Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingkonst: engagemang eller exploatering?

Pekka Jylhäs gjorde ett eget konstverk av den drunknade pojken Alan Kurdi. Pekka Jylhä: Until the Sea Shall Him Free (2016) Bild: Helsinki Contemporary/Ilpo Vainionpää Pekka Jylhä

Flyktingkrisen dyker upp i konsten i Finland och världen. Konstnärer vill agera, ta ställning och väcka debatt. Men gränsen mellan engagerande och exploaterande konst är hårfin.

Enligt Pontus Kyander, som är lektor på Bildkonstakademin, är det svårt att lyckas med denna typs konst.

Han säger att flyktingkrisen i första hand är en medmänsklig utmaning, inte konstnärlig.

- Det är inte lätt att göra reportage eller fotografier av reportagekaraktär av andras lidande, eftersom där finns en etisk problematik. Och den blir ännu svårare när man närmar sig problematiken konstnärligt, säger Kyander.

Tala om det som sägs i finsk offentlighet, säger Pontus Kyander. Pontus Kyander är lektor vid Bildkonstakademin. Bild: Yle / Eva Lamppu konst,pontus kyander

Kyander undrar i vilket syfte verket görs och vem konstnären vill nå.

- Då tänker jag att det ska vara väldigt bra och intressant konst för att det ska vara adekvat i sammanhanget. 

Aktuellt, men inte trendigt

Flyktingkrisen syns just nu på många fronter. Vid årsskiftet ställde fotografen Stefan Bremer ut porträtt på asylsökandevid asylboenden i Finland och Europa.

Konstnären Timo Wright lät i sin tur frakta övergivna flytvästar från Grekland till Helsingfors och spred ut dem på ett gallerigolv i februari.

I Berlin visar bildkonstnären Magdalena Åberg målningar på taggtrådsstängsel i Europa, och i Helsingfors ställer skulptören Pekka Jylhä ut en 3D-version av den lilla syriska pojken Alan Kurdi som flöt död i land i Turkiet i höstas.

Alla, även de grövsta xenofoberna i Sannfinländarna tycker det är trist att barn drunknar i Medelhavet

Konstnärer säger att de vill ta ställning, beröra och tvinga oss att minnas flyktingarnas öde.

Pontus Kyander tar inte ställning till de här konstnärernas arbeten, men säger att gränsen mellan att engagera sig och utnyttja situationen i konstnärligt syfte är hårfin.

- Att adressera en vag medkänsla är förhållandevis torftigt. Om vi talar om konsten som ett medel att väcka debatt och engagemang, då måste andra medel till, säger Kyander.

När man talar om den här typen av kriskonst finns hela tiden risken att det blir ett självbekräftande påstående om något som alla vet och håller med om.

- Alla, även de grövsta xenofoberna i Sannfinländarna tycker det är trist att barn drunknar i Medelhavet, säger Kyander.

Konstnärsfokus

Konstnären Heidi Lunabba har gjort en workshop med flyktingbarn, men för övrigt har hon arbetat med andra frågor. Hon tycker inte att flyktingkrisen är ett särskilt trendigt tema bland konstnärer. Krisen är aktuell, därför syns den också i konsten.

- Flyktingarna är en grupp som inte själva har så stor talan inom konstscenen eftersom de är i en situation där de inte kan agera som konstnärer. Därför kan det vara relevant att jobba med flyktingar i samfundskonst, säger Lunabba. 

Heidi Lunabba tycker att konsten är individfokuserad. Heidi Lunabba arbetar med deltagande konst. Bild: Yle / Eva Lamppu heidi lunabba,konstnär,samfundskonst

Lunabba gör deltagande konst och hon jobbar alltså med olika grupper av människor. Ofta är det ändå henne, konstnären, som medierna lyfter fram.

- Samfundskonst är överlag problematisk. Man måste alltid fundera mycket på sin egen och deltagarnas roll och vara ärlig med det utrymme man ger. Men det är svårt att göra samfundskonst utan att det är man själv som ses som huvudperson.

Ämnet ska kännas bekvämt

Tyskfödda Albert Braun bor och arbetar i Nykarleby. Han får idéer till sin konst av vad som helst. Socialt beteende, populism…  Men flyktingfrågan har inte kännats rätt för honom.

- Jag söker inte politiska frågeställningar utan jag hittar dem på vägen och så tar jag itu med det jag känner sig mest bekväm med och det jag har något att säga om. Jag tycker det är viktigt att man inte hoppar på ett tåg bara därför för att andra gör det eller för att det har blivit en viktig fråga, säger Braun.

Vems konst är trovärdig?

Spelar det då någon roll vem eller var konstnären är? Måste man vara syrier för att vara trovärdig?

Det tycker inte Ahmed Al-Nawas på tjänsten Kultur för alla, som främjar diversitet och tillgänglighet i konsten.

- Det viktiga är vilka röster som får komma till tals och till vilka man förhåller sig seriöst.

När du lyfter fram dig själv som konstnär måste du fundera på hur långt just din röst hörs och vems röst som samtidigt faller bort, säger al-Nawas.

Ahmed Al-Nawas efterlyser mer aktiva konstinstitutioner. Ahmed Al-Nawas på Kultur för alla. Bild: Yle / Eva Lamppu ahmed al-nawas,kultur för alla

Museichefer fjäskar för regeringen

Pontus Kyander, som bland annat lett Trondheims konstmuseum, tycker att museerna har en skyldighet att lyfta fram det som sker i samhället här och nu - högerextremismen, medborgargarden och stängda gränser - men istället för att fullfölja sitt uppdrag stryker museicheferna regeringen medhårs.

Att hålla en armlängds avstånd från politiken är till för att ge museerna frihet att agera, inte att tvinga dem till politisk neutralitet, säger han.

- Och framför allt finns det här en feghetskultur som handlar om att behaga, inte minst sina egna styrelser och beslutsfattare. Och det är fullkomligt fel när det kommer till ledande konstinstitutioner och museer, säger Kyander.

Enligt Kyander har inte konstnärerna större skyldighet att reagera på flyktingkrisen än någon annan, men när man reagerar borde man reagera på det som sker här i Finland.

- Politiken som bedrivs av regeringen och av ett regeringsparti som är öppet främlingsfientligt. Jag säger inte att alla tycker om den, men alla accepterar den och debatten saknas.

- Så om det finns ett behov för konstnärernas röster är det i så fall att vidga debatten och faktiskt tala om det som sägs och inte sägs i finsk offentlighet, säger Kyander.

Ämnet debatteras i Slaget efter 12 kl 12:03 på onsdag 9 mars och i Kulturmagasinet samma kväll klockan 20:30.

Läs också

  • Dags att fira 99-åriga Finland

    Klockan 18.50 på tisdagen ska allt vara klart.

    Kristallkronorna ska gnistra, orkestern vara redo på sin balkong och den röda mattan utrullad. Klockan 18.50 på tisdagen inleds självständighetsmottagningen för de 1800 gästerna och tv-publiken. Här hittar du allt du vill veta om självständighetsmottagningen.

  • 10 demonstrationer på Helsingfors gator - hundratals poliser på jobb

    Nordiska motståndsrörelsen och dess motdemo är under lupp.

    Polisen väntar sig ett tiotal demonstrationer på olika håll i Helsingfors under självständighetsdagen. Framför allt Nordiska motståndsrörelsens nynazistiska demonstration och dess motdemonstration är under lupp.

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Barn reagerar på progressiv rock

    Barn reagerar på progressiv rock

    Bertha Simojoki (13), Rebecka Kaseva (12) och Johan Peitsalo (13) tittar på musikvideon med gammal progressiv rock.

  • Finland 100 - ett år fullt av festligheter Yles kanaler

    Fira Finlands hundra självständiga år med oss

    Stort drama, extraordinära kulturgärningar, dokumentärer om finländskhet, spänning från idrottens värld och naturens skönhet. Finlands 100-årsjubileum syns stort i Yles utbud 2017.

  • Bokrecension: Tre böcker att sluka

    Böcker för barn- och unga med berättarglädje.

    Det finns en stor efterfrågan på böcker för den så kallade slukaråldern sisådär 9 till 12 år och här får du tips på tre av höstens böcker. Alla tre är ganska olika men passar för både för pojkar och flickor.