Hoppa till huvudinnehåll

Sabine Forsblom: "Vill vi splittra människor är det så här vi ska göra"

Författaren Sabine Forsbolm i Helsingfors Arbis bibliotek.
Sabine Forsblom, prisbelönt och prisnominerad författare. Författaren Sabine Forsbolm i Helsingfors Arbis bibliotek. Bild: Yle/Eva Pursiainen Sabine Forsblom (Författare)

Att barn kan bli vänner över klassgränserna är absolut nödvändigt för att vi ska förstå varann. Försvinner det är det livsfarligt, säger författaren Sabine Forsblom.

Sabine Forsbloms andra roman Maskrosgudens barn är nominerad för Nordiska rådets litteraturpris och i februari 2016 belönades hon med Svenska litteratursällskapets pris. I samtalsserien Möt författaren på Helsingfors Arbis bjöds publiken på ett samtal med Sabine Forsblom och Ylva Larsdotter. Det kom att handla om klass, utanförskap och "det fruktansvärda 70-talet".

"Vi håller på att segregera människor"

Forsblom beskriver hur viktigt hon tycker det är med en jämlik skola - och hur sorgligt det är att se hur jämlikheten håller på att suddas ut.

- Vi håller på att glida in i ett samhälle som segregerar. Inkomstklyftorna ökar, skillnaderna mellan rika och fattiga områden ökar, du kan välja bättre eller sämre skola för barnen. Det är en livsfarlig utveckling. Om vi vill splittra människorna i ett land är det just precis så här vi ska göra.

När Forsblom gick i skola var grundskolan ny, och då var alla där, säger hon. Man tvingades se hur han har alltid trasiga strumpor, hon alltid är smutsig, han alltid är så hungrig att han äter så mycket på lunchen att han spyr. Alla tvingades se det här, både lärare och barnen, säger hon.

- Barnen kunde bli vän över klassgränserna. Barn är ju fortfarande väldigt öppna och fördomsfria, så upplever jag. De är villiga att acceptera en människa för att hon ser på dem med en godkännande blick.

Viktigt med medelklasskompis

För Sabine Forsblom var det viktigt att huvudpersonen i romanen Maskrosgudens barn, arbetarklassflickan Bettina, skulle få en medelklasskompis, Susanna. Forsblom är rädd för vad som händer om jämlikhetsaspekten försvinner från skolvärlden. När en sådan här Bettina och en Susanna växer upp och fortsätter hålla kontakten, kommer de att bilda ett par där det finns förståelse för att samhället ser annorlunda ut beroende på var man växer upp och var man är född, säger hon.

- Kapar man av bandet kommer Susannan aldrig att konfronteras med Bettinan och hennes värld, och förstå att hon är priviligierad på något sätt. Och Bettinan kommer aldrig att förstå att Susannan är en riktig människa, och inte bara tänka "ja ja dom där rika, dom har nu allt och trampar på oss", hon får aldrig en inblick i den världen. Det är hemskt att det håller på att tas ifrån oss.

"Fult, brunt och hemskt"

Vad var det som gjorde 1970-talet så eländigt för Forsblom? Och varför var just pizza en räddning?

Hela samtalet kan ni se här!

Möt författaren görs av Helsingfors Arbis och strömmas av Svenska Yle.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje