioner vill de se ett kontrollerat inflöde av flyktingar.

Det innebär mindre flyktingströmmar och det är också därför EU nu sent omsider bör visa handlingskraft.

Annars går det europeiska projektet en minst sagt osäker framtid till mötes.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes