Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingkonst: engagemang eller exploatering?

Pekka Jylhäs gjorde ett eget konstverk av den drunknade pojken Alan Kurdi. Pekka Jylhä: Until the Sea Shall Him Free (2016) Bild: Helsinki Contemporary/Ilpo Vainionpää Pekka Jylhä

Flyktingkrisen dyker upp i konsten i Finland och världen. Konstnärer vill agera, ta ställning och väcka debatt. Men gränsen mellan engagerande och exploaterande konst är hårfin.

Enligt Pontus Kyander, som är lektor på Bildkonstakademin, är det svårt att lyckas med denna typs konst.

Han säger att flyktingkrisen i första hand är en medmänsklig utmaning, inte konstnärlig.

- Det är inte lätt att göra reportage eller fotografier av reportagekaraktär av andras lidande, eftersom där finns en etisk problematik. Och den blir ännu svårare när man närmar sig problematiken konstnärligt, säger Kyander.

Tala om det som sägs i finsk offentlighet, säger Pontus Kyander. Pontus Kyander är lektor vid Bildkonstakademin. Bild: Yle / Eva Lamppu konst,pontus kyander

Kyander undrar i vilket syfte verket görs och vem konstnären vill nå.

- Då tänker jag att det ska vara väldigt bra och intressant konst för att det ska vara adekvat i sammanhanget. 

Aktuellt, men inte trendigt

Flyktingkrisen syns just nu på många fronter. Vid årsskiftet ställde fotografen Stefan Bremer ut porträtt på asylsökandevid asylboenden i Finland och Europa.

Konstnären Timo Wright lät i sin tur frakta övergivna flytvästar från Grekland till Helsingfors och spred ut dem på ett gallerigolv i februari.

I Berlin visar bildkonstnären Magdalena Åberg målningar på taggtrådsstängsel i Europa, och i Helsingfors ställer skulptören Pekka Jylhä ut en 3D-version av den lilla syriska pojken Alan Kurdi som flöt död i land i Turkiet i höstas.

Alla, även de grövsta xenofoberna i Sannfinländarna tycker det är trist att barn drunknar i Medelhavet

Konstnärer säger att de vill ta ställning, beröra och tvinga oss att minnas flyktingarnas öde.

Pontus Kyander tar inte ställning till de här konstnärernas arbeten, men säger att gränsen mellan att engagera sig och utnyttja situationen i konstnärligt syfte är hårfin.

- Att adressera en vag medkänsla är förhållandevis torftigt. Om vi talar om konsten som ett medel att väcka debatt och engagemang, då måste andra medel till, säger Kyander.

När man talar om den här typen av kriskonst finns hela tiden risken att det blir ett självbekräftande påstående om något som alla vet och håller med om.

- Alla, även de grövsta xenofoberna i Sannfinländarna tycker det är trist att barn drunknar i Medelhavet, säger Kyander.

Konstnärsfokus

Konstnären Heidi Lunabba har gjort en workshop med flyktingbarn, men för övrigt har hon arbetat med andra frågor. Hon tycker inte att flyktingkrisen är ett särskilt trendigt tema bland konstnärer. Krisen är aktuell, därför syns den också i konsten.

- Flyktingarna är en grupp som inte själva har så stor talan inom konstscenen eftersom de är i en situation där de inte kan agera som konstnärer. Därför kan det vara relevant att jobba med flyktingar i samfundskonst, säger Lunabba. 

Heidi Lunabba tycker att konsten är individfokuserad. Heidi Lunabba arbetar med deltagande konst. Bild: Yle / Eva Lamppu heidi lunabba,konstnär,samfundskonst

Lunabba gör deltagande konst och hon jobbar alltså med olika grupper av människor. Ofta är det ändå henne, konstnären, som medierna lyfter fram.

- Samfundskonst är överlag problematisk. Man måste alltid fundera mycket på sin egen och deltagarnas roll och vara ärlig med det utrymme man ger. Men det är svårt att göra samfundskonst utan att det är man själv som ses som huvudperson.

Ämnet ska kännas bekvämt

Tyskfödda Albert Braun bor och arbetar i Nykarleby. Han får idéer till sin konst av vad som helst. Socialt beteende, populism…  Men flyktingfrågan har inte kännats rätt för honom.

- Jag söker inte politiska frågeställningar utan jag hittar dem på vägen och så tar jag itu med det jag känner sig mest bekväm med och det jag har något att säga om. Jag tycker det är viktigt att man inte hoppar på ett tåg bara därför för att andra gör det eller för att det har blivit en viktig fråga, säger Braun.

Vems konst är trovärdig?

Spelar det då någon roll vem eller var konstnären är? Måste man vara syrier för att vara trovärdig?

Det tycker inte Ahmed Al-Nawas på tjänsten Kultur för alla, som främjar diversitet och tillgänglighet i konsten.

- Det viktiga är vilka röster som får komma till tals och till vilka man förhåller sig seriöst.

När du lyfter fram dig själv som konstnär måste du fundera på hur långt just din röst hörs och vems röst som samtidigt faller bort, säger al-Nawas.

Ahmed Al-Nawas efterlyser mer aktiva konstinstitutioner. Ahmed Al-Nawas på Kultur för alla. Bild: Yle / Eva Lamppu ahmed al-nawas,kultur för alla

Museichefer fjäskar för regeringen

Pontus Kyander, som bland annat lett Trondheims konstmuseum, tycker att museerna har en skyldighet att lyfta fram det som sker i samhället här och nu - högerextremismen, medborgargarden och stängda gränser - men istället för att fullfölja sitt uppdrag stryker museicheferna regeringen medhårs.

Att hålla en armlängds avstånd från politiken är till för att ge museerna frihet att agera, inte att tvinga dem till politisk neutralitet, säger han.

- Och framför allt finns det här en feghetskultur som handlar om att behaga, inte minst sina egna styrelser och beslutsfattare. Och det är fullkomligt fel när det kommer till ledande konstinstitutioner och museer, säger Kyander.

Enligt Kyander har inte konstnärerna större skyldighet att reagera på flyktingkrisen än någon annan, men när man reagerar borde man reagera på det som sker här i Finland.

- Politiken som bedrivs av regeringen och av ett regeringsparti som är öppet främlingsfientligt. Jag säger inte att alla tycker om den, men alla accepterar den och debatten saknas.

- Så om det finns ett behov för konstnärernas röster är det i så fall att vidga debatten och faktiskt tala om det som sägs och inte sägs i finsk offentlighet, säger Kyander.

Ämnet debatteras i Slaget efter 12 kl 12:03 på onsdag 9 mars och i Kulturmagasinet samma kväll klockan 20:30.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Nobelpriset i litteratur försenas - oklart varför

    Många undrar om det råder oenighet inom akademin.

    Offentliggörandet av årets Nobelpris i litteratur senareläggs med en vecka. Det avslöjade Per Wästberg, ledamot i Svenska Akademien för nyhetsbyrån AP på fredagen.

  • Önska gäster till Efter Nio

    Temat är frigörelse. Skicka in dina förslag senast 6.10.

    Efter Nio behöver din hjälp att hitta gäster till programmet med temat frigörelse. Skicka in era förslag senast 6.10.

  • Så här räddar du dina hjärnceller!

    Hjärnforskaren Katri Saarikivi avlivar myter om hjärnan.

    Hjärnan är vårt mest mytomspunna organ. Trots otroliga framsteg inom forskningen vet vi fortfarande ganska lite om hur den fungerar. Men det är dags att avliva några av de mest seglivade myterna om människohjärnan.

  • Svenska Teatern fyller 150 år - teaterchefen guidar runt i huset på söndag

    Den finska publiken har hittat till teatern

    Startskottet för Svenska Teaterns jubileumsår inleds på söndag med brunch, guidningar och en utställning. Att visa teater i ett hus från 1866 har sina utmaningar, men teaterchef Johan Storgård visar gärna upp den ursprungliga salongen i guld och röd plysch.