Hoppa till huvudinnehåll

Folkhälsans låtsassyskon - en vän som väntar på uppdrag

Två unga människor håller hand.
Två unga människor håller hand. Bild: Newscast Online hålla hand

Alla har inte egna storasyskon och inte minst högstadieflickor behöver någon utanför familjen som man kan träffa och prata med. Det menar Gun Hoikkala som jobbar på Folkhälsan, vars storasyskonverksamhet kan erbjuda just det.

Gun Hoikkala beskriver tanken bakom den här verksamheten.

- Vår storasyskonverksamhet är en sorts mentorskap, där en äldre ungdom som har fått en utbildning på Folkhälsan försöker hitta småsyskon som skulle må bra av att ha ett äldre låtsassyskon. Ett syskon som man då träffar några gånger i månaden och gör någonting tillsammans med.

Hoikkala menar att det finns flera anledningar till att en sådan här typ av verksamhet fyller en stor funktion.

- Det finns många som känner sig ensamma och kanske har svårt att komma med i grupper, eller kanske inte har något intresse av att vara med i någon större fritidsverksamhet. Därför har vi tänkt att det finns en efterfrågan på att ha någon utanför familjen som man kan träffa och prata om helt vardagliga saker med.

Tanken är att dessa avslappnade träffar ska vara ett bra stöd i vardagen. Ett storasyskon är en ung, vuxen kvinna eller man som vill stödja en tonårsflicka eller tonårspojke. Storasyskonet fungerar som en äldre vän med mer livserfarenhet och vuxet ansvar. På det här sättet kan man motverka ensamhetskänslan för någon som känner sig utanför. Hoikkala beskriver också flera andra fördelar med att ha ett storasyskon.

- Det kan skapa ett ökat självförtroende, alltså att man blir bekräftad av någon yngre vuxen. Man träffar någon som ser en och som tar sig tid att lyssna på en.

"Kanske känns som ett stort steg att testa det här"

För tillfället är storasyskonverksamheten, som senast var aktiv år 2014, dock lagd på is. Främst på grund av att man har haft svårt att hitta småsyskon.

- Fast vi har varit ute och marknadsfört oss i skolorna, inte minst till årskurs 6 och 7, har vi fått få som har nappat på det här. Därför funderar vi nu på om vi ska försöka igen eller om vi ska göra något annat.

Problemet bottnar enligt Hoikkala i att det är svårt att nå de elever som skulle må bra av det här.

- Det kan kanske kännas som ett stort steg att testa det här. Fast det här är ingenting som binder en, man kan träffa sitt storasyskon en gång och känner man att det här inte är något för mig behöver man inte fortsätta med den här verksamheten. Vi har varit ute i skolor och även pratat med kuratorer för att visa att det här inte behöver vara några stora saker man funderar på, utan att det här är en helt vanlig fritidsverksamhet som man skulle kunna ha. Skulle man få med sig några skulle det sedan säkert vara lättare att få fler att våga testa på det här.

Novias campus i Åbo våren 2014
Yrkeshögskolan Novia har bidragit med flera storasyskon. Novias campus i Åbo våren 2014 Bild: Yle/Nora Engström yrkeshögskolan novia

Folkhälsan har tidigare samarbetat med Yrkeshögskolan Novia och senast man hade storasyskon-utbildning gick åtta personer den utbildningen.

- De var ivriga på att ställa upp och därför känns det lite synd att man inte får in några småsyskon när det finns sådana som skulle ge sin tid i rollen som storasyskon, säger Gun Hoikkala.

Vad mer kan ni själva göra för att få in fler småsyskon?

- Kanske ännu mer kontakt med skolorna och kanske också försöka få direktkontakt med elever som behöver den här hjälpen.

Uppdraget som storasyskon görs ideellt och verksamheten är kostnadsfri. Det största behovet för storasyskon finns enligt Hoikkala i första hand bland högstadieflickor.

- Det är då som det händer mycket kring en och man kanske känner sig lite vilsen och inte alltid riktigt vet vad man ska göra. Så här skulle man då ha någon som har varit där tidigare och som man kan fundera med. Om man tänker på att den här storasyskonverksamheten är frivillig känns det väldigt viktigt att ta vara på den tid som de studerande ger. För de har massor med erfarenheter och det är inte länge sedan de själva var i samma ålder, säger Gun Hoikkala och tillägger:

- Och alla har inte egna storasyskon och då kan det vara trevligt att ha ett låtsassyskon.

S:t Olofsskolans lärarrum med texten St Olofsskolan skrivet på väggen ovanför.
S:t Olofsskolan i Åbo har goda erfarenheter av Folkhälsans syskonverksamhet S:t Olofsskolans lärarrum med texten St Olofsskolan skrivet på väggen ovanför. Bild: YLE/Elin Willows s:t olofsskolan

Lena Hannus-Suksi är speciallärare på S:t Olofsskolan i Åbo, en skola som har elever som är mellan 12 och 15 år. S:t Olofsskolan har tidigare tagit del av Folkhälsans storasyskonverksamhet.

- För de elever som har haft storasyskon har det fungerat hemskt bra och de har tyckt om dem. Så det här är säkert en verksamhet som skulle kunna utvecklas. Det kan ofta vara kö till vår kurator och psykolog och sedan är det ju också en annan sak att träffa ungdomar som kanske har varit i samma situation som de själva är i. Sedan hänger det också på ungdomarna själva att gå på mötena, jag menar det finns fall där sådant här har påbörjats men sedan runnit ut i sanden.

Fördelen med ett storasyskon är att kan man göra annat också än att bara sitta och prata problem. Man kan gå på bio, man kan kanske få nya intressen av det här storasyskonet. Sedan har man också betydligt fler gemensamma intressen och storasyskon som själva har skoltiden relativt färsk förstår ungdomarna på ett annat sätt. Lena Hannus-Suksi menar vidare att skolorna själva också skulle kunna bli bättre på att lyfta fram den här möjligheten.

- På vår skola är det säkert ett tiotal elever som skulle ha nytta av det här. Jag vet att Folkhälsan har varit här tidigare, men vi följer inte upp det från skolans sida. Alltså om någon elev tar kontakt med Folkhälsan. Det kan hända att vi själva borde vara mer aktiva och påminna våra elever om att det finns en sådan här möjlighet. För den här varianten är kostnadsfri och det är fantastiskt. Dessutom att det sker utanför skolan och på elevernas fritid. Det är något helt annat än det som sker i skolan.

Det har nyligen kommit en ny elevvårdslag och i S:t Olofsskolan funderar man enligt Lena Hannus-Suksi som bäst på hur man ska göra i framtiden. Men det ena utesluter inte det andra.

- Även om vi skulle starta upp någon ny egen variant har vi säkert glädje av Folkhälsan. Så visst är deras storasyskonverksamhet ett bra alternativ för oss även i framtiden, oavsett vilken inriktning vi väljer.

Här hittar du mer information om Folkhälsans storasyskon

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland