Hoppa till huvudinnehåll

Spotlights analys: Vad som hände i Kempele

Stationshuset i Kempele. Tågen stannar här igen sommaren 2016.
Stationshuset i Kempele. Här ska tågen stanna igen - när det målats om. Stationshuset i Kempele. Tågen stannar här igen sommaren 2016. Bild: Yle/Stefan Brunow Kempele

Statsminister Juha Sipiläs hemkommun blev symbolen för de tväraste kasten i Finlands flyktingpolitik.

Söker man symboler hittar man dem i Kempele. Ett kristet Grankulla i norra Finland. Den goda viljans kommun där Juha Sipiläs hus skulle bli flyktinghem. När en asylsökande våldtar en 14-årig flicka ett stenkast ifrån kommunkansliet sätts godheten på prov.

Polisen grep två minderåriga asylsökande på pojkhemmet i Kempele, men släppte genast den ena. Förundersökningen är inne på sin fjärde månad och Kempeleborna vet fortfarande lika litet om det som hände som i november.

Det som hände i Kempele, om det nu verkligen hände, måste ha varit traumatiskt. Kommunens chefspsykolog säger att vad hon än skulle säga inför en kamera skulle det tolkas som en kommentar till våldtäkten.

Men hon undrar vad som pågår i asylboendet.
Hon brukar titta om det lyser i fönstren.
Att knacka på dörren har tydligen inte slagit henne.

Skolornas rektorer vill helst inte prata om det där som hände.
Kommundirektören Tuomas Lohi vill inte prata om det där som hände.
En stingslighet finns kvar i byn.

"Satans Sipilä"

Tittar man på tv-bilderna av den lilla megafonpatrull som demonstrerade under skylten "Saatanan Sipilä" strax efter våldtäkten, så ser man inte fler än en handfull demonstranter.

Men lynchmobben på Facebook och Suomi24 upplevdes som ett blodtörstigt folkhav.

Det som inte hände var att flyktingar flyttade in i Sipiläs villa vid årsskiftet som han lovade i september.

Det som hände i Kempele var att folk körde in på gården till asylboendet och slungade smällare och hotelser omkring sig.

Det som inte hände var att någon hängdes eller misshandlades. Killarna från Afghanistan märkte knappast någonting och de tycker fortfarande Finland är toppen. Även om deras asylansökningar avslås om ett år får de njuta av gratis boende och världens bästa skolundervisning, plus en månadspeng på 314 euro.

Skulle Kempeleborna inte hindras av sin egen beröringsskäck och av överbeskyddande myndigheter, så skulle de upptäcka att de 25 killarna som flyttat in diakonissanstaltens tomma radhuslänga ser ut som välartade utbyteselever. De sover i muminlakan, städar sina egna rum och lagar sin egen kvällsmat.

Asylsökande pojkar på skolbänken i Uleåborg
Killarna från Kempele lär sig läsa. Asylsökande pojkar på skolbänken i Uleåborg Bild: Yle/Antti Lempiäinen Kempele

Säkert har några av dem ljugit om sin ålder och överdrivit sina asylskäl.

Men rädslan för att gå ut? Folk har redan glömt hela saken, tror Shahnaz Mikkonen, tolk från Iran som bott i Finland i decennier.
– I Finland minns man saker i tre månader, säger hon. Sedan får folk annat att tänka på.

Sari Janatuinen, familjedagvårdare och fullmäktigeledamot från Vänsterförbundet, tycker att Kempeleborna borde samlas och snacka igenom det där med flyktingar.
– De som är för och de som är emot borde prata med varandra och sedan skulle luften vara rensad.

Alla våra arabiska biblar har redan tagit slut.― Kimmo Helomaa, kyrkoherde i Kempele

Lärdomen från Kempele är att Migrationsverket måste tala med kommunerna, invånarna med de asylsökande, polisen med medborgarna och medierna måste berätta sanningen om det som sker på asylboendena. Etniska och religiösa konflikter måste diskuteras öppet, tycker socialantropologen Susanne Dahlgren från Tammerfors universitet.

Men kyrkoherden i Kempele måste väl ändå tycka det är olustigt att folkvandringen för med sig så många muslimer?
– Jag ser inte det som ett hot. Vi är fyra miljoner medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan. 30 000 muslimer kan vi nog klara av. Och de flesta av dem är dessutom sekulariserade. Och många är nyfikna på kristendomen. Alla våra arabiska biblar har redan tagit slut, säger Kimmo Helomaa, kyrkoherde i Kempele församling.

Det var en ädel gest av Juha Sipilä att bjuda ut sitt hus, tycker kyrkoherden.
– Synd bara att det visade sig bli för farligt.

Uppdatering 31.3: Enligt Ilta-Sanomat sålde Juha och Minna-Maaria Sipilä sitt hus i Kempele den 21 mars. Köpesumman var 570 000 €.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle